Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 411-412 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knox, John - Knox land - Knoxville - Knubbsälen, zool. Se Säldjur - Knudsen, Hans Kristian - Knudsen, Knud - Knudsen, Kristofer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sade han dock vid ett par tillfällen en påfallande
omtanke om sin säkerhet; det bevingade ordet från
hans begrafning: "här ligger en man, som aldrig
fruktat en människa", är ej träffande. Men han
måste dömas efter sin samtid. Hans fel voro oftast
tidens. Och äfven hans bittra fiender sågo storheten
i hans enskilda lif och karaktär. Han drog aldrig
personlig fördel af katolska kyrkans fall; han
förblef ock till sin död en jämförelsevis fattig
man. K:s historiska betydelse är ej lätt att rätt
värdera. Han har haft ofantligt inflytande på den
kalvinska världens religiösa utveckling, och genom
honom omintetgjordes den omfamning, hvari Spanien och
Frankrike ärnade kväfva det protestantiska England.
- Af hans skrifter förtjänar främst framhållas hans
skotska reformationshistoria, som räcker till 1567
och som kraftigt karakteriserar honom själf; den
ingår i de af D. Laing utg. The works of John Knox
(1846-64). - Bland den omfattande litteraturen om
K. förtjäna framhållas P. Lorimer, "J. K. and the
church of England" (1875), P. Hume Brown, "J. K.,
a biography" (2 bd, 1895), "History of Scotland"
(II, 1902) och "Scotland in the time of queen Mary"
(1904), utmärkta arbeten, A. Lang, "J. K. and the
reformation in Scotland" (1905; kritisk mot K.),
H. Fleming, "Story of the scottish covenants" (1904)
och "The reformation in Scotland" (1910, värdefull),
D. Macmillan, "J. K., a biography" (1905), H. Cowan,
"J. K., the hero of the scottish reformation"
(1905; god, försvarar K.), lady Blennerhasset,
"Maria Stuart" (1908). Hj. H-t.

Knox land [nå’ks länd], antarktiskt land under
66° 35’ s. br. och 105° 30’ ö. lgd, den östligaste
delen af Wilkes’ land. J. F. N.

Knoxville [nå’ksvil], stad i nordamerikanska staten
Tennessee, vid högra stranden af floden Tennessee, som
är segelbar dit. 36,015 inv. (1906). Statsuniversitet,
landtbruksskola, dårhus, döfstuminstitut. Stor
industri (kvarnar, maskinverkstäder, marmorsliperier
m. m.), inalles 218 verk, med 4,714 arbetare
(1900). K. anlades 1789 och var 1794–1817 statens
hufvudstad.
J. F. N.

Knubbsälen, zool. Se Säldjur.

Knudsen, Hans Kristian, dansk
skådespelare, f. 4 mars 1763, d. 4 mars 1816, var
först i murarlära och kom därefter i tjänst hos
arfprinsen Fredrik, men fick genom dennes bemedling
(1786) tillstånd att uppträda på kungliga teatern.
Där vann han genast från början stort bifall och blef
en af teaterns yppersta konstnärer, i synnerhet i
komiska roller och som sångare. Före slaget på
Köpenhamns redd 2 april 1801 bidrog han som
"fædrelandets frivillige sanger" till att väcka
mod och stridslust, och efter slaget drog
han omkring i landet för att ordna minnesfester.



Ett lika lifligt intresse och stort moraliskt mod visade
K. under Köpenhamns bombardemang 1807 och ledde
därefter stora insamlingar dels till krigets förande,
dels till de sårade och till de fallnes efterlefvande,
dels till de danske krigsfångarna i England (tills.
omkr. 600,000 kr.). E. Ebg.

Knudsen, Knud, norsk skolman, språkforskare, f. 6
jan. 1812 i Holts socken, Nedenes amt, d. 4 mars 1895
i Kristiania, var 3 år folkskollärare i sin hembygd,
tog 1840 filologisk ämbetsexamen och var 1840-46
adjunkt vid Drammens lärdomsskola. Sedan verkade han
vid Kristianias katedralskola, 1846-52 som adjunkt,
1852-80 som lektor ("overlærer"). K. var alltifrån
början en afgjord motståndare till den klassiska
bildningen, som han sökte begränsa till förmån för
en fylligare och alltmer omfattande undervisning i
modersmålet, historia och realämnena. Men tyngdpunkten
af hans verksamhet ligger i hans "maalstræv", ett
arbete, som utgör en parallell till Ivar Aasens kamp
för införandet af "landsmaalet", men väsentligen
skiljer sig från denna därigenom, att K. ville
begagna det dansk-norska "maalet", skrifvet enligt
i Norge gängse uttal med hårda konsonanter (p, t,
k i st. f. resp. b, d, g), och ersätta främmande
ord med uttryck från allmogens talesätt. Det var i
synnerhet efter hans afsked från skolan, som den af
honom åvägabragta rörelsen tilltog i styrka, och på
många punkter lyckades han också få sin åskådning
godkänd af forna motståndare. K:s hufvudverk
äro Haandbog i dansk-norsk sproglære (1856) och
Unorsk og norsk eller fremmede ords avlösning
(1879-81). Kring dessa arbeten grupperar sig ett
stort antal skrifter, bland hvilka må framhållas Er
norsk det samme som dansk? (1862), Modersmaalet som
skolefag (1864), Det norske maalstræv (1867), Nogle
spraak- og skolespörgsmaal (1869), Den landsgyldige
norske uttale (1876), Af maalstriden 1881 (1881),
Norsk blandkorn (3 samlingar, 1882-85), Latinskole
uten latin (1884), Hvem skal vinne? (1886) och
Tyskhet i norsk og dansk (1888). Året före sin död
sammanfattade han i Norsk maalvekst fra 1852 å regne
"maalstrævets" resultat, i den mån de rörde hans
egen lifsgärning. Sin förmögenhet (omkr. 20,000
kr.) testamenterade han till en stiftelse
till förmån för dansk-norska "maalstrævet". O. A. Ö.

Knudsen, Kristofer, norsk präst, politiker, f. 4
okt. 1843 i Drammen, tog 1867 teol. examen och
utöfvade 1867-1905 prästerlig verksamhet som kateket
i Mandal, kyrkoherde i Nedre Eker, residerende
kapellan i Bragernes och kyrkoherde i Tönsberg;
1876-79 var han därjämte sekreterare i Stavangers
missionssällskap. Han var (konservativ) ledamot
af stortinget 1895-1900 (för Drammen) och 1900-03
(för Tönsberg). 1905 blef han statsråd och chef för
ecklesiastikdepartementet i Michelsens ministär,
men trädde redan i jan. 1906 tillbaka, emedan han ej
ville gå in på att besätta de teologiska lärostolarna
vid universitetet med män af den nyare kritiska
riktningen. I öfverensstämmelse med K:s mening
upprättades därefter ett särskildt prästseminarium
utanför universitetet ("Menighedsfakultetet"), och de
härtill erforderliga medlen skaffades genom enskild
insamling. Sedan sommaren 1906 är K. kyrkoherde i
sin födelsestad; vid flera biskopsval har han fått
ett betydligt antal röster. K. är en glänsande talare
och har utvecklat omfattande litterär verksamhet. Hans
broschyr Spredte minder fra 1905 väckte uppmärksamhet
ej minst genom sin dristiga rättframhet, som vållade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>