Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommunen. 1. Norsk fästning. Se Bergenhus. - Kommunen. 2. Se Pariskommunen. - Kommunernas finnser - Kommunernas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kommunen. 1. Norsk fästning. Se Bergenhus. -
2. (Fr. La commune). Se Pariskommunen.
Kommunernas finanser. För tiden intill 1874 eger
inan icke någon fullständig redogörelse för de
svenska kommunernas finansiella förhållanden, men
fr. o. m. nämnda år har Statistiska centralbyrån
af dem meddelat fortlöpande öfversikter, grundade
på de af vederbörande kommunalmyndigheter afgifna
sammandrag af räkenskaper, hvilka granskats å kyrko-
och kommunalstämmor samt af stadsfullmäktige eller,
där sådana ej finnas, allmän rådstuga.
I närmaste sammanhang med dessa uppgifter
står redogörelsen för utdebiteringen af
kommunalutskyl-derna, bland hvilka de, som utgå efter
fyrk (å landsbygden) eller bevillning (i städerna),
äro de viktigaste. Hela fyrklalel för rikets
2,380 landskommuner steg för 1908 till 46,422,826,
hvaraf 15,174,814 (32,7 proc.) för i mantal satt
jord, 764,285 (l,e proc.) för jordbruksfastighet
utan mantal, 3,989,518 (8,6 proc.) för annan
fast., 26,494,209 (57,i proc.) för alla öfriga
beskattningsföremål. Summan af be-villningen för 123
stadskommuner (93 städer och 30 med dem likställda
köpingar) utgjorde samtidigt 7,407,390 kr. 7 öre,
hvaraf 1,299,880 kr. 13 öre (17,6 proc.) för fast
egendom och 6,107,509 kr. 94 öre (82,5 proc.) för
inkomst af kapital eller arbete. Utdebiteringen å
hvarje fyrk eller bevillningskrona är i regel lika
för de särskilda fyrk- eller bevillnings-slagen inom
samma kornmun, men växlar naturligtvis högst betydligt
för olika kommuner. Sålunda utdebiterades för år 1908
öfver l kr. per fyrk å jordbruksfastighet inom 380
landskommuner, men endast 25 öre eller därunder i 31,
hvarjämte inom en kommun ingen sådan utdebitering
verkställdes. I 4 stadskommuner uttaxerades öfver 7
kr. per bevillningskrona, under det att i 5 kommuner
samma debitering skedde med endast 3 kr. eller
ännu mindre. Inom de flesta af rikets kommuner
utgå personliga afgifter af dem, som äro skyldiga
att erlägga mantalspenningar; ut-skyldsbeloppet
plägar vara dubbelt så högt för man som för kvinna,
vanligen resp. 50 och 25 öre. Om öfriga mer eller
mindre förekommande debiterings-grunder, såsom efter
hemmantal, fastighetsvärde o. s. v., saknas uppgifter.
Kommunernas inkomster år 1908 utgjorde 155,442,155
kr. med följande fördelning:
Landskommunerna kr.
Stadskommunerna kr.
Hyror, arrenden, räntor o. d. . . .
Utskylder till kyrkliga ändamål (af-löuing åt
prästerskap, kyrkobe-tjäuing m. m.), folkskola,
fattigvård och andra kommunala ändamål ...............
Statsbidrag (hufvudsakligen till
folkskolan)............
TJtskänknings- och minnteringsaf-gifter samt vinst
å bolag ....
Hamnafgifter............
Tolagsersättning..........
Gas-, elektricitets- och
vattenled-ningsafgifter...........
öfriga inkomster (bidrag af andra kommuner, samfund
och enskilda, testamenten och gåfvor, hundskattemedel
m. m.) ....
2,427,708 13,234,119
33,806,869 42,108,135 7,934,350 2,889,655
1,293,697
7,755,668 5,3«2,296 2,956,062
16,358,164
4,717,266 14,578,166
Summa
Kommunernas utgifter under 195,167,079 kr., nämligen
för
50,179,890 105,262,265
samma år utgjorde
Landskommunerna kr.
Stadskommunerna kr.
Kyrkliga ändamål (aflöning åt prä-
stersHap, kyrkobetj aning m. m ) 10,594,807
4,678,100 Folkskola (aflöning åt lärare, lä-
rarinnor m. m.) ......... 23,652,431
Fattigvård ........... ... 13,446,363
Sundhetsvård ............ 1,563,889
Allmänna och tekniska läroverk . - Alina,
bygy nåd er (n tom föreg.), plat-
ser, kommunik. -anstalter o. d. 2,001,101
öfriga ändamål (styrelse och för-
valtning i städerna m. m.) . . 3,251,716
14,515,358 9,679,775 9,1*0,452 4,004,502
65,590,285 33,008,300
Summa 54,510,307 140,656,772
I stadskommunernas utgifter för allmänna byggnader,
kommunikationer o. d. ingå bl. a.: för anskaffning och
underhåll af hus och inventarier 23,4, för anläggning
och underhåll af gator, torg o. d. 7,o, för hamnar,
broar, segelleder o. d. 5,9, för renhållning 4,6,
för gatubelysning 2, s, för vattenledningar 3,6 och
för brandväsen l, e mill. kr. Bland samma kommuners
utgifter för öfriga ä n d a-m å l ingå aflöningar
åt tjänstemän vid magistrater och rådhusrätter med
l, s, utgifter för stadsfullmäktiges och nämnders
expeditioner med 2,5 samt för polisväsendet med 5,
o mill. kr. - Af landskommunernas samtliga utgifter
voro 63 proc. beslutade å kyrkostämma och 37 proc. å
kommunalstämma; af stadskommunernas voro däremot
endast 14 proc. beslutade af kyrkostämma, men 86
proc. af stadsfullmäktige eller allmän rådstuga.
Kommunernas tillgångar vid 1908 års slut upp-gifvas
till 766,2 mill. kr. med följande fördelning;
fastigheter och inventarier 570, s mill., hvaraf
98,? mill. tillhörde landskommunerna och 472,
i mill. städerna; fordringar, värdepapper och
kontanta medel 195,4 mill., hvaraf 38,e belöpte sig
på lands- och 156,8 på stadskommunerna. Tillgångarna
i fastigheter, bland hvilka värdet å kyrkor och
ecklesiastika boställen icke inräknats, utgöras
förnämligast af sådana för kommunalförvaltningen
erforderliga byggnader som folkskolehus, fattighus,
sockenstugor m. fl. samt i städerna gasverk,
elektricitetsverk och vattenledningar; i städernas
fastighetstillgångar ingå äfven med betydande
värden sådana fastigheter, som för-värfvats för
gaturegleringar. - Kommunernas skulder utgjorde
vid nämnda tidpunkt 521,6 mill. kr. eller 68,1
proc. af tillgångarna. Däraf tillhörde 59,i
mill. landskommunerna och 462,5 mill. städerna,
utvisande resp. 43, o och 73, e proc. af hvarderas
tillgångar. Skulderna för kyrkostämma stego
endast till 54,2 mill., men för kommunalstämma
och stadsfullmäktige (1. allmän rådstuga) till
467,4 mill. kr. Under året upptogos nya lån till
belopp af 123,5 mill., hvaremot betalning å lån
och förskott verkställdes med 63,8 mill. kr.
K. G. O. (E. Ar-s.)
Kommunernas historia. I det romerska riket var
kommunalförfattningen synnerligen mångskiftande. Inom
Italien erhöllo de olika områdena i anseende till
medborgarrätt och inre själfständighet en mer
eller mindre gynnad ställning, utmärkt medelst de
betydelsefulla beteckningarna socii populi romani
l. foederati, nomen latinum, municipes, coloniæ
civium romanorum och coloniæ latinæ. Den egentliga
kommunen utgjordes af civitas (jfr d. o.), sedermera
benämnd comitatus, och därunder af dels städerna,
dels landsdistrikten, vici (underafdelningar af pagi),
som åtminstone under kejsartiden utgjorde ett slags
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
