433 Knäbyxor-Knäred 434 ning och sträckning (gångjärns-ledning); endast i böjställning kan skenbenet något rullas kring sin längdaxel. Knäleden är hos människan den största leden och anstränges starkast af alla under sin verksamhet vid stående, gång och språng. 2. Skpsb., knäformig pjäs af trä eller järn, numera vanligen det senare, använd som förbindning mellan åtskilliga delar i ett fartyg. De viktigaste knän, som förekomma i en fartygsbyggnad, äro däcksbalkknän, som förbinda däcksbalkarna till fartygssidan. Då knäet är af trä, kallas dess ena del bål, den andra gren. För järnknän begagnas i stället benämningarna lägg och tå. Vid knäets fast-bultning läggas dess bål eller lägg utefter fartygssidan och dess gren eller tå utefter balken. Alltefter bålens läge få knäna olika namn: då bålen löper i vertikal riktning ned ifrån balken, kallas knäet häng- 1. hangarknä, då bålen ligger horisontalt ut ifrån balken, v i n k e l k n ä, och då den går i sned riktning nedåt, snedknä. - Beträffande däcksbalkars förening med fartygssidan å järnfartyg se Däck. 1. G. v. D.* 2. J. G. B.* Knäbyxor. Se Dräkt, sp. 933 ff. Knäfling, K n ä f r i n g. Se K a r f s t o c k. Knäfring, sjöv., kort cylindrisk träknapp med af-rundade ändar. Knäfrin-gar användas förnämligast vid råsegels ref ning. L- H.* Knäfvelbår (förvrängning af ty. knebelbart, af knebel, tvärslå, och bart, skägg), föråldrad svensk benämning på mustasch. Knähöjd, befästningsk., kallas den höjd ett bröstvärn bör ega öfver en bakom liggande kanonbank, för att däruppå upp-ställdt artilleri bekvämt må kunna skjuta öfver bröstvärnet. Denna höjd bestämmes således olika för olika slags pjäser; för fältartilleri är den O,? m. O. A.B.* Knäled, anat. Se K n ä 1. Knäplåt 1. B räck et, skpsb., plåtbit af växlande form, som t. ex. i fartyg med dubbla bottnar, där alltså spantet följer ytterbotten och kontraspan-tet innerbotten, förenar spant och kontraspant på så- JH Knäfringar. Knäplåtspant. A spant, B kontraspant, C olika slag af knäplåtar, D långskeppsskott. dana ställen, där vattentäthet ej erfordras (se fig.). Ett af spant, knäplåtar och kontraspant sålunda byggdt spant kallas knäplåtspant. Knäplåtar användas jämväl till förstärkning af föreningen mellan t. ex. vattentäta skott och fartygsbottnen (se fig.), mellan däcksbalkar och spant (kallas då balkbrickor; jfr D ä c k) m. m. dylikt. C. K. S. Knäplåtspant. Se K n ä p l å t. Knäpp, ett gammalt svenskt garnmått = 500 fot. Se Härf va och Garn. G. A. W. Knappare, zool. Se Knäpparfamiljen. Knäpparfamiljen, Elatefridce, zool., familj af serien Polymorpha 1. Diversicornia bland skalbaggarna. Hithörande arter ha en långsmal kroppsform, trådlika, på ena sidan sågade eller kamtandade antenner och korta ben. Bakhörnen af prothorax äro vanligen utdragna i en kort spets. För familjen särskildt utmärkande är ett bakåtriktadt utskott på frambröstet, som kan inpassas i en grop på mellanbröstet. Då dessa skalbaggar läggas på ryggen, böja de prothorax bakåt, så att nämnda utskott med sin spets hvilar på gropens kant. Då vid någon ytterligare muskelspänning spetsen plötsligt med ett knäppande ljud glider från kanten och in i gropen, slungas skalbaggen liksom af en fjäder i höjden och kan därvid komma ned på fötterna igen. Häraf namnen knappare, knäppbaggar, hoppbaggar, sprättkusar (Norrland). Larverna, som äro gulaktiga, långsmalt cylindriska, hårda och utrustade med sex korta ben, träffas allmänt i multnande trä, några äfven i jorden, hvarvid de kunna uppträda som skadedjur genom att förtära växternas rötter. Särskildt har larven af randiga sädesknäp-paren (Agriotes lineatus; se fig.) gjort sig känd som en af åkerbrukets svårare fiender genom att af bi ta rothalsen på sädesbrodden samt på groddplantan af rotfrukter, liksom den äfven gör skada genom att Sädesknäppare (förstorad) och larver däraf (den undre förstorad; de öfre, bitande på rötter, något förminskade). gräfva gångar i rotfrukterna själfva. Skalbaggarna själfva träffas allmänt bland gräs och på blommor, i synnerhet umbellaternas. Några föra ett nattligt lef-nadssätt, såsom det i art. Eldflugor omnämnda släktet Pyrophorus. - Omkr. 7,000 arter äro be-skrifna, af hvilka omkr. 80 arter, fördelade på 15 släkten, anträffats i Sverige. Artrikast äro släktena Corymbites, Athous, Elater och Cryptohypnus. En bland de vanligaste arterna är den omkr. 14 mm. långa, metallglänsande Corymbites ccneus, hvars färg växlar mellan brungrönt, blått, violett eller koppar-rödt. G. A-z. Knäppbaggar, zool. Se Knäpparfamiljen. Knäppingsborg. Se Norrköping. Knäppinstrument. Se Instrument. Knäppning, jaktv. Se Tjädern. Knäred, socken i Hallands län, Höks härad. 20,194 har. 2,340 inv. (1909). K. utgör ett regalt pastorat i Göteborgs stift, Laholms kontrakt. - Socknen har vunnit historisk märkvärdighet genom flera möten, som höllos där mellan Sveriges och Danmarks konungar eller sändebud, medan Halland hörde till Danmark. 1304 hade danske konungen Erik Ord, som saknas under K, torde sökas under C.