903 Konto finto-Kontoristförening 904 Debet Schematisk framställning af ett konto. (Kontots namn). Kredit (Datum :) (Kontots debetposter :) An (kreditor*, som aflämnat till kontot, hvilket därför debiteras) . . . . . < Kr ... (Datum:) (Kontots kreditposter :) Per (debitor*, som mottagit af kontot, hvilket därför krediteras) Kr. . . . * Med kreditor och debitor förstås här de andra konton, som skola resp. krediteras och debiteras. Å. W:son M. Konto finto. Se Fingerad räkning. Kontokura'nt, Konto-kurant (it. conto corrente, fr. compte courant, eng. account current, ty. kontokorrent), löpande räkning, fortlöpande räkenskaper, som vid fortsatta affärsförbindelser mellan två personer eller firmor föras af hvardera parten, när icke särskild afräkning eger rum för hvarje enstaka affär. Kontokurant-räkningarna föras i vanlig kontoform (se Konto) antingen i hufvudboken eller i en särskild kontokurantbok (afräkningsbok, reskontra). Afräkning eger rum efter förloppet af vissa öfverenskomna perioder (helt eller, vanligen, halft år, stundom kvartal eller t. o. m. månad), hvarvid det saldo, som uppstår, öfverföres som första post i följande periods kontokurant (debiteras eller krediteras "i ny räkning"). Den af de båda parterna, för hvilken därvid ett kreditsaldo uppstår, brukar då sända sin affärsvän ett utdrag ur sin kontokurant, för att denne må jämföra detsamma med sina egna anteckningar och erkänna dess riktighet eller göra de anmärkningar, hvartill han kan ha anledning. Äfven ett sådant utdrag, som väsentligen utgör en af-skrift af den förda räkningen, kallas kontokurant. - Kontokurant-räkning i bank, vanligen kallad löpande räkning (jfr Bank, sp. 856 och 860), kan sägas vara en kombination af kreditiv- samt upp- och afskrifningsräkning, hvarvid banken i allmänhet tillgodoräknar sig ränta för räkningshafvarens skuld efter kreditivräntesats, men betalar räkningshafvaren ränta å hans tillgodohafvande efter för upp- och afskrifning gällande räntesats. Dock kunna i fråga om ränta, liksom i andra afseenden, särskilda förmåner medges räkningshafvaren. Å. W:sonM. Kontor (fr. comptoir, af compter, räkna), eg. "räknebord", handelsdisk (så ännu eng, counter); skrif- och räkenskapsrum, det eller de rum, där ett affärsföretags skrif- och räknearbeten m. m. utföras (affärskontor); expeditionslokal e. d. (t. ex. biljettkontor, annonskontor, polisvaktkontor); namn på åtskilliga ämbetsverk och institutioner (t. ex. Statskontoret, Järnkontoret, Stockholms stads statistiska kontor, Stockholms stads brandförsäkringskontor); afdelning af ämbetsverk (så t. ex. kallas en afdelning af Lotsstyrelsen Fyringenjörskontoret, en afd. af Järnvägsstyrelsens kameralbyrå Revisionskontoret, en afd. af Stockholms stads drätselnämnd Kammarkontoret, en annan Stadsingenjörskontoret); förvaringsrum (vindskontor). - Kontori'st, affärsbiträde af olika slag (bokförare, korrespondent etc.) med tjänstgöring inom ett affärskontor. - Kontorschef, förste mannen ("souschefen") på ett kontor. - Kontorsskrifvare, vissa lägre tjänstemän i en del stats- och kommunala verk (t. ex. i Telegrafstyrelsen, Järnvägsstyrelsen och Järnvägsstaten, i en del af Stockholms drätselnämnds afdelningar o. s. v.). Äfven i enskilda företag användes stundom denna beteckning för vissa kontorsbiträden. Å. W:son M. Kontori'st. Se Kontor. Kontoristförening, Sveriges, stiftades 1888 på initiativ af E. Björkman, W. Broman, R. Nilsson m. fl. Föreningen, som har sitt säte i Stockholm, har till uppgift att verka för Sveriges manliga kontoristers höjande i andligt, materiellt och socialt afseende, att befordra umgänge och kamratskap mellan medlemmarna, att förhjälpa medlemmarna till erhållande af platser samt att understödja sådana medlemmar, som råkat i oförvållad nöd. För realiserandet af detta mål har föreningen bl. a. anskaffat egen lokal med bibliotek och läsrum (1909 inflyttade föreningen i en nyinredd, rymlig lokal i det s. k. Viktoriapalatset vid Brunkebergstorg), anordnar sällskapliga sammankomster, föredrag och undervisningskurser samt afsätter en del af sina inkomster till en understödskassa. Inträde i föreningen kan beviljas hvarje yngling, som fyllt 16 år och egnar eller ämnar egna sig åt köpmansyrket (för aktivt ledamotskap fordras dock fyllda 20 år). Årsafgiften utgör 12 kr. för i Stockholm, 5 kr. för i landsorten bosatt medlem. Antalet föreningsmedlemmar utgör f. n. omkr. 1,350, hvaraf blott något öfver 100 komma på landsorten. Föreningen egde vid början af 1910 fonder å tillsammans omkr. 325,000 kr. (däraf en byggnadsfond å 175,000 kr.) förutom omkr. 16,500 kr. i odisponerade medel. (Under årets lopp ökades den af K. F. Liljewalch j:r donerade fonden, 200,000 kr., med ytterligare 100,000 kr.) I Sveriges kontoristförening kunna endast män vinna inträde. En likartad förening för kvinnor i hufvudstaden är den 1903 stiftade Kvinnliga kontorist- och expeditföreningen (se d. o.). - Ehuru Sveriges kontoristförening afser att vara en sammanslutning mellan hela landets manliga kontorister, räknar den dock, som nämndt, blott ett jämförelsevis litet antal utom Stockholm boende medlemmar. I stället ega åtskilliga städer i landsorten egna föreningar af liknande art. Särskildt betydande, i själfva verket den största i landet, är Göteborgs kontoristförening, som stiftades 1892 på initiativ af P. Erlandsson, R. Ericson, C. Hj. Setter-berg m. fl. och f. n. räknar omkr. 2,200 medlemmar, hvaraf omkr. 400 kvinnliga. Föreningen eger sedan 1908 eget hus i Göteborg (se d. o., pl. III), och dess fonder (däribland en understöds-, en sjuk-och begrafnings- och en pensionsfond) uppgingo vid 1909 års början till omkr. 76,000 kr., hvarförutom Göteborgs stadsfullmäktige förvalta ett af dem ur Renströmska fonden till en resestipendiifond för föreningen 1894 anslaget belopp å 20,000 kr. Års- Ord, som saknas under K, torde sökas under C.