Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kohlrausch. 2. Rudolf Hermann Arndt - Kohn, Salomon - Koholmen, municipalsamhälle. Se Klädesholmen. - Kohort - Koht, Halvdan - Kohut, Alexander - Kohvete - Kohäger, zool. Se Hägrar. - Kohärer, en ofta förekommande form i st f. Koherer (se d. o.). - Koidula - Koil, stad. Se Aligarh. - Koilanaglyf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
Kohn-Koilanaglyf
"Abhandlungen der königlichen sächsischen
gesell-schaft der wisscnschaften", 5:e bd,
1856). - 3. FriedrichK., den föregåendes son,
tysk fysiker, f. 1840, d. 1910, blef 1864 docent
i Frankfurt a. M., 1867 e. o. prof. i fysik i
Göttingen, 1870 ord. professor i samma ämne vid
Zurichs polytechni-kum, 1871 i Darmstadt, 1875
i Wttrzburg, 1888 i Strassburg och var 1895-1905
president för fysikalisk-tekniska riksanstalten
i Charlot-tenburg. K:s hufvud-arbete (se Fysik,
sp. 154) gäller lösningars ledningsförmåga, hvarom han
(hufvudsakligen medelst den i Elektriska mätningar,
sp. 302, af bildade apparaten) utfört utomordentligt
noggranna och yidtomfattande undersökningar, som
han sammanfattat i Das leitvermögen der elektrolyte
(1898; tills, m. Holborn). Han har också användt
ledningsförmågan till bestämmande af svårlösta salters
löslighet. Äfven inom den öfriga elektricitetsläran
har haa utfört utmärkta mätningar, såsom bestämning
af ohm och coulomb. Han har också konstruerat
åtskilliga instrument, såsom lokalvariometer
och am-pöremeter. Inom värmeläran falla också
betydande arbeten af K. Han har utgifvit Leilfaden
* der praktischen physik (1870; ll:e, tillökade,
uppl. 1910; fr. o. m. 9:e uppl. kallas detta arbete
"Lehr-buch der praktischen physik"), hvilket arbete
öfver-satts på flera språk och of vät det största
inflytande på undervisningen i experimentalfysik i
hela världen. 1900 utgaf K. Kleiner leitfaden der
prakti-schen physik och Die encrgie öder arbeit und
die anwendungen des elektrischen stromes. K. var
en af samtidens främsta och mest erkända fysiker
särskildt på precisionsmätningarnas område. Hans
inflytande på den elektrotekniska industrien (se
d. o.) har ock varit synnerligen stort. K. var led. af
Vet. soc. i Uppsala (1894) och af Vet. akad. (1902).
1. (R. N-n.) 2 o. 3. S. A-s.
Kohn [kan], Salomon, tysk skriftställare, f. 1825 i
Prag, d. där 1904, gjorde studier vid universitetet
i Prag och ingick därefter i sin faders, en
israelitisk köpmans, affär. K. utgaf 1852 anonymt
romanen Gabriel, hvilken vann ovanlig framgång och
bl. a. öfversatte på engelska, italienska, franska och
hebreiska. K. författade vidare romanen Ein spiegel
der gegenwart (1875) och skildringar ur judelifvet
i Prag (Prager Ghettobilder, 2 saml. 1884-86 m. fl.).
Koholmen, municipalsamhälle. Se Klädesholmen.
Koho’rt (lat. co’hors), krigsv., betecknade
i det gamla Rom urspr. en hop stridsmän, som
icke var större, än att den kunde ledas af en
befälhafvare. Sedermera innefattade man under
denna benämning de maniplar i alla tre slaglinjerna
(principes, hastati och triarii) med de till dem
hörande velites (lätt fotfolk) samt den rytteri-turma,
som hade samma nummer. Som taktisk enhet förekommer
kohorten först då, när Marius, för att vinna mera
styrka mot
barbarernas djärfva rytteri och för att minska
inflytandet af det allt sämre soldatelementet,
förenade två och två maniplar af samma slags fotfolk
till en kohort, så att legionen fick 15 sådana. Caesar
(d. 44 f. Kr.) ändrade indelningen i kohorter på det
sätt, att den gamla kohortilldelningen återtogs, då
kohorten sålunda kom att utgöra en sluten enhet med en
styrka af 400-500 man. Under början af kejsartiden,
då soldatmaterialet än mera försämrats, förenades
det bästa manskapet vid legionen till en s. k. m
i l i a r k o h o r t, som fick dubbelt så stor
styrka som öfriga kohorter (1,000-1,200 man; den fick
stundom äfven rytteri sig tilldeladt) och plats sig
anvisad på legionens högra flygel eller stod ensam i
första linjen. Se vidare Legion. Jfr Hederslegionen.
C. O. N.
Koht [köt], Halvdan, norsk historiker, f. 7
juli 1873 i Tromsö, blef student 1890, tog 1896
språklig-historisk ämbetsexamen, blef efter
några års i utlandet fortsatta studier 1901
adjunktsstipendiat vid Kristiania universitet,
där han 1908 förvärfvade filos. doktorsgraden
med den sakrika afh. Die stel-lung Norwegens
lind Sclnvedens im deutsch-dänischen konflikt,
zumal während der jahre 1863 und 1864 (1908) och
s. å. anställdes som docent i nyare tidens historia
och norsk kulturhistoria. K. är sedan 1904 konsulent
i politisk historia vid Nobelinstitutet i Kristiania
och utnämndes maj 1910 till professor i historia
vid Kristiania universitet. K. har under den bekanta
språkstriden ställt sig på "landsmaalets" sida och
bl. a. skrifvit Det norske maalstrcevs historie
(1898). Han intager en framträdande plats bland
fredsrörelsens norska anhängare. Bland K:s många
historiska och litteraturhistoriska arbeten märkas
Fredstanken i Noregs-sogo (1906), De germanske folks
samfunds- og aands-udvikiinci indtil lensvcesenets
seier (i samlingsarbetet "Verdenskulturen", bd 3,
1907) samt de på "lands-maal" skrifna monografierna
öfver Henrik Werge-land (1908) och A. 0. Vinje
(1909), som kasta nytt ljus öfver de nationella
sträfvanden dessa båda män representerade. K. har
dessutom utgifvit Ibsens "Breve" (2 bd, 1904; äfven
tysk uppl. s. å.) och dennes Efterladte skrifter
(3 bd, 1909; tysk uppl. s. å.) samt afslutat
J. B. Halvorsens "Norsk for-fatter-leksikon"
(fr. o. m. bokstafven T, bd 5-6, 1900-08).
V.S-g.
Kohut [kåhot], Alexander, judisk teolog,
orientalist, f. 1842 i Ungern, d. 1894 i New York,
utgaf bl. a. Aruch completum (1878-90), som är ett
verbal- och reallexikon till midrasch och targum.
G. K-n.
Kohvete, bot., namn på Melampyrum pratense.
Kohäger, zool. Se Hägrar.
Kohärer, en ofta förekommande form i st. f. ko h e
r e r (se d. o.).
KöTdula, pseudonym för estländska författarinnan
Lydia Jannsen (se Estniska språket och litteraturen).
Koll (K o el), stad. Se Aligarh.
Koilanaglyf (af grek. köi’los, urholkad, och
ana-glyfé, halfupphöjdt arbete, basrelief), fr. relief
en creux, låg relief, hvars figurer begränsas af
fördjupade konturer, mot hvilka formen inifrån svagt
rundar sig. Den omgifvande bottenytan ligger således
i samma plan som figurytan, i st. f. att den förra
i vanliga reliefer är mer eller mindre starkt
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
