485 Kohler-Kohlrausch 486 samma krig väckt uppseende genom sin konstnärliga energi och intuitiva fantasi. B»-n B. Kohler [kål-], Franz Joseph, tysk jurist, skriftställare, f. 9 mars 1849 i Offenburg, juris professor i Wiirzburg 1878, i Berlin 1888, är en synnerligen produktiv författare. Hans arbeten omfatta ej blott juridikens så godt som alla grenar, utan äfven filosofi, litteraturhistoria och skön konst, hvarjämte han utgifvit ett par samlingar dikter. Åtskilligt af hvad han skrifvit är af synnerligt värde, men mycket kan betraktas endast som dilettant-arbeten eller resultat af en organiserad massproduktion. Som juridisk författare har han skapat sig ett kändt namn dels på patenträttens och de industrirättsliga disciplinernas område, dels som den moderna universalrättshistoriens kanske främste målsman. I förra afseendet märkas bland hans skrifter: Deutsches patentrecht (1878; 2:a uppl. 1900ff.), Autorrecht (1880), Recht des markenschutzes(1884), Forschungen aus dem patentrecht (1888), Das Utter arische und arlistische kunstwerk (1892), Industrier'echtliche abhandlungen (1899-1901), Hand-buch des deutschen patentrechts (1901), Die patent-gesetze aller völkcr (i fören. med Mintz, 1905 ff.), Urheberrecht an schriftwerken und verlagsrecht (1906). Bland hans universalhistoriska och komparativa arbeten må nämnas Shakespeare vor dem forum der jurisprudenz (1883, Nachwort, 1884), Zur lehte von der blutrache (1885), Das recht als kulturerscheinung (s. å.) och Das recht als lebens-element der völker (1887), Das chinesische straf-recht (1886), Beiträge zur germanischen privat-rechtsgeschichte (1883-84), Rechtsvergleichende studien (1889), Studien aus dem strafrecht (1891-^ 97), Aus dem babylonischen rechtsleben (1891-98), Altindisches prozessrecht (1891), Ursprung der Me-lusinensage (1895), Beiträge zur geschichte des römischen rechts in Deutschland (1896-98) och Zur urgeschichte der ehe (1897). Som rättsfilosof har K. anknutit till Hegel och skarpt dragit i här-uad särskildt mot den eljest högt ansedde Ihering; bland hans hithörande verk äro de viktigaste: Wesen der strafe (1888), Einfuhrung in der rechtswissenschaft (flera uppl. 1901-08), Lehrbuch der rechts-philosophie (1909). Bland öfriga juridiska arbeten kunna nämnas Pfandrechtliche forschungen (1882), Prozessrechtliche forschungen (1889), Strafrechts-aufgaben (1889-99), Lehrbuch des konkursrechtes (1891), Zivilprozessualische rechtsaufgaben (1892, 4:e uppl. 1906), Treu und glauben in verkehr (1893), Carolina (1900), Zwölf studien zum biirgerlichen gesetzbuch (s. å.), Bambergensis (1902 och 1904) och Lehrbuch des biirgerlichen rechts (1904-06). Därjämte har K. dels utgifvit 6:e uppl. af Holtzendorffs "Encyklopädie der rechtswissenschaft" (1902-04), dels verksamt medarbetat i flera af honom i förening 'med andra utgifna tidskrifter, särskildt "Zeitschrift fur vergleichende rechtswissenschaft", "Archiv fur strafrecht und strafprozess", "Archiv fur biirger-liche recht", "Archiv fur rechts- und wirthschafts-philosophie" m. fl. (En bibliografi i "Juristisches literaturblatt", bd XV, 1903, uppräknar 526 af K. författade skrifter.) Rid. Kohléria Reg., bot. Se Gesneracese och I sol om a. Kohlgrub [kål-], klimatisk kur- och badort i bajerska reg.-omr. Oberbaiern, 820 m. ö. h., vid foten af Alperna, har kraftiga järnkällor, gyttjebad och sanatorium. Omkr. 1,200 kurgäster årligen. Kohlhase [kålhase], Hans (icke M i c h a e l K o h l h a a s, såsom han kallas i H. v. Kleists berömda novell med detta namn), en psykologiskt märklig person, hvars historia erbjuder en egendomlig kulturbild från Tyskland under reformationstide-hvarfvet, var viktualiehandlare i trakten af Berlin,-då han 1532, under en färd till Leipzig, blef på kur-sachsiskt område hållen för hästtjuf af en godsegare Giinther v. Zachwitz' underhafvande och under ett med anledning däraf uppkommet slagsmål nödgad att taga till flykten utan sina hästar. När man sedermera väl icke nekade honom att mot erläggande af foderpenningar återfå hästarna, men däremot vägrade att ersätta honom ekonomiska förluster, till hvilka han ansåg det inträffade missödet ha varit den vållande orsaken, förbittrades hans sinne därhän, att han 1534 utfärdade fejdebref såväl mot Kursachsen som mot herr v. Zachwitz personligen samt efter nya misslyckade underhandlingar, trots föreställningar af själfve Luther, började ett hänsynslöst stråtröfveri, som bragte hela Sachsen i den största förskräckelse. Hos befolkningen i Branden-burg fann han till en början medhåll, och hans landsherre, kurfursten Joakim II, kunde först 1539 förmås tillåta, att han förföljdes på brandenburgskt område. Efter hand lyckades man gripa och straffa öfver hundra af hans medhjälpare, och då han slutligen äfven borttog en brandenburgsk silfver-transport, lockades han till Berlin, fängslades och dömdes till döden samt blef jämte den farligaste af sina med brottslingar steglad, 22 mars 1540. - Jfr Burkhardt, "Der historische Kohlhase und H. v. Kleists Michael Kohlhaas" (1864). Kohlrausch [kål-]. 1. Heinrich Friedrich Theodor K., tysk skolman och författare af pedagogiska och historiska handböcker, f. 1780, d. 1867, verkade från 1830 som president i det nyinrättade öfverskolkollegiet i Hannover och omdanade det hannoverska skolväsendet i flera afseen-den, bl. a. genom införande af en vetenskaplig pröfningskornmission för lärarkandidater (1831) och utfärdande af instruktion för abiturienternas mogen-hetspröfningar (1839) samt genom att i de mindre städerna tillgodose i synnerhet realundervisningen. Hans förnämsta arbeten äro Die geschichten und leh-ren der heiligen schrift (1811; 30:e uppl. 1885), Die deutsche geschichte jur schulen (1816; 16:e uppl. 1874), Handbuch fur lehrer höherer schulen (2:a uppl. 1818), Anleitung fiir volksschullehrer (4:e uppl. 1837). - 2. Rudolf Hermann Arndt K., den föregåendes son, tysk fysiker, f. 1809, d. 1858, blef 1853 e. o. professor vid universitetet i Marburg och kallades 1857 till ord. professor i Er-langen. K. gaf en rent vetenskaplig basis åt Voltas grundförsök, i det han medelst en särskildt inrättad apparat (kondensator) undersökte de elektriska spänningslagarna och med sin elektrometer lagarna för elektriserade kroppars inverkan på hvarandra. Man har honom att tacka äfven för ett experimentellt bestyrkande af ohrnska lagen. Mest berömd är K. genom sitt samarbete med W. Weber vid uppställandet af det s. k. absoluta måttsystemet för de elektriska storheterna, genom hvilket alla måttbestämningar kunde återföras till några få rationella enheter (Elektrodynamische massbestimmungeiij 4:e afh.;, i Ord, som saknas under K, torde sökas under C.