Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolväte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
615
Kolväte
616
g r u f g a s (se d. o.) 1. metan, C H4, en mättad
förening mellan l atom kol och 4 atomer väte. Om
man genom kemiska operationer borttager l atom väte
ur metan, erhåller man icke CH3, som är den i fritt
tillstånd obefintliga radikalen metyl, utan i stället
ett af två metylgrupper bestående kolväte, e t a n,
C2 He. Formlerna för metan och etan kunna inordnas
under det allmänna uttrycket Cn ^n-^-Samma allmänna
formel har en mängd andra kolväten, hos hvilka n
kan uppnå ända till värdet 60. En serie, i hvilken,
såsom här är fallet, hvarje led skiljer sig från det
närmast föregående genom ett plus af CH2, kallas
h o m o l o g. Kolväten af den homo-loga serien
CnH^.^, eller sumpgasserien, äro fullt mättade,
d. v. s. innehålla så många väteatomer, som de i
dem ingående kolatomerna förmå binda, och kunna icke
heller ingå föreningar med andra ämnen, t. ex. syre
eller saltbildare. Däremot kunna väteatomerna genom
substitution utbytas mot olika radikaler, som klor,
hydroxyl (OH), aminogruppen (NH2) o. s. v. Hithörande
kolväten, som på grund af sin indifferens benämnas
paraffiner (af lat. parum, föga, och affinis,
besläktad), äro gaser, när värdet på n är l-3,
men högre upp i serien flyktiga, lättrörliga oljor
eller fasta, kristalliserande ämnen. Från dem härleda
sig de mättade organiska föreningarna af fettserien
(se Alifatiska föreningar); hydroxylderivaten äro
alkoholer, NH2-deriva-ten aminer, C02 H-derivaten
karbonsyror. Då värdet på TI öfverstiger 3,
existera två eller flera isomera kolväten med samma
kolantal. Af kolvätet C4 H10 (butan) finnas två
former; den ena har ogrenad kolkedja och säges vara
normal, CH3. CH2. CH2. CH3, den andra, isoformen,
(CH3)2 : CH . CH3, har däremot grenig kolkedja. Med
stigande värde på n ökas antalet möjliga isomerier
mycket snabbt. Pen-tan, C5 H12, finnes i tre former,
o. s. v. - Parallellt med sumpgasserien finnas andra,
omättade serier af vätefattigare kolväten, Cn Ii>n,
CnH2n_2, CnH2n_4, o. s. v. De till serien CnH2n
hörande kolvätena äro alla lika sammansatta, men
skilda genom olika mole-kularvikt och gastäthet,
således inbördes polymera (se I so m er i). De
benämnas med ett gemensamt namn o l e f i n e r
(fr. gaz oléfiant, oljebildande gas), såsom det första
ledet i serien, etylen, C2 H4, kallats, emedan det
förenar sig med saltbildare till oljor. Acetylen
(se d. V), C2 H2, utgör det första ledet i en ännu
mer omättad serie, CnH2n_2. Genom utbyte af väte
mot andra radikaler ge dylika omättade kolväten
upphof till omättade organiska föreningar. Alla
hittills omnämnda kolväten ha öppna kolkedjor och
tillhöra därför de s. k. alifatiska ämnena. Andra
ha däremot ringformigt slutna kolkedjor och äro
då antingen, såsom terpenerna, alicykliska,
d. v. s. till sitt allmänna förhållande mest
öfverens-stämmande med de alifatiska ämnena, eller
också isocykliska (se H o m ocy klis k). Till de
senare höra bensolkolvätena och därmed besläktade,
hvilka alla äro viktiga som modersubstanser till
de många aromatiska ämnena. Terpenerna, ^n Un-4»
na oftast sammansättningen C10 H16 (eller närmast
högre multipler af C5H8) och bilda oftast flyktiga
oljor med frisk, angenäm lukt, i t. ex. terpentinolja,
citronolja, kummin- och dillolja. De högre polymererna
äro tjockflytande eller, såsom kautschuk, fasta och
luktlösa. I sin egenskap af omät-
tade kolväten ge terpenerna additionsprodukter med
HC1, N205 m. m.; dessa ämnen kristallisera ofta
väl. Naftenerna, som ingå i kaukasisk bergolja, äro
mättade, ringformiga kolväten af den allmänna formeln
Cn H^.. Serien CnH2n_6 bland de ringformiga kolvätena
inledes med b e n s o l (se d. o.), C6 H6, grundtypen
för de aromatiska föreningarna. Ehuru enligt formeln
starkt omättad, förhåller sig bensol till sin allmänna
kemiska karaktär som ett mättadt kolväte. Den ger vida
lättare substitutions- än additionsderivat. Utbytes
en atom väte i bensol mot en annan radikal, bildas
endast ett derivat; utbytas däremot två väteatomer
mot andra radikaler, kunna tre isomera derivat
uppstå, hvilka äro kända under namnen orto-, meta-
och para-derivat (jfr I so m er i). Dessa mättnings-
och isomeriförhållanden ha gett Kekule anledning att
i bensolmolekylen antaga tillvaron af 6 ringformigt
hopkedjade, sinsemellan fullt likvärdiga CH-grupper:
CH
HC
HC
\
CH
CH HC
’\
bensol
CH ortoderivat
CH R-C C-R.
l II
HC CH
\/
CH metaderivat
C-R
R-C
\/ CH
paraderivat.
Emedan den kekuleska bensolformeln icke fullständigt
återger CH-gruppernas likvärdighet, ha äfven
andra formler föreslagits; dock är ofvanstående
beteckningssätt ännu allmänt i bruk. Bensols
homolo-ger, metylbensol 1. toluol, etylbensol,
propylbensol o. s. v., uppkomma genom utbyte af
väteatomer i bensol mot alkoholradikaler. Isomera
med etylbensol äro de tre (orto-, meta- och para-)x
y l o l e r n a. Alla dylika genom substitution
uppkomna bensol-derivat kallas med ett gemensamt
namn aromatiska ämnen, emedan många välluktande
beståndsdelar i kryddor, hartser m. m. innehålla samma
kolring som bensol. Många bensolderivat ha likväl ej
aromatiska egenskaper, och å andra sidan är ett stort
antal i vanlig mening aromatiska ämnen, särskildt alla
terpener med såväl öppen som ringformig kolkedja (jfr
ofvan), icke i kemiskt af seende aromatiskt. Samma
kemiska förhållande som bensol visa flera andra vid
hög temperatur uppkommande kolväten, som likaledes
ingå i stenkolstjära och innehålla flera kombinerade
bensolringar samt följaktligen kunna anses som
bensolderivat. Häriblaud må nämnas naftalin C10H8,
antracen C14H10 och reten C18H18.
"VA
T 1
CH
CH
CH
/\ HC CH
HC
CH
naftalin
C
CH
"/
l II
HC C
\/\
CH C
CH
CH
\
CH
C CH
/ \ / CH
C CH
l II
C CH
/\/
CH.-C C
II .1
HC
antracen
CH
reten.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
