Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 461-462 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koch. 1. Ludvig - Koch. 2. Otto Valdemar - Koch, Robert - Koch, Max

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Glostrup (bägge i närheten af Köpenhamn) samt
därjämte prost 1882–1902. Redan 1867 utsände han
en stridsskrift,
Theologien er dog en videnskab,
riktad mot R. Nielsen och grundtvigianismen, och
1877 en annan,
Kristendommen og den frie tanke,
emot brandesianismen. Eljest har han egnat sig
åt arbeten rörande Danmarks kyrkohistoria i
nyare tid. Han har författat bl. a.
Biskop N. E. Balle (1876),
Kristian VI:s historie (1886),
Den danske landsbyskoles historie til 1848 (1888),
Den danske kirkes historie 1801–17 og 1817–54 (1879–83)
med fortsättningen
Fra grundtvigianismens og den indre missions tid 1848–98 (1898).


2. Otto Valdemar K., den föregåendes broder, dansk
arkitekt, konstskriftställare, f. 1852 på Falster,
d. 1902, studerade vid akademien i Köpenhamn och blef
en initiativens man inom dansk byggnadskonst. Han
byggde flera nya kyrkor i Köpenhamn (Zionskyrkan,
Kristkyrkan, Apostelkyrkan m. fl.), skolor, privathus
och det utmärkta danska huset på världsutställningen
i Paris 1900. K. var en gedigen kännare af äldre
dansk arkitektur, aftecknade och beskref danska
och äfven skånska kyrkor – hans stora samling
ritningar af Danske kridtstenskirker eges af
nationalmuseum i Köpenhamn –; han medverkade flitigt
i verket "Tegninger af ældre nordisk arkitektur"
och skref arkitekturhistoriska studier. I den
danska arkitektvärlden var han medelpunkten och
ledaren. Som medlem af borgerrepresentationen
(stadsfullmäktige) bidrog han i betydlig mån
till, att Nyrops rådhus verkligen blef byggdt.

1. ^{E. Ebg.} 2. ^{G–g N.}


Koch, Robert, tysk läkare, f. 11 dec. 1843 i
Klausthal (Harz), d. 27 maj 1910 i Baden-Baden,
blef med. doktor 1866 och 1872 distriktsläkare i
Wollstein (Posen). Vid sidan af sin verksamhet som
sådan medhann han att anställa vidlyftiga forskningar
ang. mjältbrandens orsak,
Zur ätiologie des milzbrandes (1876).
Sedan han 1878 offentliggjort sina studier öfver
sårinfektionssjukdomarna
(Untersuchungen über die ätiologie der wundinfektionskrankheiten),
kallades han 1880 till ord. medlem af Reichsgesundheitsamt
i Berlin. Där fortsattes närmast arbetet öfver
mjältbranden, och läran om desinfektionen omgestaltades
fullständigt. En utomordentlig förtjänst inlade
K. genom sin uppfinning att odla bakterier på fasta
eller stelnande odlingsmedier, hvilket gjorde det
möjligt att erhålla renodlingar af skilda bakteriearter och

sålunda ur en blandning af flera mikroorganismer
jämförelsevis lätt och säkert isolera de
sjukdomsbringande. Vidare är att märka upptäckten
af tuberkelbacillen och beviset för, att denna är
orsaken till tuberkulosen
(Beiträge zur ätiologie der tuberkulose, 1882).
1883 sändes K. till Egypten och Ostindien som ledare
af den tyska kolerakommissionen och upptäckte härvid
kolerabacillen. Vid sin hemkomst erhöll K. 1884 af
tyska riksdagen en dotation om 100,000 rmk. 1885
utnämndes K. till professor i hygien vid universitetet
i Berlin och återupptog sina arbeten om tuberkulosen,
särskildt i afsikt att finna ett botemedel mot densamma.
Hans vid den internationella medicinska kongressen i
Berlin 1890 gjorda meddelande om tuberkulinet väckte
oerhördt uppseende- och ingaf förhoppningar, som
dessvärre icke gingo i fullbordan. Fortsatta undersökningar
ha emellertid ådagalagt, att tuberkulinet är en god
hjälp för ställande af tidig diagnos å tuberkulos hos
människor och djur; äfven skall det under sjukdomens
första stadier, försiktigt begagnadt, utöfva en
tydlig kurativ verkan. – 1891–1904 var K. chef för
institutet för infektionssjukdomar i Berlin och kvarstod
blott som honorarprofessor vid universitetet. 1896
kallades han till Kapkolonien för att där undersöka
boskapspesten; visserligen lyckades han icke upptäcka
denna sjukdoms smittämne, men han fann i stället ett
medel att göra djuren oemottagliga för detsamma. Därpå
följde K:s undersökningar öfver pesten hos människan,
öfver den bland nötkreatur och hästar i tropikerna
förekommande surrasjukdomen samt öfver texasfebern.
Äfven samlade K. rika erfarenheter ang. malarian, och
kort efter sin hemkomst från den förra resan sändes
K. som chef för en malaria-expedition till Italien och
tropikerna. Därvid kunde han bl. a. bekräfta riktigheten
af Ross’ resultat om sättet för sjukdomens öfverförande
samt vann därjämte åtskilliga nya, praktiskt betydelsefulla
resultat (se Frossa, sp. 1491). – I dec. 1904
företog K. på uppdrag af regeringen en resa till tyska
Öst-Afrika särskildt för att studera en där förekommande
febersjukdom hos nötkreaturen, och våren 1906 anträdde
han en ny färd till Afrika för studiet af den s. k.
sömnsjukan. K. blef led. 1885 af Vet. o. vitt. samh.
i Göteborg, 1893 af Svenska vet. akad. och 1894 af
Vet. soc. i Uppsala. 1905 erhöll han det medicinska
Nobelpriset för sina arbeten och upptäckter rörande
tuberkulosen. Se biogr. af Becker (1891).

^{R. T–dt.}

Koch, Max, tysk litteraturhistoriker,
f. 1855 i München, vardt 1890 e. o. och 1895
ordinarie professor i allmän litteraturhistoria
i Breslau. K. har författat såväl specialverk
som öfversiktsarbeten:
Helferich Peter Sturz und die schleswigschen literaturbriefe (1879),
Das quellenverhältnis von Wielands Oberon (1880),
Über die beziehungen der englischen literatur zur deutschen im 18. jahrhundert (1883),
Shakespeare (1885),
Gottsched und der reform der deutschen literatur (1886),
Münchner-Wertheriade (1888), Grillparzer (1891),
Nationalität und nationaliteratur (s. å.),
Geschichte der deutschen literatur (1893; 6:e uppl. 1906; i "Sammlung Göschen"),
2:a bandet af Geschichte der deutschen literatur (1897, 3:e uppl. 1910;
1:a bandet är af F. Vogt),
R. Wagner-biographie (I, 1906) och
Die deutsche literatur von Jena bis zu den befreiungskriegen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>