Kommunen. 1. Norsk fästning. Se Bergenhus. - 2. (Fr. La commune). Se Pariskommunen. Kommunernas finanser. För tiden intill 1874 eger inan icke någon fullständig redogörelse för de svenska kommunernas finansiella förhållanden, men fr. o. m. nämnda år har Statistiska centralbyrån af dem meddelat fortlöpande öfversikter, grundade på de af vederbörande kommunalmyndigheter afgifna sammandrag af räkenskaper, hvilka granskats å kyrko- och kommunalstämmor samt af stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, allmän rådstuga. I närmaste sammanhang med dessa uppgifter står redogörelsen för utdebiteringen af kommunalutskyl-derna, bland hvilka de, som utgå efter fyrk (å landsbygden) eller bevillning (i städerna), äro de viktigaste. Hela fyrklalel för rikets 2,380 landskommuner steg för 1908 till 46,422,826, hvaraf 15,174,814 (32,7 proc.) för i mantal satt jord, 764,285 (l,e proc.) för jordbruksfastighet utan mantal, 3,989,518 (8,6 proc.) för annan fast., 26,494,209 (57,i proc.) för alla öfriga beskattningsföremål. Summan af be-villningen för 123 stadskommuner (93 städer och 30 med dem likställda köpingar) utgjorde samtidigt 7,407,390 kr. 7 öre, hvaraf 1,299,880 kr. 13 öre (17,6 proc.) för fast egendom och 6,107,509 kr. 94 öre (82,5 proc.) för inkomst af kapital eller arbete. Utdebiteringen å hvarje fyrk eller bevillningskrona är i regel lika för de särskilda fyrk- eller bevillnings-slagen inom samma kornmun, men växlar naturligtvis högst betydligt för olika kommuner. Sålunda utdebiterades för år 1908 öfver l kr. per fyrk å jordbruksfastighet inom 380 landskommuner, men endast 25 öre eller därunder i 31, hvarjämte inom en kommun ingen sådan utdebitering verkställdes. I 4 stadskommuner uttaxerades öfver 7 kr. per bevillningskrona, under det att i 5 kommuner samma debitering skedde med endast 3 kr. eller ännu mindre. Inom de flesta af rikets kommuner utgå personliga afgifter af dem, som äro skyldiga att erlägga mantalspenningar; ut-skyldsbeloppet plägar vara dubbelt så högt för man som för kvinna, vanligen resp. 50 och 25 öre. Om öfriga mer eller mindre förekommande debiterings-grunder, såsom efter hemmantal, fastighetsvärde o. s. v., saknas uppgifter. Kommunernas inkomster år 1908 utgjorde 155,442,155 kr. med följande fördelning: Landskommunerna kr. Stadskommunerna kr. Hyror, arrenden, räntor o. d. . . . Utskylder till kyrkliga ändamål (af-löuing åt prästerskap, kyrkobe-tjäuing m. m.), folkskola, fattigvård och andra kommunala ändamål ............... Statsbidrag (hufvudsakligen till folkskolan)............ TJtskänknings- och minnteringsaf-gifter samt vinst å bolag .... Hamnafgifter............ Tolagsersättning.......... Gas-, elektricitets- och vattenled-ningsafgifter........... öfriga inkomster (bidrag af andra kommuner, samfund och enskilda, testamenten och gåfvor, hundskattemedel m. m.) .... 2,427,708 13,234,119 33,806,869 42,108,135 7,934,350 2,889,655 1,293,697 7,755,668 5,3«2,296 2,956,062 16,358,164 4,717,266 14,578,166 Summa Kommunernas utgifter under 195,167,079 kr., nämligen för 50,179,890 105,262,265 samma år utgjorde Landskommunerna kr. Stadskommunerna kr. Kyrkliga ändamål (aflöning åt prä- stersHap, kyrkobetj aning m. m ) 10,594,807 4,678,100 Folkskola (aflöning åt lärare, lä- rarinnor m. m.) ......... 23,652,431 Fattigvård ........... ... 13,446,363 Sundhetsvård ............ 1,563,889 Allmänna och tekniska läroverk . - Alina, bygy nåd er (n tom föreg.), plat- ser, kommunik. -anstalter o. d. 2,001,101 öfriga ändamål (styrelse och för- valtning i städerna m. m.) . . 3,251,716 14,515,358 9,679,775 9,1*0,452 4,004,502 65,590,285 33,008,300 Summa 54,510,307 140,656,772 I stadskommunernas utgifter för allmänna byggnader, kommunikationer o. d. ingå bl. a.: för anskaffning och underhåll af hus och inventarier 23,4, för anläggning och underhåll af gator, torg o. d. 7,o, för hamnar, broar, segelleder o. d. 5,9, för renhållning 4,6, för gatubelysning 2, s, för vattenledningar 3,6 och för brandväsen l, e mill. kr. Bland samma kommuners utgifter för öfriga ä n d a-m å l ingå aflöningar åt tjänstemän vid magistrater och rådhusrätter med l, s, utgifter för stadsfullmäktiges och nämnders expeditioner med 2,5 samt för polisväsendet med 5, o mill. kr. - Af landskommunernas samtliga utgifter voro 63 proc. beslutade å kyrkostämma och 37 proc. å kommunalstämma; af stadskommunernas voro däremot endast 14 proc. beslutade af kyrkostämma, men 86 proc. af stadsfullmäktige eller allmän rådstuga. Kommunernas tillgångar vid 1908 års slut upp-gifvas till 766,2 mill. kr. med följande fördelning; fastigheter och inventarier 570, s mill., hvaraf 98,? mill. tillhörde landskommunerna och 472, i mill. städerna; fordringar, värdepapper och kontanta medel 195,4 mill., hvaraf 38,e belöpte sig på lands- och 156,8 på stadskommunerna. Tillgångarna i fastigheter, bland hvilka värdet å kyrkor och ecklesiastika boställen icke inräknats, utgöras förnämligast af sådana för kommunalförvaltningen erforderliga byggnader som folkskolehus, fattighus, sockenstugor m. fl. samt i städerna gasverk, elektricitetsverk och vattenledningar; i städernas fastighetstillgångar ingå äfven med betydande värden sådana fastigheter, som för-värfvats för gaturegleringar. - Kommunernas skulder utgjorde vid nämnda tidpunkt 521,6 mill. kr. eller 68,1 proc. af tillgångarna. Däraf tillhörde 59,i mill. landskommunerna och 462,5 mill. städerna, utvisande resp. 43, o och 73, e proc. af hvarderas tillgångar. Skulderna för kyrkostämma stego endast till 54,2 mill., men för kommunalstämma och stadsfullmäktige (1. allmän rådstuga) till 467,4 mill. kr. Under året upptogos nya lån till belopp af 123,5 mill., hvaremot betalning å lån och förskott verkställdes med 63,8 mill. kr. K. G. O. (E. Ar-s.) Kommunernas historia. I det romerska riket var kommunalförfattningen synnerligen mångskiftande. Inom Italien erhöllo de olika områdena i anseende till medborgarrätt och inre själfständighet en mer eller mindre gynnad ställning, utmärkt medelst de betydelsefulla beteckningarna socii populi romani l. foederati, nomen latinum, municipes, coloniæ civium romanorum och coloniæ latinæ. Den egentliga kommunen utgjordes af civitas (jfr d. o.), sedermera benämnd comitatus, och därunder af dels städerna, dels landsdistrikten, vici (underafdelningar af pagi), som åtminstone under kejsartiden utgjorde ett slags