Kommunalskatt-Kommunehospitalet 666 Kommunalskatt. Se Kommunalbeskatt-n i n g och Kommunernas finanser. Kommunalsocialism. Se Kommunalise-ring. Kommunalstadgar kallas stadgar för främjande af sedlighet, hälsovård samt ordning och säkerhet inom kommun, som enligt kommunallagarna på landet beslutas af kommunalstämma eller af kommunalfullmäktige, där sådana finnas, och i stad af stadsfullmäktige eller, där sådana icke finnas, af allmän rådstuga. Dessa stadgar skola för att bli gällande underställas K. M:ts befallningshafvande, som dock endast har rätt att oförändradt stadfästa eller förkasta dem. (Enligt ett prejudikat från 1863 gäller denna inskränkning dock ej om drätselkammares reglemente, som upprättas af magistraten, pröfvas af stadsfullmäktige eller allmän rådstuga och stadfästes af K. M:ts befallningshafvande.) Enligt ordningsstadgan för rikets städer kan dylikt stadgeförslag väckas äfven af magistraten, men stadsfullmäktige eller allmän rådstuga ha rätt att förkasta det. I sådant fall tillkommer dock förordningsrätt K. M:ts befallningshafvande efter stadsfullmäktiges eller allmän rådstugas och magistratens hörande. De kommunala stadgarna handhas på landet af kommunalnämnden och i stad af magistrat, drätselkammare (i Stockholm drätselnämnd) eller andra styrelser, olika på olika ställen. I vidsträckt bemärkelse kunna till kommunalstadgar räknas äfven föreskrifter för kommunerna utöfver kommunallagarna, som utfärdats af K. M:t (t. ex. ordningsstadgan 24 mars 1868 och byggnadsstadgan för rikets städer 8 maj 1874 samt hälsovårdsstadgan för riket 25 sept. s. å.) eller som beslutits af konung och riksdag (t. ex. lag ang. stadsplan 31 aug. 1907). S. B. Kommunalstrecket betecknar eg. den census, utan hvilken en person ej eger rösträtt i kommunens angelägenheter. I den politiska terminologien menade man med kommunalstrecket den ståndpunkt i rösträttsfrågan, kring hvilken majoriteten af Sveriges reformvänner 1899-1902 samlades. Under senare delen af 1890-talet hade dessa gått skilda vägar. Några hade funnit en sänkning af census för politisk rösträtt från 800 kr. ("800-kr.-strecket") till 500 å 600 kr. vara tillräcklig, medan de mera radikale ej ville nöja sig med mindre än politisk rösträtt åt alla manliga myndiga medborgare, som voro fria från de vanliga diskvalifikationerna (fattigunderstöd, o. s. v.). Under 1899 års riksdag samlades Andra kammarens reformvänner kring den medlande ståndpunkt, som redan 1891 intagits af en så konservativ man som landshöfding P. A. Bergström (se d. o.), nämligen politisk rösträtt åt hvarje kommunalt röstberättigad man. Ett dylikt förslag samlade ock i 1899 års Andra kammare 97 röster mot 113. Programmet rönte under samma års valkampanj liflig anslutning i landet, och liberala samlingspartiet gjorde vid sitt bildande jan. 1900 detsamma till sitt. Rösträttsfrågan kom därefter på allvar under diskussion 1902, då den von Otterska regeringen framlade ett rösträttsförslag, som dock icke lyckades tillvinna sig några nämnvärda sympatier. Liberala samlingspartiet hade då åter motionerat om "kommunalstrecket", hvilket, om ock under stark opposition från de mera radikala elementen, accepterats af Frisinnade landsföreningen vid dess bildande i febr. 1902. Men ej heller nu lyckades förslaget samla mera än 103 röster mot 122 i Andra kammaren. Under tiden hade ifriga underhandlingar egt rum mellan å ena sidan yttersta högern, företrädd af biskop Billing och hr I. Månsson i Trää, och yttersta vänstern, närmast representerad af hrr D. Bergström och Hj. Branting, om åstadkommande af en skrifvelse till K. M:t, hvari pekades hän på allmän rösträtt för manliga medborgare, som fyllt 25 år, i samband med proportionella val och lika representationsrätt för stad och land. Motiven för denna skrifvelses befrämjare voro tydligen skilda, men man lyckades dock betvinga motståndet från olika håll. Sedan äfven Frisinnade landsföreningen i juni 1902 ställt sig å riksdags-skrifvelsens ståndpunkt, försvinner "kommunalstrecket" ur den politiska diskussionen. v- M-Kommunalstyrelse, vissa förvaltningsärendens handhafvande ej af staten omedelbart genom statstjänare, utan af lokala samhällen - kommuner i inskränkt eller vidsträckt mening - på uppdrag eller med tyst medgifvande af staten. Organen för kommunalstyrelsen kunna vara dels af kommunens röstberättigade medlemmar bestående församlingar, dels kommunala förtroendemän. Se vidare C e n t r a l i-sation, Decentralisation, Kommun, Kommunernas historia och S j ä l f s t y-r e l s e. S. B. Kommunalstämma, församling af en landskommuns röstberättigade medlemmar, hvilken utöfvar kommunens beslutanderätt i alla eller i vissa fall. Se vidare Kommun, sp. 649-650. Kommunaltekniska föreningen, Svenska, en på konstituerande möte i Stockholm 5 sept. 1902 bildad förening, har till uppgift att verka för utveckling af de grenar af tekniken, som falla inom området för de i kommunal tjänst anställde teknikernas (chefers och tjänstemäns vid gas-, elektricitets-, vattenlednings- och renhållnings- m. fl. verk) verksamhet, samt att utgöra ett samband mellan sådana tekniker. Föreningen verkar för sitt ändamål hufvudsakligen genom möten, som anordnas i olika städer och vid hvilka anläggningar och arbeten beses samt föredrag och öfverläggningar hållas. Ord. möte hålles en gång hvart år på plats, som föreningen bestämmer. A. Ahll. Kommunalutskylder. Se Kommun, Kommunalbeskattning och Kommunernas finanser. Kommunärd, medlem af Pariskommunen (se d. o.) 1871. Kommunardupproret. Se Pariskommu-n en. Kommunbibliotek. Se Folkbibliotek, sp. 733. Kommunehospitalet, Köpenhamns största sjukhus, beläget mellan Botaniska trädgården och Sorte-damssö, öppnadt i sept. 1863, är deladt i sju af delningar (2 kirurgiska, 2 medicinska, l för hudsjukdomar och syfilis, l för sinnes- och nervsjukdomar samt l för hals-, öron- och ögonsjukdomar), hvar och en med sin öfverläkare, och har plats för 1,000 sjuka. Det mottager dels kommunens fattiga, dels betalande patienter. 1907-08 behandlades omkr. 11,900 patienter förutom 2,050 på K:s filialer. Hela årsut-giften var 1,703,300 kr., hvaraf Köpenhamns bidrag utgjorde 1,340,600 kr. E. Ebg. Ord, som saknas under K, torde sökas under C.