- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
501-502

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kokkonsten - Koklåda. Se Kokkonsten, sp. 499. - Kokning - Kokomo - Kokong

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

501 Koklåda-Kokong 502 1909), "Kokbok för hem och skola i stad och på landet" (1900; 3:e uppl. 1905) och "Om sjukmat" {1903), E.Hellman, "Illustrerad kokbok etc." (1895; 2:a uppl. 1903), S. Nordenfalk, "Godt bord" (1896; 2:a uppl. 1905), L. Deutgen, "Vegetarisk kokbok" (1897), A. Ekberg, "Hvad skola vi äta?" (1899; 2:a uppl. 1908), Walin och Schager, "Sjukmat. Kecept och anvisningar utarbetade vid Högre lärarinneseminariets hushållsskola till tjänst för sjukvård i hemmen" (1900, 2:a uppl. 1903), M. Langlet, "Fru Langlets kokbok" (1902), Fröken Jensens kokbok, öfv. och bearb, af I. Eller" (s. å.), "Hemmets kokbok" (1903; 10:e uppl. 1908) och "Finare matlagning. Tillägg till hemmets kokbok, utg. af fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala" (1909), J. Holmqvist, "Den välförståndiga potatisköksan" (1903), Schager och Bergström, "Kokbok för sockersjuka"(1904), S. Nilsson, "Hushållslärans första grunder för skola och hem" (s. å.), "Ellen Askers vegetariska kokbok" (1906), "Lilla kokboken. Matrecept för folkskolan och det enklare hemmet, utg. af fackskolan i Uppsala" (5:e uppl. 1907), A. östergren, "God mat. Några tillförlitliga recept och råd vid matlagning särskildt för efterrätter och bakverk" (1905), E. Bergqvist och J. Bergqvist, "Billigt och godt. Ekonomisk kokbok" (1907), G. Björklund, "God svensk husmanskost. Omarb. efter vår tids fordringar af K. Wenström" (1909), A. Escoffier, "Handledning i modern kokkonst. Bemyndigad öfv. af I. Törngren" (s. å.) och M. Hindhede, "Ekonomisk kokbok" (sv. öfv. 1909). O. T. S. (E. O. H.) Koklåda. Se Kokkonsten, sp. 499. Kokning, fys., bildning af ångbubblor i en vätskas inre. Detta inträder, när ångtrycket i bubblorna kan öfvervinna det på vätskan utifrån -verkande (luft-)trycket plus den ofvanför befintliga vätskepelarens tryck. Eftersom försöket kan anordnas så, att detta senare blir försvinnande litet, blir en vätskas kokpunkt den temperatur, vid hvilken den mättade ångans tryck är lika med det yttre lufttrycket. Vid lägre temperaturer sker .ångbildning från den fria vätskeytan i form af afdunstning, men denna process kan icke försiggå i det inre, ty en ångbubbla, som tänktes bildad, skulle genast af det större trycket utifrån pressas samman. Kokpunkten höjes tydligen, när lufttrycket stiger, och om-vändt, om t. ex. barometern faller från 760 mm. till 750, sänkes vattnets kokpunkt med 0,37° C. Ang. den meteorologiska tillämpningen häraf för lufttryckets bestämmande se Hypsotermome-t e r. I ett slutet kärl, en ångpanna eller en Pa-pins gryta (se d. o.), där högt tryck kan bibehållas öfver vätskan, kokar denna vid betydligt högre temperaturer, vatten under 10 atmosfärers tryck sålunda först vid 180°. Med uttrycket kokpunkten rätt och slätt, utan särskildt angifvande af något tryck, menas alltid en vätskas kokpunkt vid 760 mm. lufttryck. - Det är emellertid icke utan vidare säkert, att en vätska börjar koka, när den nått koktemperaturen; ångbubblorna synas uteslutande bildas vid i vätskan förut befintliga små gasbubblor, och när sådana saknas, kan vätskan utan att råka i kokning upphettas betydligt öfver kokpunkten, öfverhettas, såvida upphettningen sker i ett kärl, hvars väggar icke hålla någon adsorberad gas. Vatten, som befriats från den lösta luften, kan utan svårighet i ett glaskärl öfverhettas ett tiotal grader, hvarvid stark afdunstning från vattnets yta eger rum; om slutligen kokning börjar, så inträder en nästan explosionsartad utveckling af ånga, tills temperaturen i följd af förbrukning af värme till ångbildningen sjunkit till den normala kokpunkten. Med iakttagande af särskilda försiktighetsmått har man lyckats öfverhetta vatten ända till inemot 200°, innan kokning inträffat. För att förebygga öfver-hettning brukar man i vätskan lägga sand eller metallspån, som genom den vidhäftande luften (jfr A d s o r p t i o n) i hög grad underlätta ångbildningen. Äfven medan kokningen pågår, kan vätskans temperatur vara öfver kokpunkten, för vatten är denna förhöjning obetydlig i metallkärl, men uppgår i glaskärl vanligen till omkr. 1° och kan, om glaskärlets väggar förut blifvit omsorgsfullt rengjorda med svafvelsyra, stiga till 6°. Ett särskildt slag af kokpunktsförhöjning inträffar, när vätskan i löst form innehåller salter eller andra icke flyktiga ämnen, och beror därpå, att vid samma temperatur ångan öfver en lösning har lägre tryck än öfver det rena lösningsmedlet (se O s m o t i s k t tryck). - Om sålunda temperaturen i en vätska under kokningen kan bli förhöjd, beroende på kärlväggens beskaffenhet eller på i vätskan lösta ämnen, så visar oberoende häraf en termometer, som omspolas af ångan ifrån vätskan, alltid dennas verkliga kokpunkt, såsom redan svensken F. Kudberg ådagalade. Ångan har visserligen i det ögonblick den lämnar vätskan dennas värmegrad, men den afkyles hastigt utåt, så att partiell kondensation inträder, termometern blir därigenom fuktad med ren vätska, hvars ångspänning ständigt hålles i jämvikt med yttre lufttrycket och som därför har den sanna koktemperaturen. - Nedanstående tabell upptager några ämnens kokpunkter (vid 760 mm. lufttryck); värdena öfver 1,000° för de svårflyktiga metallerna äro angifna efter Greenwood (1909), som upphettade metallerna i en elektrisk motståndsugn och mätte temperaturen medelst en optisk pyrometer. De erhållna siffrorna äro dock något osäkra. Ang. koldioxiden (kolsyran) är att märka, att denna icke kan existera i flytande form vid atmosfärstryck på grund däraf, att dess ångtryck vid smältpunkten - 57° öfverstiger lufttrycket, hvarför den i tabellen angifna koktemperaturen afser sublimation af fast koldioxid. Järn........ +2,450° C. Koppar........ 2,310 » Tenn.......... 2,270 » Silfver........ 1,950 » Bly............ 1,525 » Vismut........ 1,420 » Magnesium... 1,120 » Zink........... 918 » Kadmium..... 778 » Svafvel........ 445 » Kvicksilfver.. 357 » Terpentinolja 161 » Vatten........ 100 » G. I. Kokomo [kåu^kemåli], stad i nordamerikanska staten Indiana, vid Wabashs biflod Wild Cat river, omkr. 100 km. n. om Indianapolis. 10,609 inv. (1900). Normalskola och högre läroverk, glas- och lervaruindustri. (J. F. N.) Koko ng (fr. cocon), hylsa, hvarmed många olika Alkohol.... Eter ....... . + 78,3° C, .. 34,5 » Svafvelsyr-lighet Klor ......... - 10 > - 33,4 » Ammoniak Koldioxid.. Etylen ...... Syrgas ...... Kväf gas .... Vätgas .... Helium ..... - 33,5 » ro --- (0,2 » - 105 - 182,8 - 195,7 - 252,6 - 268 Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 23 01:41:18 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free