Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommunlskatt. Se Kommunalbeskattning och Kommunsernas finanser. - Kommunalsocialism. Se Kommunalisering. - Kommunalstadgar - Kommunalstrecket - Kommunalstyrelse - Kommunalstämma - Kommunaltekniska föreningen - Kommunalutskylder. Se Kommun, Kommunalbeskattning och Kommunernas finanser. - Kommunard, medlem af Pariskommunen (se d. o.) 1871. - Kommunardupproret. Se Parskommunen. - Kommunbibliotek. Se Folkbibliotek, sp. 733. - Kommunehospitalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kommunalskatt-Kommunehospitalet
666
Kommunalskatt. Se Kommunalbeskatt-n i n g och
Kommunernas finanser.
Kommunalsocialism. Se Kommunalise-ring.
Kommunalstadgar kallas stadgar för främjande af
sedlighet, hälsovård samt ordning och säkerhet inom
kommun, som enligt kommunallagarna på landet beslutas
af kommunalstämma eller af kommunalfullmäktige, där
sådana finnas, och i stad af stadsfullmäktige eller,
där sådana icke finnas, af allmän rådstuga. Dessa
stadgar skola för att bli gällande underställas
K. M:ts befallningshafvande, som dock endast har
rätt att oförändradt stadfästa eller förkasta
dem. (Enligt ett prejudikat från 1863 gäller
denna inskränkning dock ej om drätselkammares
reglemente, som upprättas af magistraten, pröfvas
af stadsfullmäktige eller allmän rådstuga och
stadfästes af K. M:ts befallningshafvande.) Enligt
ordningsstadgan för rikets städer kan dylikt
stadgeförslag väckas äfven af magistraten,
men stadsfullmäktige eller allmän rådstuga ha
rätt att förkasta det. I sådant fall tillkommer
dock förordningsrätt K. M:ts befallningshafvande
efter stadsfullmäktiges eller allmän rådstugas och
magistratens hörande. De kommunala stadgarna handhas
på landet af kommunalnämnden och i stad af magistrat,
drätselkammare (i Stockholm drätselnämnd) eller
andra styrelser, olika på olika ställen. I vidsträckt
bemärkelse kunna till kommunalstadgar räknas äfven
föreskrifter för kommunerna utöfver kommunallagarna,
som utfärdats af K. M:t (t. ex. ordningsstadgan 24
mars 1868 och byggnadsstadgan för rikets städer
8 maj 1874 samt hälsovårdsstadgan för riket 25
sept. s. å.) eller som beslutits af konung och
riksdag (t. ex. lag ang. stadsplan 31 aug. 1907).
S. B.
Kommunalstrecket betecknar eg. den census, utan
hvilken en person ej eger rösträtt i kommunens
angelägenheter. I den politiska terminologien
menade man med kommunalstrecket den ståndpunkt i
rösträttsfrågan, kring hvilken majoriteten af Sveriges
reformvänner 1899-1902 samlades. Under senare delen af
1890-talet hade dessa gått skilda vägar. Några hade
funnit en sänkning af census för politisk rösträtt
från 800 kr. ("800-kr.-strecket") till 500 å 600
kr. vara tillräcklig, medan de mera radikale ej
ville nöja sig med mindre än politisk rösträtt åt
alla manliga myndiga medborgare, som voro fria från
de vanliga diskvalifikationerna (fattigunderstöd,
o. s. v.). Under 1899 års riksdag samlades Andra
kammarens reformvänner kring den medlande ståndpunkt,
som redan 1891 intagits af en så konservativ man som
landshöfding P. A. Bergström (se d. o.), nämligen
politisk rösträtt åt hvarje kommunalt röstberättigad
man. Ett dylikt förslag samlade ock i 1899 års Andra
kammare 97 röster mot 113. Programmet rönte under
samma års valkampanj liflig anslutning i landet, och
liberala samlingspartiet gjorde vid sitt bildande
jan. 1900 detsamma till sitt. Rösträttsfrågan kom
därefter på allvar under diskussion 1902, då den von
Otterska regeringen framlade ett rösträttsförslag,
som dock icke lyckades tillvinna sig några nämnvärda
sympatier. Liberala samlingspartiet hade då åter
motionerat om "kommunalstrecket", hvilket, om
ock under stark opposition från de mera radikala
elementen, accepterats af Frisinnade landsföreningen
vid dess bildande i febr. 1902. Men ej heller
nu lyckades förslaget samla mera än 103 röster
mot 122 i Andra kammaren. Under tiden hade ifriga
underhandlingar egt rum mellan å ena sidan yttersta
högern, företrädd af biskop Billing och hr I. Månsson
i Trää, och yttersta vänstern, närmast representerad
af hrr D. Bergström och Hj. Branting, om åstadkommande
af en skrifvelse till K. M:t, hvari pekades hän på
allmän rösträtt för manliga medborgare, som fyllt
25 år, i samband med proportionella val och lika
representationsrätt för stad och land. Motiven för
denna skrifvelses befrämjare voro tydligen skilda,
men man lyckades dock betvinga motståndet från olika
håll. Sedan äfven Frisinnade landsföreningen i juni
1902 ställt sig å riksdags-skrifvelsens ståndpunkt,
försvinner "kommunalstrecket" ur den politiska
diskussionen. v- M-Kommunalstyrelse,
vissa förvaltningsärendens handhafvande ej af
staten omedelbart genom statstjänare, utan af lokala
samhällen - kommuner i inskränkt eller vidsträckt
mening - på uppdrag eller med tyst medgifvande af
staten. Organen för kommunalstyrelsen kunna vara
dels af kommunens röstberättigade medlemmar bestående
församlingar, dels kommunala förtroendemän. Se vidare
C e n t r a l i-sation, Decentralisation, Kommun,
Kommunernas historia och S j ä l f s t y-r e l s e.
S. B.
Kommunalstämma, församling af en landskommuns
röstberättigade medlemmar, hvilken utöfvar kommunens
beslutanderätt i alla eller i vissa fall. Se vidare
Kommun, sp. 649-650.
Kommunaltekniska föreningen, Svenska, en på
konstituerande möte i Stockholm 5 sept. 1902 bildad
förening, har till uppgift att verka för utveckling af
de grenar af tekniken, som falla inom området för de
i kommunal tjänst anställde teknikernas (chefers och
tjänstemäns vid gas-, elektricitets-, vattenlednings-
och renhållnings- m. fl. verk) verksamhet, samt att
utgöra ett samband mellan sådana tekniker. Föreningen
verkar för sitt ändamål hufvudsakligen genom
möten, som anordnas i olika städer och vid hvilka
anläggningar och arbeten beses samt föredrag och
öfverläggningar hållas. Ord. möte hålles en gång
hvart år på plats, som föreningen bestämmer.
A. Ahll.
Kommunalutskylder. Se Kommun, Kommunalbeskattning
och Kommunernas finanser.
Kommunärd, medlem af Pariskommunen (se d. o.) 1871.
Kommunardupproret. Se Pariskommu-n en.
Kommunbibliotek. Se Folkbibliotek, sp. 733.
Kommunehospitalet, Köpenhamns största sjukhus,
beläget mellan Botaniska trädgården och Sorte-damssö,
öppnadt i sept. 1863, är deladt i sju af delningar
(2 kirurgiska, 2 medicinska, l för hudsjukdomar och
syfilis, l för sinnes- och nervsjukdomar samt l för
hals-, öron- och ögonsjukdomar), hvar och en med
sin öfverläkare, och har plats för 1,000 sjuka. Det
mottager dels kommunens fattiga, dels betalande
patienter. 1907-08 behandlades omkr. 11,900 patienter
förutom 2,050 på K:s filialer. Hela årsut-giften
var 1,703,300 kr., hvaraf Köpenhamns bidrag utgjorde
1,340,600 kr. E. Ebg.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
