Konformister, kyrkohist. Se Conformers. Konformitet. Se Konform. Konfortabel. Se Komfort. Konfrontation. Se Konfrontera. Konfrontera (fr. confronter, af lat. frons, panna), ställa ansikte mot ansikte; för sanningens utletande inställa och förhöra (inför domstol) två personer samtidigt, som aflagt motsägande yttranden. -- Subst. Konfrontation. Konfundera (lat. confundere), gjuta tillsammans, sammanblanda, bringa i oordning, förvirra, förbrylla. -- Konfys (Konfus), förvirrad, förbryllad, tankspridd. Konfusion (lat. confusio, sammanblandning), sammanblandning, förvirring, oreda, tankspriddhet; jur., en skuldförbindelses (ett obligationsförhållandes) upphörande därigenom, att borgenär och gäldenär bli samma person, t. ex. endera dör och ärfves af den andre. ^{C. G. Bj.} Konfutation (lat. confutatio), vederläggning. -- Konfutationen af den augsburgiska bekännelsen (Augustanæ confessionis responsio l. confutatio pontificia), en från katolsk sida mot denna bekännelse författad motskrift. Se Augsburgiska bekännelsens försvar. -- Konfutationsboken (Confutationsbuch) kallas i den lutherska kyrkohistorien en under den s. k. synergistiska striden på föranstaltande af hertig Johan Fredrik d. y. af Sachsen 1559 i Weimar utarbetad motskrift mot synergisterna till försvar för den rena läran. Denna skrift åstadkom flera teologiska förvecklingar i Sachsen; t. o. m. en af dess egna författare, prof. Victorinus Strigelius i Jena, som i den afgörande stunden vägrade att underskrifva den, kastades därför i fängelse. ^{J. P.} Konfutationsboken. Se Konfutation. Kon-fu-tse, kinesisk religionsstiftare. Se Kong-fu-tse. Konfys. Se Konfundera. Kong (Pong), en först af Binger 1888 besökt ort i franska Elfenbenskustens inland, 8° 52' n. br., är en af lerhyddor oregelbundet byggd stad med 12,000--15,000 inv. Väfnader af bomullstyg; handel med kolanötter, salt och guld. 20 skolor, i hvilka arabiska läses. 1898 hemsöktes det af Samory (se d. o.). Kretsen K. räknar 400,000 inv. ^{J. F. N.} Konga. 1. Härad i Kronobergs län, ingår i Östra Värends domsaga och utgör Konga härads fögderi samt omfattar socknarna Hofmantorp, Furuby, Hemmesjö, Tegnaby, Växjö landsförsamling, Nöbbele, Östra Torsås, Långasjö, Ljuder, Elmeboda, Linneryd, Södra Sandsjö, Väckelsång, Tingsås, Uråsa. 1,704 kvkm. 30,809 inv. (1909). -- 2. Kontrakt i Växjö stift, omfattar de nio pastoraten Väckelsång och Uråsa; Tingsås; Linneryd; Södra Sandsjö; Elmeboda; Långasjö och Ljuder; Nöbbele och Östra Torsås; Hofmantorp och Furuby; Hemmesjö med Tegnaby. 1,629 kvkm. 28,216 inv. (1909). -- 3. Socken i Malmöhus län, Onsjö härad. 4,104 har. 724 inv. (1909). K. bildar med Ask ett regalt pastorat i Lunds stift, Onsjö kontrakt. -- 4. Sulfitfabrik i S. Sandsjö socken, Kronobergs län, vid Ronnebyån och K. station å Bredåkra--Tingsryds järnväg, tillhörig det 1888 bildade K. aktiebolag. Taxeringsvärde 493,000 kr. (1909), förutom mindre fastigheter i S. Sandsjö och angränsande socknar. Kongbergen kallades förr den bergskedja, som man trodde finnas i öfre Guinea, ej långt från kusten och parallell med den. Emellertid ha senare forskningar visat, att någon sådan kedja icke existerar. Visserligen finnas höjder mellan de olika kustfloderna, men dessa gå från n. till s. Namnet K. har därför nu försvunnit från kartorna. ^{J. F. N.} Kong Christian stod ved höjen mast, begynnelseorden till Danmarks folksång, hvilken är hämtad ur Johannes Ewalds dramatiska idyll "Fiskerne" (1779) och besjunger Kristian IV:s, Niels Juels och Tordenskjolds sjökrigsbragder samt hafvet som "danskes vej til ros og magt". Den ståtliga melodien till dikten komponerades af Ewalds vän juristen D. L. Rogert. Jfr Brix, "Fagre ord" (1908). ^{E. F--t.} Kongeaa [-å; ty. Königsau] l. Skodborg aa, under 26 km. af sitt lopp, mellan Holte och Villebötle Kro, gränså mellan Danmark och Tyskland, upprinner i sydligaste delen af Jylland, ung. vid Vamdrup, flyter i västlig riktning och faller ut i Nordsjön, 3,8 km. n. om Ribe. Längd 65 km. ^{E. Ebg.} Kongedybet, södra delen af segelleden förbi Köpenhamn, mellan Amagers grund och Middelgrunden. Den norra delen kallas Renden ("Rännan") och bildar Köpenhamns yttre redd. Söder om Middelgrunden förenar K. sig med Hollænderdybet under namnet Svælget ("Svalget"). I K. stod sjöslaget mellan engelsmännen och danskarna 2 april 1801. ^{E. Ebg.} Kongehallen. Se Haakonshallen. Kongehöjene, da. Se Jællinge (under Jä-). Kongelation (lat. congelatio), stelning till följd af köld. -- Kongelera, stelna af köld. Kongelera. Se Kongelation. Kongeloven [-låven; "Kungslagen", lat. Lex regia], den grundlag, som konung Fredrik III efter enväldets införande i Danmark och Norge (1660) lät Griffenfeld utarbeta och 14 nov. 1665 själf underskref. Den upplästes vid Kristian V:s kröning 1670, men offentliggjordes genom trycket först 4 sept. 1709. Efter Slesvigs återförening med konungariket (1721) blef Kongeloven gällande äfven i detta land, hvars ständer (4 sept. s. å.) aflade ed till konungen och hans efterträdare enligt Kongeloven. Genom denna lag ordnades det oinskränkta arfsenväldet, i det den föreskref, att "Danmarks och Norges envålds-arfkonung skall hädanefter vara och af alla sina undersåtar hållas och aktas för det yppersta och högsta hufvud här på jorden, öfver alla mänskliga lagar, och som intet annat hufvud och domare erkänner öfver sig, vare sig i andliga eller världsliga ting, än Gud allena". De enda fordringar, som ställdes på konungen, voro, att han skulle tillhöra den augsburgiska bekännelsen, att han icke skulle tåla eller tillåta något, som kunde lända till inskränkning i enväldet, icke heller dela riket. I Norge upphäfdes Kongeloven genom skilsmässan från Danmark 1814 och i Danmark genom grundlagen af 5 juni 1849. Bestämmelserna om arfsföljden (agnatisk-kognatisk) kvarstodo dock, till dess successionsordningen af 31 juli 1853 blef gällande. De enda stadganden i den gamla Kongeloven, som ännu ega kraft, äro de, som röra kungliga prinsar och prinsessor. ^{E. Ebg.} Kongenial (af lat. con, tillsammans, och geni, se d. o.), själsbesläktad. -- Kongenialitet, själsfrändskap. Kongenital (af lat. con, med, och genitus, född), med., som förskrifver sig från embryonalstadiet; som förefinnes redan vid födelsen.