Hafssalins konstruktion. finnas vid Cádiz och Figueras i Spanien, Setúbal (S:t Ybes) i Portugal och vid Cagliari på Sardinien. Det direkt vunna hafssaltet är vanligen starkt förorenadt och måste, alltefter sättet för användningen mer eller mindre fullständigt renas genom omkristallisering. Det i handeln förekommande koksaltet innehåller inblandningar, fuktigheten inberäknad, till 3-7 proc. Fullkomligt fritt från föroreningar erhålles det, om man med klorvätegas mättar en koncentrerad koksaltlösning. Rent koksalt bildar färglösa kubiska kristaller af 2,ie eg. v. Upphettas kristallerna, springa de med knastrande ljud sönder i små fragment till följd af mekaniskt inneslutet vatten, som vid upphettningen antager gasform och då spränger kristallerna. Vid ungefär 776° smälter koksaltet och börjar samtidigt förflyktigas. I hvitglödgningshetta förflyktigas det ganska hastigt. Smält och stelnadt koksalt bildar en bladigt kristallinisk halfgenomskinlig massa. I vatten löses koksalt lätt och nära nog lika lätt i kallt som i varmt vatten; 100 dlr vatten af 0° lösa 35,5 dlr salt, 100 dlr 18-gradigt vatten lösa 35,o dlr salt, 100 dlr kokande vatten 39,6 dlr salt. Den i kokning mättade lösningen kokar vid 110°. I absolut alkohol är koksalt olösligt, men i utspädd alkohol mer eller mindre lösligt alltefter vattenhalten. Koksalt är af stor betydelse för organismen och finnes upplöst i alla kroppens vätskor. Det befordrar matsmältningen och ökar afsöndringen af magsaft. Hos en fullvuxen människa förekommer ungefär 0,5 kg. koksalt. Kroppens årliga behof af koksalt anses vara mellan 4,5-7 kg. - Koksalt användes till saltning af kött och andra matvaror såväl vid tillredningen som för att göra dem hållbara vid förvaring. I industrien finner det mångfaldig användning, t. ex. för tillverkning af soda, natrium och klor, vid vissa metallurgiska processer, till glasering af stengods o. s. v. Blandadt med 3 dlr snö eller krossad is, ger det en verksam köldblandning, hvarigenom en så låg temperatur som -21° kan åstadkommas (se Kryohydrat). P. T. C. (H. E.) Koksaltlösning, fysiol. En koksaltlösning af omkr. 0,9 proc. eger samma osmotiska tryck (se Osmos) som väfnadsvätskan hos däggdjuren och är fullkomligt oskadlig för kroppens celler och väfnader. En dylik lösning har därför en mångfaldig användning såväl vid kirurgiska operationer som fysiologiska experiment. J. E. J-n. Koksmide, metall. Se Tysksmide. Koksoak, en stor flod på halfön Labrador, upprinner under namnet Kaniapiskau ur en sjö med detta namn (54° n. br.) samt flyter i nordlig och nordöstlig riktning ut i Ungava-viken på halföns norra kust. Den bildar flera höga fall (Granite fall, Shale fall, Limestone fall) och djupa cañons samt i sin mellersta del Cambrian lake. Af dess många bifloder är Larch (fr. v.) störst. Nära dess mynning, som har mycket starkt tidvatten med en springflod på 18 m. höjd, ligger Hudsonkompaniets station Fort Chimo. Flodområdet beräknas till 150,000 kvkm. J. F. N. Kokstadt. Se Griqualand. Kok-su [kå'k-], bergknut. Se Alai-bergen. Koksugnsgas, tekn. Se Gas, sp. 774. Koksverk, tekn. Se Koks. Koktermometer. Se Barometer 3, sp. 969, och Hypsotermometer. Koktjetav, kretsstad i ryska guv. Akmolinsk i centralasiatiska Stäppgeneralguvernementet, vid Kyltjalskfloden, som utfaller i den afloppslösa stäppsjön Tjagly. 4,994 inv. (1897). Kretsen har fruktbar jord, stenkol, koppar och guld. J. F. N. Koku, japanskt rymdmått. Se Japan, sp. 1279. Kokushu, landsherrar. Se Japan, sp. 1484. Kokvagn. Se Kokkonsten, sp. 499. Kokytos (grek. Kokytós), "jämmerfloden", lat. Cocytus), grek. myt., en af underjordens floder, biflod till Acheron. I det nordgrekiska landskapet Epirus fanns en flod med namnet Acheron med en biflod K. Sannolikt ha dessa floders gyttjiga vatten och dystra omgifningar föranledt deras förläggande till underjorden. A. M. A. Kokål, bot. Se Brassica. Kol. 1. Kem., ett icke metalliskt grundämne, hvars namn lär komma af lat. caulis, stjälk, och således antyder ett genom bränning af stjälkar erhållet ämne. Af alla grundämnen i naturen är kolet utan all fråga det viktigaste och därjämte ett af de allmännaste och ymnigast utbredda. Det utgör