slags insektlarver, tillhörande vidt skilda grupper, omge sig, innan de förvandlas till puppor. I kokongerna ingå alltid silkestrådar i större eller mindre mängd, bildade af ett ur spinnkörtlarna afsöndradt, i luften till trådar stelnande sekret (jfr Fjärilar, sp. 513). Stundom utgöres kokongen hufvudsakligast af sådana silkestrådar, sammanhållna af en obetydlig mängd klibbämne, såsom hos spinnarfjärilar, framför allt silkesfjärilarna. Ofta förekommer klibbämnet i så stor mängd, att kokongen får en pergamentartad beskaffenhet, såsom i de till föda åt burfåglar och akvariefiskar använda s. k. "myräggen". Ofta inblandas också betydande mängder af främmande ämnen i larvens spånad, såsom träsmulor, pinnar, blad, jord, sand och gruskorn, hvarvid silkestrådarna blott tjäna till att sammanhålla dessa kokongens huvudbeståndsdelar. Innersta lagret i en kokong utgöres vanligen af ett tätt, fernissliknande lager. Kokongens ändamål är att skydda puppan såväl för fukt som för torka samt för alltför häftiga temperaturväxlingar, liksom den äfven torde ega betydelse genom att afhålla mögelsvampar och bakterier. G. A--z. Kokonsaari [kå'kånsari], ort i Österbotten i Finland, n. v. om Perho. Där intog major 0. H. v. Fieandt under 1808 års fälttåg en ny ställning med omkr. 1,100 man, sedan han efter striden vid Lintulaks (3 juli) nödgats vika undan med sin till upprätthållande af förbindelse mellan Klingspors och Sandels' härar afsedda styrka. 11 juli kom det vid K. åter till sammandrabbning med omkr. 3,100 ryssar under Jankovitj, med den utgång, att Fieandt måste fortsätta reträtten. M. G. S. Kokoppympning, med. Se Vaccination. Kokosfett, bot. Se Kokospalm. Kokosfiber, bot. Se Beklädnadsväxter, sp. 1238, och Kokospalm. Koko'sjnik [kak-], ry. (eg. hönskam), hufvudprydnad, bestående af en gyllentyg- eller sammetsring, ofta smyckad med pärlor och ädelstenar, hvilken likt en krona sättes kring hufvudet (se fig.). Denna prydnad brukas af kvinnorna i Ryssland.

Kokosjnik på rysk ungmös hufvud. Kokoskakor, bot. Se Kokospalm. Kokosmjölk, bot. Se Kokospalm. Kokosnöt, bot. Se Kokospalm. Kokosolja, bot. Se Kokospalm. Kokospalm, Cocos L., bot., ett ståtligt släkte af fam. Palmæ med omkr. 30 arter i Syd-Amerika. Träden ha fjäderlikt delade blad och skildkönade blommor. Frukten (kokosnöt) är en stenfrukt, hvars fruktkött är förvandladt till ett tjockt, groftrådigt hölje, som omsluter ett mycket hårdt stenskal, innehållande en fröhviterik kärna. Den mest kända arten är C. nucifera L. (se fig. l--3), som antagligen är inhemsk i Syd-Amerika, men nu är utbredd jorden rundt i ekvatorialtrakterna utmed hafsstränder, floder och vattensamlingar, särskildt på korallöar. Den blef känd i Europa redan i 6:e årh. e. Kr. genom den alexandrinske resanden Kosmas Indopleustes' skildringar. Kokospalmen blir ända till 25 m. hög med ogrenad, vanligen något lutande stam, som i spetsen bär 10--20 ett par meter långa blad med greniga blomkolfvar i vinklarna. Kolfgrenarna bära nedtill några honblommor och upptill talrika hanblommor; båda äro grönaktiga. Denna kokospalm är för invånarna i dessa länder af största vikt och betydelse, emedan den gagnar dem på de mest mångfaldiga sätt. Roten tuggas ibland i st. f. betel, af dess fibrer göras korgar. Den hårda yttre delen af stammen nyttjas till trummor och lämnar byggnadsmaterial; de äldre stammarna