Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 481-482 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koger - Kogersko, skpsb. Se Barkass. - Koggaba - Kogger - Kogitation - Kognater - Kognatisk succession. Se Tronföljd. - Kohala, nu slocknad vulkan. Se Hawaii. - Kofáry - Kohasig, veter. Se Has, sp. 40. - Kohat. 1. Distrikt i - Kohat. 2. Hufvudstad - Koheleth - Kohen, präst. - Kohen, Josef. Se Rabbinska språket och litteraturen. - Koherer - Koherera - Koherescens - Kohesjön. 1. Fys., den kraft - Kohesjön. 2. Bot., missbildning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Koger (ty. köcher, holl. koker, cylindriskt
fodral). 1. Ett aflångt fodral, i hvilket bågskyttar bära
sina pilar (se fig.). – 2. Sjöv., en cylindrisk ask
af läder eller metall, försedd med vid bärremmen fäst lock

Indianska pilkoger. Koger, sjöv.

(se fig.) eller med lock i båda ändarna. Koger
användas för kardusers transporterande från krutdurken
till kanonen. För en del bakladdningskanoner har
man ett särskildt slags koger med rörlig botten,
hvilket lägges på laddbryggan, hvarefter kardusen med
tillhjälp af denna botten införes i kanonen.

^{L. H.}*

Kogersko, skpsb. Se Barkass.

Koggaba, ett i Colombia (se d. o., sp. 556) boende indianfolk.

Kogger (isl. kuggr, holl. kog), sjöv., ett slags
hanseatiskt krigsfartyg, förde endast en mast och
hade rodret anbragt vid sidan.

^{J. G. B.}*

Kogitation (lat. cogitatio), tankens fixerande på någonting, tänkande, begrundande.

Kognater (af lat. cognatus), fränder, vare
sig af man- eller kvinnkön, hvilka äro med
hvarandra i skyldskap, vare sig mellanliggande
släktskapsled utgöras af personer af mankön eller
af kvinnkön. Kognatisk släktskap är en relativt
sen företeelse i rättsutvecklingen. Till en början
räknas nämligen som släktskap allenast den, som
förmedlas uteslutande genom kvinnor ("mutterrecht")
och sedermera, när gruppäktenskapet ersättes af
individualäktenskap och kvinnan kan tillhöra
blott en man, allenast den, som förmedlas
uteslutande genom män. Jfr Agnater.

^Rld.

Kognatisk succession [sukkses-]. Se Tronföljd.

Kohala, nu slocknad vulkan. Se Hawaii.

Koháry [kå’hari], gammal ungersk magnatsläkt. Dess
märkligaste medlem var István K. (f. 1649,
d. 1731), hvilken utmärkte sig som krigare mot
turkarna, författade några skrifter af poetiskt och
didaktiskt innehåll samt 1714 blef öfverlandsdomare
i Ungern. Släkten fick 1815 furstlig värdighet, men
utslocknade 1826 med hofkanslern Antal K. Namnet
och den ofantliga förmögenheten öfvergingo då till dennes
måg, hertig Ferdinand Georg af Sachsen-Koburg-Gotha,
hvilken 1851 dog som österrikisk kavallerigeneral. Om hans
äldste son se Ferdinand, konungar af Portugal 2.
Hertig Ferdinand och hans afkomlingar ha aldrig
begärt vederbörligt tillstånd att föra släktnamnet
K., hvadan det stundom förekommande uttrycket "huset
Koburg-Koháry" saknar hemul.

(^{K. B. W.})

Kohasig, veter. Se Has, sp. 40.

Kohat [kåuha’t]. 1. Distrikt i kejsardömet Indien,
prov. Punjab, omfattande södra delen af divisionen
Peshawar, mellan Indus och dess biflod Kuram.
Areal 7,177 kvkm. 217,865 inv. (1901), de allra
fleste muhammedaner. Stora lager af bergsalt, som
här och där bildar kullar af ända till 60 m. höjd. –
2. Hufvudstad och kantoneringsplats i nämnda distrikt
vid Kohatpasset. 30,762 inv. (1901).

Koheleth, det hebreiska namnet på den bok i
gamla testamentet, hvilken i den nu gällande
svenska bibelöfversättningen kallas Salomos
predikare. Se Predikarboken.

Kohen (hebr.), präst. Sådana judiska namn som Kohn,
Cohen, Cohn, Kahn o. s. v. antyda härstamning
från det prästerskap, som en gång fanns i Israel.

Kohen, Josef. Se Rabbinska språket och litteraturen.

Koherer (eng. coherer, af lat. cohærere, sammanhänga)
1. Branlys rör [brãlis], en mottagningsanordning för
telegrafering utan tråd, består af ett glasrör med
två metallelektroder, mellan hvilka små metallbitar
befinna sig. I normalt tillstånd är koherern
nästan oledande för den elektriska strömmen,
men blir ledande, om den utsättes för inverkan af
elektriska vågor. Det elektriskt ledande tillståndet
behåller koherern, äfven sedan de elektriska vågorna
upphört att verka på densamma. Genom skakning kan det
sammanhang, som de elektriska vågorna åstadkommer hos
de små metallbitarna, häfvas och koherern blir åter
elektriskt oledande. F. n. (1910) har koherern nästan
fullständigt kommit ur bruk. I dess ställe användes
kristallrektifikatorn (se Telegrafering).

^{D. S–t.}

Koherera (af lat. co-, tillsammans, och hærere, hänga vid),
hänga tillsammans. – Koherens, sammanhang, en verkan af kohesion (se d. o.).

Koherescens (af lat. coherescere, häfta sig
tillsammans), den egenskapen hos jordmånen,
i kraft af hvilken dess smådelar häfta vid
hvarandra. Koherescensen betingas af smådelarnas
beskaffenhet och förhöjes i allmänhet genom väta. Torr
kvartssand har alldeles ingen koherescens, lera
däremot en synnerligen stark. Ju mera en jordarts
blandningsdelar hänga tillsammans, desto större blir
jordens adhesion vid landtbruksredskapens ytor. Emedan
lerhalten, såsom grund till koherescensen, äfven
förorsakar nämnda adhesion, är en jordmån svårare
att bearbeta, i samma mån som den är rikare på lera.

(^{H. J. Dft.})

Kohesion (af lat. co-, tillsammans, och hærere,
hänga vid). 1. Fys., den kraft, hvarmed de minsta
delarna (molekylerna) af en och samma kropp hänga
tillsammans. Storleken af denna kraft beror icke
blott på de minsta delarnas massa och afstånd från
hvarandra, hvilket skulle vara fallet, om kohesionen
vore endast en yttring af den allmänna tyngdkraften,
utan äfven på molekylernas fysiska beskaffenhet. Vore
kohesionen beroende endast på molekylernas massa och
inbördes afstånd, skulle alla kroppar med samma täthet
äfven ha samma molekulära sammanhang (koherens), då
de särskilda molekylerna hos kroppar med samma täthet
icke kunna ha mycket skiljaktiga molekylarafstånd
och massor. Alltefter olika grad af kohesion uppstå
de särskilda aggregationstillstånden. Jfr Adhesion
och Kapillaritet. – 2. Bot., missbildning
bestående i sammanväxning af delar af samma krans,
t. ex. af kronblad, eller af delar af ett sammansatt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>