465 Kochhaff-Kochinkina 466 lades 1872 till professor i kirurgi i Bern. Han har utöfvat en mycket omfattande verksamhet och offentliggjort ett stort antal arbeten, Zur lehre von den schusswunden durch kleinkalibergeschosse (1895), läroböcker (Chirurgische operationslehre, 7:e uppl. 1907; Hirnerschutterungen, hirndruck und chirur-gische eingriffe bei hirnkrankheit, 1906; Vorlesungen iiber chirurgische infektionskrankheiten, med Tavel, 1895). Bland dessa ha hans undersökningar om sköldkörtelns sjukdomar och deras kirurgiska behandling (1883) tilldragit sig det största uppseendet. För dem tilldelades honom 1909 Nobel-priset i medicin, hvilket pris af K. oafkortadt anslogs till humanitära ändamål i hans födelsestad. K. är led. af Vet. soc. i Uppsala (1894) och af Vet. akad. (1900). R.T-dt. Kochhaff, David, tysk teolog. Se Chytrseus. Kochheim [kå'chhajm]. Se Kochem. Kochi, hufvudstad i ett ken (län) med samma namn på sydöstra kusten af Shikoku. 38,279 inv. (1908). Hufvudort för den japanska pappersindustrien. Ko'chia Koth, bot., ett litet släkte inom fam. Chenopodiacece. I Sverige finnes (endast vid Ottenby på Öland) en enda art, K. hirsuta Nolte, som är en låg, täthårig strandört, med spiralställda, smala, halftrinda, hela blad och parvis sittande små, gulgröna blommor i bladvecken. K. trichophylla, sommarcypress, odlas som dekorationsväxt i trädgårdarna; på hösten antar hela växten en intensivt röd färg. O. T. S. (G. L-m.) Kochinkina (Kotshinchina, fr. Cochinchine), ett landskap i Franska Indo-Kina (se d. o.), förr deladt i Egentliga K. (annam. Dang-trong), som hör till Tonkin, och Nedre K. l. Franska K. (annam. Nam-ki), fransk koloni. Namnet användes nu endast om det senare området, som upptager sydligaste spetsen af Franska Indo-Kina, mellan 8° 25' och 11° 30' n. br., begränsadt i v. af Siamviken, i ö. af Sydkinesiska sjön, i n. af Kambodja. 56,900 kvkm. Nästan hela K. är en ung alluvialslätt, bildad af Mekongs aflagringar. I sin lägsta del är det fylldt af mangroveträsk; bakom denna följer en likaledes vattenrik trakt, täckt af säf, medan den nordligaste delen är något högre och har bergkullar (den högsta, Djambra, 1,000 m.), som äro utlöpare från Kambodjas kustberg. Yngre eruptiva bergarter träffas endast här och där, äfven i södra delen och på ön Pulo Condor ö. om K. Hufvudfloden är Mekong, som strax n. om gränsen delar sig i två nästan parallella armar och längre ned i ett flertal sådana, som äro förenade genom kanaler, både sinsemellan och med floderna Stora och Lilla Vaïco, Saigon och Donnaï. Mekongs mynningar kallas cua. Floderna äro djupa nog äfven för större fartyg, men deras sandfyllda mynningar ha blott 3--4 m. djup, utom Mekongs nordligaste (Cua-Dai), som har öfver 5 m. djup. -- Klimatet är hett och ohälsosamt för européer. Den lägsta temperaturen är i Saigon i dec. 19°, i mars--maj 29°; årsmediet är 27,2°. Regntiden varar från april till slutet af okt., den torra från början af nov. till början af april. Nederbörden i Saigon är 2,110 mm. -- Växtligheten liknar det tropiska sydöstra Asiens och är synnerligen yppig. Sockerröret är kanske hemma där; det odlas i stor skala jämte en mängd tropiska frukter. Dessutom lämna palmer, gummiträd (Ficus elastica), brödfruktträd m. fl. värdefulla produkter. Äfven djurvärlden är ostindisk: tigrar, leoparder, elefanter, rhinoceros och flera hjortarter förekomma, bland fåglar påfågeln, hvarjämte moskitos och myror äro en landsplåga. -- Befolkningen steg vid slutet af 1906 till 2,870,514 pers. (50 pers. på 1 kvkm.). Den består af flera olika element. Hufvudfolket är annamiter (omkr. 2 mill.), hvilka äro inkräktare, ditkomna för omkr. 200 år sedan, dessutom 230,000 kambodjaner (khmer), 7,000 moï och scham (tsiam), hvilka äro urbefolkning, de förre i låglandet, de båda senare i höglandet, 100,000 kineser, 5,000 andra asiater (malajer, japaner, tagaler m. m.) och 5,500 fransmän. Den förhärskande religionen är buddismen (1,7 mill.). Katolicismen, som drifvit missionsverksamhet här ända sedan 1624 och som har en biskop i Saigon, räknade 1901 73,234 bekännare. Det finnes omkr. 380 skolor med 800 lärare och 19,000 lärjungar. 1903 beslöts inrättandet af en medicinsk skola i Saigon. Där och i Mytho finnas två collèges, underhållna af kolonien. -- Hufvudnäringen är jordbruk; öfver 1,5 mill. har äro odlad jord och 1,7 mill. skog. Viktigast är risodlingen, som upptager 1,4 mill. har; dessutom odlas majs, bönor, batater, jordnötter, bomull, sockerrör, tobak, kaffe, kokos- och betelnötter, mullbärsträd, peppar, oranger, bananer o. a. Vidsträckta bevattningsverk äro under arbete i de centrala och sydvästra delarna. Fiske idkas i floder och vid hafskusten och afkastar årligen 2,8 mill. frcs. -- Industrien är obetydlig; det finnes några riskvarnar, sågverk och såpsjuderier och en fernissfabrik. En kolgrufva gaf 1905 20,000 ton kol. Handeln är till största delen i händerna på européer och kineser. Importen för konsumtion steg 1908 till omkr. 108 mill. kr. och exporten af inhemska varor till 98 mill. kr. De viktigaste exportvarorna äro ris, fisk och fiskolja, peppar, bomull, kopra och silke. Den förnämsta sjöstaden är Saigon, som regelbundet besökes af flera franska, engelska och tyska linjers fartyg. Den inländska trafiken besörjes mest på vattenvägarna. En 71 km. lång järnväg, den äldsta i Franska Indo-Kina (1885), förenar Saigon med Mytho; en annan linje från Saigon till Khanh-hoa i Annam är under byggnad, hvarjämte flera småbanor gå från Saigon till närliggande orter. -- Telegraflinjerna ha omkr. 5,000 km. längd. Den enskilda budgeten för K. upptog inkomster och utgifter för 1909 till 578,880 piaster (à 2,20 frcs); moderlandets utgifter för K. upptogos i 1910 års stat till 13,3 mill. frcs. Kolonien lyder sedan 1887 under generalguvernören öfver Franska Indo-Kina (se d. o.), som företrädes i K. af en viceguvernör, biträdd af en generalsekreterare, ett hemligt råd (bestående af generalsekreteraren, befälhafvarna öfver trupperna och flottan, ett par andra ämbetsmän samt 5 af viceguvernören utnämnda medlemmar) och ett kolonialråd af 14 medlemmar, af hvilka 6 väljas genom allmän omröstning af alla franska kolonister, 2 af handelskammaren och 6 äro infödingar. K. är deladt på 21 arrondissemang, fördelade på 4 provinser (circonscriptions) och förvaltade af administrateurs, med biträde af råd af framstående infödingar. Ett särskildt arrondissemang bildar den dithörande ögruppen Pulo Condor. Till franska deputeradekammaren sänder K. en deputerad. Hufvudstad: Saigon.