853 Konsternera-Konstförening 854 rika och konstintresserade personer, t. ex. prins Eugen, fröken E. Bonnier, hr Fr. Löwenadler, ha bekostat skolors utsmyckande med framstående konstverk. Stockholmsföreningen har med verksamt bistånd af prins Eugen, A. Zorn m. fl. bekostat eller bidragit till åstadkommandet af ett stort antal af de konstverk, som nu skänka sin skönhet och idealitet åt våra skolor, såsom K. Larssons fresk "Korum" i Högre latinläroverket å Norrmalm och samma konstnärs oljemålning "Den första läxan" i Norrköpings högre allmänna läroverk, G. Paulis fresk "Om sommaren sköna" i Högre allmänna läroverket å Södermalm, N. Kreugers "Midsommar" i Adolf Fredriks Läsning, marmorrelief af K. Eldh, gåfva af Konsten i skolan åt Kungsholms realskola. folkskola, Eldhs marmorskulptur "Läsning" (se fig.) i Kungsholmens realskola (Stockholm). Den har därjämte spridt ett betydande antal kopparstick, etsningar och fotogravyrer till skolor rundt om i hela landet. Stiftarna af "Konsten i skolan", K. G. Laurin, H. Lundberg och J. Kruse, ha från stiftandet utgjort föreningens styrelse. Medlemsantalet har hållit sig mellan 150 och 200, och årsafgiften är 10 kr. C. L-in. Konsternera (lat. consternäre), bringa ur fattningen, förbrylla, göra förlägen. - Konsterna-tio n, bestörtning, (ytterlig) häpnad, skräck. Konstflitsföreningen i Finland. På framställning af K. G. Estlander beslöts på hösten 1870 vid ett möte i Helsingfors att där inrätta en slöjdskola, af-sedd att hos yngre, i industrien och vid handtver-kerierna anställda personer utveckla konstsinne och konstfärdighet. Ett antal litteratörer och artister hade erbjudit sig att utan ersättning meddela undervisning i skolan, som öppnades 11 jan. 1871. För att öfvertaga denna skola samt utveckla den till en fullständig undervisningsanstalt, där yrkes- och in-dustriidkare af bägge könen skulle erhålla tillfälle att vinna en på konst och kunskap grundad fackbildning, stiftades 28 okt. 1874 Föreningen för konstfliten i Finland, hvars senaste stadgar äro af 20 jan. 1893, då namnet ändrades till Konstflitsföreningen i Finland. Styrelsen består af ordf., vice ordf., sekreterare och skattmästare samt 9 andra ledamöter, alla valda på 3 år; äfven skolans föreståndare har säte i styrelsen. Föreningens ändamål är att befrämja konstfliten i landet samt verka för den inhemska slöjdens tidsenliga utveckling och smakens förädling. I detta syfte har föreningen föranstaltat populära föredrag, konstindustriella utställningar, pristäflingar samt sedan 1894 utlottning bland medlemmarna af inköpta konstindustriella alster. Dessa årliga lotterier, hvilka vunnit en betydande utsträckning, ha varit af stor vikt icke blott för afsättningen af elevernas arbeten, utan äfven som uppmuntran för konstindustrien och för spridande af smak och konstintresse. Föreningens främsta uppgift har dock varit upprätthållandet af dess skola. 1886 omorganiserades denna och har sedan dess fungerat både som en centralskola för landets konstflit och som en högre handtverks-skola för Helsingfors stad. Under några år var anstalten utvidgad med en förberedande afdelning, motsvarande en lägre handtverksskola. Sedan 1902 omfattar skolan följande afdelningar: högre konstindustriskola, som afser att utbilda mönsterritare och meddela yrkesfärdighet i särskilda ämnen, högre handtverksskola för elever, som redan inträdt i yrken, förberedande skola till konstindustriskolan samt kurs för utbildande af teckningslärare i landets skolor. Vid anstalten verka en föreståndare, en konstnärlig ledare (sedan 1902), tillika öfverlärare i komposition, samt 33 andra lärare. Antalet elever utgjorde hösten 1909 610, hvaraf 411 manliga och 199 kvinnliga. I samband med skolan stå ett konst-industriellt bibliotek och ett museum af inhemska och utländska mönstergiltiga arbeten, modeller, ritningar, råmaterial m. ni. Föreningen är sedan 1887 inrymd i en för densamma och Finska konstföreningen gemensam storartad byggnad, Ateneum. Medlemsantalet var 1909 4,018, tillgångarna 203,900 mark, hvaraf donationer 129,600 mark. Inkomster och utgifter balanserade samtidigt med 198,200 mark. T. C. Konstförening, en förening af konstnärer och konstvänner i ändamål att främja konstens intressen, i främsta rummet bildkonstens. Konstföreningsväsendet är ett uttryck för det moderna borgerliga samhällets vaknande konstintresse och håg att popularisera konsten och sprida dess alster. Den första konstföreningen bildades i München 1823, Berlin följde exemplet 1825 och Dusseldorf 1829. F. n. finnas i Tyskland omkr. 80 konstföreningar, af hvilka flera samarbeta. I Stockholm stiftades Konstföreningen (se d. o.) 1832. 1858 tillkom Föreningen f ö r n o r d i s k k o n s t (se d. o.). Sedan tillkommo flera liknande föreningar i andra städer. F. n. finnas - förutom Sveriges allmänna konstförenings "kretsar" - konstföreningar i Göteborg, Norrköping och i Malmö två olika ("Konstföreningen för södra Sverige" och "Skånes konstförening"). Dessutom finnas i Stockholm Föreningen för grafisk konst, Konsten i skolan, Svenska slöjdföreningen (se dessa ord) m. fl. föreningar med hvar sin speciella uppgift. Finska konstföreningen (se d. o.) intager en plats för sig, den sköter konstskolan i Helsingfors och har statens konstsamlingar under sin vård. - Konstföreningarna verka medelst utställningar - i Tyskland och Schweiz ofta ambulerande genom inköp af konstverk, som ibland öfverlämnas Ord, som saknas under K, torde sökas under C.