som för ordf. i kommunalstämma. De valde kommunalfullmäktige utses likaledes för fyra år, dock så, att hvartannat år halfva antalet ombytes. För beslutmässighet fordras, att mer än hälften af fullmäktige är tillstädes; uteblifvande utan förfall är belagdt med böter. Vid omröstning -- denna sker öppet -- eger hvarje fullmäktig 1 röst; vid lika röstetal segrar ordf:s mening. I öfrigt gälla samma regler som för kommunalstämma och äfven kvalificerad majoritet för sådana ärenden, där det är erforderligt vid kommunalstämma. Stadskommunernas beslutanderätt utöfvas genom allmän rådstuga (se d. o.) eller genom stadsfullmäktige, där sådana finnas. Den af magistraten på grund af taxeringslängden för allmänna bevillningen upprättade längden öfver stadens röstegande medlemmar jämte det på en hvar af dem sig belöpande röstetalet skall hvarje gång vara tillgänglig för granskning åtta dagar, innan den tillämpas, och anmärkning däremot bör anmälas samt af magistraten afgöras, innan något ärende företages. Röstvärdet beräknas äfven i stad fr. o. m. 1910 efter en 40-gradig skala med något annorlunda begränsning än på landet (se Kommunal röstskala). Kallelse till allmän rådstuga utfärdas af magistraten och kungöres genom offentligt anslag, inom liknande tid som kungörelse om kommunalstämma, samt i tidning, där sådan finnes. Ärendena skola på förhand beredas af magistraten. Om besluts fattande och val gälla enahanda regler som för kommunalstämma. Stadsfullmäktiges antal, där sådana skola utses, bestämmes af allmänna rådstugan inom de gränser, att, där invånarnas antal ej öfvergår 2,000, utses 20 fullmäktige; för öfver 2,000 t. o. m. 5,000: 21--25; för öfver 5,000 t. o. m. 10,000: 26--30; för öfver 10,000 t. o. m. 20,000: 31--40; för öfver 20,000 t. o. m. 40,000: 41--50; och för öfver 40,000: 51--60. I Stockholm äro de 100. För valet skall stad med mer än 10,000 inv. indelas i valkretsar, som hvardera utser minst 10, högst 25 stadsfullmäktige, utan att dock valbarheten är inskränkt inom dessa. Valsättet är fr. o. m. 1910 proportionellt (se Proportionella val). Valbara äro stadens röstberättigade män och kvinnor med samma villkor, som gälla för kommunalfullmäktige och med ungefär motsvarande bestämmelser om ursäkt och afsägelse samt om tjänstgöringstid. Länets och stadens ämbets- och tjänstemän må med hänsyn till sin ställning icke vara stadsfullmäktige. Stadsfullmäktige välja årligen bland sig en ordf. och en vice ordf. Vid sammanträdena eger borgmästaren eller, vid hinder för honom, en af magistraten utsedd ledamot vara tillstädes och deltaga i öfverläggningarna, men ej i besluten. Ordinarie sammanträden hållas årligen å samma tider och för samma ändamål, som äro bestämda för allmän rådstuga, där stadsfullmäktige ej finnas, samt f. ö. så ofta K. M:ts befallningshafvande, magistrat eller de fleste af fullmäktige äska eller ordf. finner nödigt. Kallelse utfärdas af ordf. och delgifves en hvar fullmäktig senast dagen före sammanträdet. Vid sammanträde väckta förslag skola före afgörandet för utredning öfverlämnas till stadens drätselkammare (se Drätsel) eller annan af stadskommunen tillsatt styrelse, dit desamma efter ärendets beskaffenhet höra, eller till särskildt utsedda personer. Stadsfullmäktige äro skyldiga att meddela yttranden eller fatta beslut öfver alla de frågor, som hänskjutas till dem af högre myndighet eller af magistraten. Intet ärende får företagas, därest ej minst 2/3 af stadsfullmäktige äro tillstädes; förfallolös utevaro straffas med böter. Förhandlingarna äro i regel, likasom allmänna rådstugans, offentliga. För omröstning och val gälla enahanda bestämmelser som för kommunalfullmäktige. Kyrkoförsamlingens beslutanderätt utöfvas af kyrkostämma. De ärenden, som tillkomma denna, äro, i motsats till lands- och stadskommunernas befogenheter, uppräknade i kyrkostämmoförfattningarna och noga bestämda. Rättighet att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut tillkommer på landet den, som på kommunalstämma, i stad den, som vid allmän rådstuga eger rösträtt, med redan nämnda undantag. Vid omröstning följes på landet hvad för kommunalstämma, i stad hvad för allmän rådstuga är stadgadt i afseende på röstberäkning m. m. I Stockholm röstas dock efter en 20-gradig skala, så att hvarje helt eller påbörjadt 8-tal af bevillningskronor ger en röst, högst 20 röster. Där stads- och landsförsamlingar äro i kyrkligt afseende förenade, röstas efter för hvardera församlingen eljest gällande röstlängd; stadsförsamlingens medlemmar bibehållas vid sitt röstetal, och landsförsamlingens rösters värde bestämmes efter en särskild formel. Kyrkoherden eller hans ställföreträdare, i vissa fall annan prästman, för ordet å kyrkostämma. Tre ordinarie kyrkostämmor skola årligen hållas, nämligen i maj, okt. och dec. I öfrigt hålles kyrkostämma, då K. M:ts befallningshafvande, domkapitlet, visitationsförrättare, magistraten, kyrkorådet, skolrådet, särskild församlingsbiblioteksstyrelse eller särskild barnavårdsnämnd det äskar, eller då ordf. finner nödigt, hvarjämte enskild röstberättigad kan begära sådan. Om kallelse till kyrkostämma -- genom ordf. -- gälla liknande föreskrifter som beträffande kommunalstämma och allmän rådstuga. Ärendena skola före afgörandet beredas af kyrkorådet eller skolrådet (om dessa se nedan) eller af särskildt utsedda personer. Vid omröstning och val gälla samma bestämmelser som vid kommunalstämma. Skall vid kyrkostämma i moderförsamling ärende företagas, som tillika angår annexförsamlings rätt eller skyldighet och fordrar gemensam öfverläggning, kallas annexförsamlingen till sammanträde med moderförsamlingen. Då i städer, som bestå af flera församlingar, till afgörande förekommer fråga, som angår alla eller flera af dessa, skall sådan fråga handläggas å gemensam kyrkostämma, under ordförandeskap af den bland stadens kyrkoherdar, som domkapitlet därtill förordnar. I Göteborg utgöra stadens 9 territoriella församlingar i kyrklig-ekonomiskt hänseende en enhet, hvars beslutanderätt utöfvas af kyrkofullmäktige från alla församlingarna, och staden har en gemensam folkskolestyrelse. Äfven Malmö och Gäfle utgöra hvar för sig ett enda skolområde med för staden gemensam skolstyrelse. Från 1909 kan folkskoleväsendet ställas under stadsfullmäktige. Då utses en särskild folkskolestyrelse af 8--20 medlemmar, halfva antalet utsedt af stadsfullmäktige och halfva antalet af kyrkostämman. Kyrkofullmäktige förekomma eljest endast i Stockholm. 3. Verkställighet och förvaltning tillkomma inom landskommunerna en kommunalnämnd eller andra för särskilda verkställighetsåtgärder utsedda