515 Kolabukten-Kolbein 516 fregatt staden och förstörde en stor del af densamma. 1. J-F. N. 2. J. F. N. L. W:sonM. Kolabukten. Se K o l a 1. Kolakreter (grek. kolakreftai 1. kolagreftai), en urgammal finansmyndighet i det forna Aten. Ordet har blifvit förklaradt på olika sätt. Sannolikt betyder det "uppsamlare af skinkor eller lårstycken" (af kolon, ländstycke, och agél'rein, samla) och betecknar i sådant fall måhända ombesörjandet af vissa offentliga offermåltider såsom dessa ämbetsmäns ursprungliga uppgift. A. M. A. Kolälsyra, kem. Se Galla. Kolanötter [kala-], bot. Se C öl a. Kölar [ka-], Josef Jifi, tjechisk konstnär och författare, f. 1812, d. 1896, var 1863-73 skådespelare och regissör vid nationalteatern (Narodni Divadlo) i Prag och verkade kraftigt för den sceniska konstens höjande i det slaviska Böhmen. Bland hans egna dramatiska alster märkas Monika (1846), Zizkovå smrl (Zizkas död, 1850), Prazsky 2id (Juden i Prag, 1871), Primator (1883) och Djablovd legenda (1891). Hans historiska drama Mistr Jeronym förbjöds af censuren, men trycktes 1886. K. skref äfven många fantastiska berättelser och intressanta kulturbilder i memoarform från det gamla Prag (Ze stare Prahy, 1888) samt öfversatte för scenen 30 dramatiska verk. A-d J. Kolari, kapell under Öfvertorneå pastorat i Uleåborgs län, Finland. Areal 2,281 kvkm. Befolkningen, finsktalande, 2,009 pers. (1908). A. G. F. Kolarier [kåiä-], Kölar iska folk. SeKolh. Kolarskolor, skolor, där teoretisk och praktisk undervisning i kolning meddelas. Den äldsta och största kolarskolan är Järnkontorets praktiska kolarskola i Värmland, till en början ambulerande inom landskapet, sedan 1901 förenad med Värmlands och Örebro läns skogvaktarskola i Gammelkroppa. Järnkontoret lämnar skolan ett årligt anslag af 2,000 kr., hvarjämte Värmlands och Örebro läns landsting anslå 500 kr. hvardera årligen till premier. Kursen börjar 1 sept. och varar 7--8 veckor, hvarunder omkr. 15 milor utkolas. Skolan besökes årligen af i medeltal 35 elever. Efter enahanda program arbeta landets två andra kolarskolor: Järnkontorets praktiska kolarskola i Dalarna, ambulerande, med årligt anslag af 2,000 kr. af Järnkontoret och med omkr. 25 elever, och Gäfleborgs läns kolarskola, vid Voxna, anordnad af länets skogsvårdsstyrelse, med ett bidrag från Järnkontoret af 1,500 kr. och med omkr. 20 elever. Undervisning i kolning meddelas äfven i skogsskolorna. E-t N-n. Kolartro (ty. köhlerglaube), en obetingad, blind tro, naivt hvilande på andras utsago. Uttrycket säges härröra från en 1500-tals-legend och hade urspr. betydelsen af gemene mans enkla fasta öfvertygelse. Kolassimilatiön, bot., detsamma som kolsyreassi-milation. Se Assimilation. Kolaträd [ka-], bot. Se Cola. Kolatur, farm. Se Kolera, sp. 527. Kolb, Georg Friedrich, tysk statistiker, kulturhistoriker, publicist, f. 1808 i Speier, d. 1884 i München, var borgmästare i sin fädernestad, då han 1848 invaldes i tyska nationalförsamlingen, där han tillhörde vänstern. 1849 och 1863-72 tillhörde K. bajerska landtdagen och var 1868-69 medlem af tullparlamentet. Som tidningsman motarbetades han på 1850-talet af bajerska regeringen och vistades därför 1853-60 i Schweiz. 1863-66 redigerade K. "Frankfurter zeitung". - K:s mest kända arbeten äro Geschichte der menschheit und der kultur (2 bd, 1843), sedermera omarbetad under titeln Kulturgeschichte der menschheit (2 bd, 1869 -70; 3:e uppl. 1884; "Menniskoslägtets kulturhistoria", 1869-71) och Handbuch der verglei-chenden statistik (1857; 8:e uppl. 1879). Kolbe. 1. Karl Wilhelm K. d. ä., tysk kopparstickare, f. 1757, d. 1835, var lärare och språkforskare, egnade sig åt konsten på uppmaning af sin släkting Chodowiecki, studerade i Berlin och lefde sedan i Dessau. Hans landskap och idylliska kompositioner voro högt värderade. K. utgaf 1825 sin själfbiografi. - 2. Karl Wilhelm K. d. y., den föregåendes brorson, tysk målare, f. 1781 i Berlin, d. där 1853, studerade i sin födelsestad och blef en af de förnämste romantikerna bland konstnärerna i Berlin. Kiddarlif och sagovärld voro K:s egentliga områden, han målade Wasserfahrt, Fiirstin auf der jagd, Doge und dogaresse. Därjämte utförde K. historiemålningar, såsom Fredrik Barbarossa i slaget vid Antiokia, Hertig Vratislav af Pommern i sina sista ögonblick samt (i Berlins nationalgalleri) Karl V på flykt, Barbarossas lik vid Antiokia. I Marmorpalatset vid Potsdam målade han scener ur Nibelungenlied, och till hans förnämsta verk räknas kartonger till glasmålningar för slottet Marienburg med ämnen ur Tyska ordens historia (två skisser i nationalgalleriet, Berlin). C. R. N.* Ko'lbe, Adolf Wilhelm Herman n, tysk kemist, f. 1818, d. 1884, blef 1851 professor vid Marburgs och 1865 vid Leipzigs universitet. K:s arbeten tillhöra hufvudsakligen den organiska kemiens område. Bland de tidigare märkas hans undersökningar om klors inverkan på kolsvafla, om nitri-lerna (hvilkas studium han började tills, med Frank-land under en vistelse i London 1845-47) och om organiska syrors sönderdelhing genom den elektriska strömmen samt i synnerhet om metoden att ur alkoholradikalernas cyanföreningar, d. v. s. nitriler, framställa syror med högre kolhalt. 1873 uppfann han en enkel metod att ur fenol och kolsyra framställa salicylsyra, hvars antiseptiska egenskaper han upptäckte 1874. Genom att uppfatta de organiska syrorna som substitutionsderivat af kolsyra lade K, i själfva verket redan före Kekulé grunden till dennes teori om kolets fyratomighet. Fasthållande vid Berzelius' teori om kopplade radikaler, utbildade K. ensidigt denna och uppträdde med stor hätskhet mot den s. k. moderna kemien. Utom afhandlingar och uppsatser, hvilka återfinnas i Liebigs och Wöh-lers "Annalen der chemie und pharmacie", i den af K. o. a. sedan 1870 redigerade "Journal fur praktische chemie" samt i Liebigs, Poggendorffs och Wöhlers "Handwörterbuch der reinen und ange-wandten chemie", som han i slutet af 1840-talet redigerade, författade K. bl. a. Ausfuhrliches lehr-buch der organischen chemie (2 bd, 1854, 1860; ett 3:e band, utarbetadt af H. v. Fehling, 1868 samt E. v. Meyer och A. Weddige, 1878; ny, omarbetad uppl. af de två första banden af Meyer 1880-84), hvilket arbete utgör 3:e-5:e banden af Graham-Ottos "Ausfuhrliches lehrbuch der chemie". (H. E.) Kolbein. 1. K. Tumason, isländsk höfding, Ord, som saknas under K, torde sökas under C.