samt att genom deras tillämpning enhet och sammanhang i förvaltningen af städernas angelägenheter skulle fortfarande komma att saknas, hvadan ständerna anhöllo om åtgärders vidtagande för att likställighetsgrundsatsen i vidsträcktare mån måtte kunna genomföras i städerna. Med anledning däraf förordnade K. M:t genom cirkulär 10 juli 1863, att vederbörande i städerna skulle höras, huruvida de själfmant ville förena sig om en sådan likställighet; och till följd af detta påbud träffades under de båda följande decennierna likställighetsöfverenskommelser inom städerna. Dessa överenskommelser ha fastställts genom särskilda k. resolutioner, de s. k. likställighetsresolutionerna. Ehuruväl genom dessa likställighetsgrundsatsen äfven inom städerna blifvit i större eller mindre grad genomförd, kvarstå dock ännu afvikelser. Inom kyrkoförsamlingarna lider likställighetsgrundsatsen det undantag, att främmande religionsbekännare och de, som anmält sig till utträde ur svenska kyrkan, sakna rätt att deltaga i kyrkostämmans öfverläggningar och beslut, men kunna fr. o. m. 1 jan. 1910 för inkomst från kapital och arbete befrias från halfva beloppet af afgifterna till svenska kyrkans prästerskap och betjäning. -- Af annan art äro för landskommunerna och kyrkoförsamlingarna gällande bestämmelser därom, att ärenden, som röra vissa fastigheter ensamt, afgöras endast af innehafvarna af sådana fastigheter (se Allmänning, Sockenmagasin och Sockenombud). Särskilda bestämmelser gälla för val af nämndemän och riksdagsmän, af präst och af elektorer för val af lekmannaombud vid kyrkomöte. -- Stockholms kommuns och kyrkoförsamlingars författningar äro till större delen byggda på enahanda grunder som öfriga städers. Om köpingar se d. o. 2. Kommunens beslutanderätt utöfvas på landet af kommunalstämma, såvida icke denna med minst 2/3 af de i omröstningen deltagandes röster efter röstvärdet beslutar att åt kommunalfullmäktige öfverlåta sin beslutanderätt. Förslag till afskaffande af kommunalfullmäktige må icke väckas, förrän fem år förflutit efter deras införande, och är beroende af enahanda röstöfvervikt. Äfven då kommunalfullmäktige finnas, fortfar emellertid kommunalstämman att afgöra följande ärenden, nämligen: frågor om försäljning, pantförskrifning eller utbyte af kommunen tillhörig, för dess gemensamma nytta afsedd fastighet, som den genom gåfva eller testamente erhållit, så ock öfverenskommelse, medförande förändring i kommunens rättigheter till sådan fastighet; påläggande af afgifter, som erfordra uttaxering för längre tid än fem år; upptagande af lån, ställdt på längre återbetalningstid än två år (fr. o. m. 1913 alla lån, som kräfva K. M:ts stadfästelse); justering af kommunens röstlängd samt debiterings- och uppbördslängder; val till ordförande och vice ordförande i kommunalstämman och kommunalnämnden, så ock till kommunalfullmäktige och ledamöter i kommunalnämnden. Endast i ett tjugutal köpingar och större landskommuner har kommunalfullmäktigeinstitutionen införts. 1862 års förordning förlade till kommunalstämman (eller kommunalfullmäktige) alla de ärenden, som enligt särskilda författningar hörde under sockenstämmas handläggning (se Kommunernas historia), äfvensom de öfriga angelägenheter, hvilka kommunen som sådan egde att vårda, med undantag af dem, som särskildt tillades kyrkostämman. Den beslutande kommunalmyndigheten eger att för upprätthållande af de ordningsstadgar, som den finner skäl att för kommunen uppgöra, bestämma viten från 1 t. o. m. 20 kr. Röstberättigad å kommunalstämma är en hvar välfrejdad svensk undersåte (man eller kvinna), som är medlem af kommunen samt, enligt hvad nedan sägs, förbunden att till denna erlägga skatt och icke häftar för oguldna kommunalutskylder; så ock bolag. Röstvärdet bestämmes fr. o. m. 1910 efter en 40-gradig skala (se Kommunal röstskala). Stämman utser bland röstberättigade, inom kommunen bosatta män och kvinnor, som uppnått 25 års ålder och mot hvilka icke vissa lagbestämda hinder föreligga, för fyra år en ordf. och en vice ordf., från hvilka uppdrag endast vissa lagbestämda eller eljest af stämman godkända ursäkter eller afsägelseskäl gälla. Kungörelse om kommunalstämmas hållande utfärdas af ordf. och skall viss tid förut från predikstolen pålysas, såframt ej särskildt brådskande anledning föreligger eller då fråga blott är om afslutande af ärende, som från en stämma uppskjutits till en ny sådan. Tre ordinarie kommunalstämmor skola årligen, i senare hälften af mars, i oktober och december, hållas för bestämda ärendens handläggning. Eljest hålles kommunalstämma, då K. M.ts befallningshafvande eller kommunalnämnden eller ordf. finner nödigt, hvarjämte äfven röstberättigad enskild man eller kronobetjänt kan för uppgifvet ärende begära sådan. Beslut fattas medelst ja och nej på framställd proposition. Äskas omröstning, sker den öppet och efter upprop. Till beslut fordras fr. o. m. 1910 i sex fall två tredjedelar af de i omröstningen deltagandes röster efter röstvärdet, nämligen då beslutet afser: a) afhändande af fast egendom eller därifrån härflytande rättighet eller inköp af sådan egendom, såvida ej inköpet afser genomförande af fastställd stadsplan eller tomtindelning; b) beviljande af anslag till nya ändamål eller behof; c) beviljande af anslag, hvartill medel skola anskaffas genom upplåning; d) upptagande eller förnyande af lån eller förlängning af tiden för erhållet låns återbetalande eller ingående af borgen (jfr Kommunallån), e) antagande eller afskaffande af kommunalfullmäktige (se ofvan); f) fattigvårdssamhälles fördelning i rotar eller ändring (icke upphäfvande) af införd rotedelning. I öfriga fall fordras för beslut blott enkel pluralitet, d. v. s. mer än hälften af de afgifna rösterna. Vid beviljande af anslag skall fr. o. m. 1910 beslutet tillika innefatta, huruvida anslaget skall utgå af tillgängliga medel eller erforderligt belopp uttaxeras eller upplåning däraf ske. Vid lika röster för olika meningar gäller den, som de fleste röstande efter hufvudtalet bifallit, och, om äfven efter sådan beräkning rösterna äro lika, ordf:s mening. Val skall, om så äskas, förrättas med slutna sedlar. Vid. lika röstetal skiljer lotten. Där kommunalfullmäktige finnas, skola de utgöras af kommunalstämmans ordf. och vice ordf. (hvilka äfven hos kommunalfullmäktige inneha samma befattningar), af kommunalnämndens valda medlemmar samt så många af kommunalstämman särskildt utsedda ledamöter, att hela antalet fullmäktige blir fyra gånger så stort som de valde medlemmarnas i kommunalnämnden. I afseende på valbarhet, vals förrättande, ursäkt och afsägelse gälla samma regler