905 Kontorniater-Kontraband 906 afgiften utgör 10 kr. Föreningen har sedan 1905 ett eget tidningsorgan, månadsbladet "Kontoristen". I Göteborg finnes äfven en kvinnlig kontoristförening, Kvinnliga kontoristförbundet, stiftadt 1905. - Bland öfriga liknande svenska föreningar, af hvilka några äfven omfatta expediter, kunna nämnas den 1907 stiftade Föreningen för kontorister och butiksbiträden i Malmö (omkr. 500 medlemmar) och Norrköpings kontoristförening, stiftad 1902 (omkr. 325 medlemmar). - I utlandet finnas motsvarande sammanslutningar, bland hvilka i synnerhet de tyska äro mycket stora och väl organiserade. De största af dessa äro Verein fur nandlungskommis von 1858 (1909 omkr. 90,000 medlemmar) och Dvutsch-natio-naler handlungsgehulfen-verband (grundadt 1893, omkr. 125,000 medlemmar 1909), båda med säte i Hamburg. Å. W .-son M. Kontorniater, num., höra till den grupp af mynt-liknande föremål, som af de gamle romarna kallades tesserce (polletter). De erhöllo sitt namn af en strax innanför konturen (it. conlo'rno) löpande insänkt linje. De äro gjutna i koppar, ungefär af sestertiens storlek, men något tunnare. Å dem förekomma bilder, som ha afseende på de offentliga spelen, hufvud af Alexander den store och af kejsare, som ansågos vara stora gynnare af sådana spel, af filosofer, skal- Kontorniat med skalden Horatius' bild på åtsidan. (4/s af orig:s storl.) der (se fig.) och andra författare, samt inskrifter, som stundom mycket tydligt hänvisa på spelen. De anses tillhöra 300- och 400-talen e. Kr. och vara afsedda som märken åt segrarna, som mot uppvisande af dem å vederbörlig ort erhöllo de utfästa prisen. Jfr Sabatier, "Description générale des médaillons con-torniates" (1860). Hs Hd. Kontorschef. Se Kontor. Kontorsdeputationen. Se Deputation, sp. 171. Kontorsiön (fr. contorsion, af lat. con, tillsammans, och torquére, vrida), med., ledvridning. Kontorslinje, den afdelning af en skola, där undervisning meddelas i kontorsgöromål. Se Handelsskolor, sp. 1355. Kcntorsskrifvare. Se Kontor. Kontra- (lat. contra), emot, på motsatta sidan. Kontraalt, mus. Se Alt. Kontraband (fr. contrebande, it. contrabbando, af contra, emot, och bando, påbud), jur., sådana föremål, genom hvilkas införande i ett land man handlar mot gifna förbud eller antagna rättsgrundsatser och i allmänhet ådrager sig varans konfiskation. Sålunda räknas som kontraband de varor, som i en stat insmugglas med kringgående af gällande tull-bestämmelser, o. d. - Af synnerlig betydelse är krigskontraband, d. v. s. sådana varor, som sjöledes transporteras till någon af de krigförande i trots af häremot utfärdade förbud af den andra krigförande makten. Katten att utfärda sådant förbud grundas därpå, att såväl öppna hafvet som de krigförandes territorialvatten (se Farvatten) utgör möjlig krigsskådeplats och att följaktligen de krigförande där ega att utöfva krigspoliti. Någon obegränsad rätt för de krigförande att förklara hvilka varor som helst för krigskontraband finnes ej; endast sådana, som äro eller kunna vara tjänliga för krigets fullföljande, få upptagas i de krigskontrabandsför-teckningar, som af de krigförande pläga utges. Man räknar sålunda utan tvekan till krigskontraband: vapen, krigsskepp och annan krigsmateriel, ammunition samt redskap och råämnen, som äro afsedda för tillverkning af ammunition, äfvensom andra till krigsbruk omedelbart användbara artiklar, s. k. absolut krigskontraband, d. v. s. alla varor, som genom sin beskaffenhet äro tjänliga och genom sin destination afsedda att användas för utöfning af sådant våld, som kriget innebär (krigsvåld). Huruvida en mängd andra föremål, som på samma gång äro vanliga handelsvaror och möjliga medel för krigets ändamål, s. k. relativt eller accidentellt krigskontraband (res ancipi-tis usiis), t. ex. järn, stål, ångmaskiner, kol, hästar, penningar, lifsmedelo. d., må kunna som krigskontraband betraktas och behandlas, torde få bero af pröf-ning i hvarje fall, såvida icke genom fördrag närmare bestämmelser gifvits ang. de varor, som skola räknas som krigskontraband. De krigförande makterna måste emellertid respektera den rätt till samfärdsel med dem, som tillerkänts öfriga (neutrala) makter. De få sålunda icke, under förevändning att det gäller krigskontraband, söka förhindra all tillförsel af lifsmedel till fienden; än mindre kunna de som krigskontraband uppbringa af neutrala fartyg fraktade varor, som uppenbarligen äro afsedda för fredliga ändamål. Principiellt är en varas och fartygslasts möjliga egenskap af krigskontraband beroende af fientlig eller icke-fientlig destination, och denna afgöres antingen efter varans eller lastens slutliga bestämmelse eller ock efter fartygets destination, d. v. s. efter den ort, där fartyg och last skola skiljas åt: i förra fallet föreligger krigskontraband, så snart varans destination till fienden är tydlig, äfven om lossning skall ske i neutral hamn, dock endast så länge varan ännu utgör last i fartyget; i det senare fallet föreligger krigskontraband endast om lasten skall lossas å ort, som tillhör eller för tillfället behärskas af fienden, men ej om lossning skall ske i neutral hamn, äfven om godset därefter skall befordras vidare till fienden (voyage continu). Den svenska rätten, som erkänner endast absolut krigskontraband - ehuru med viss modifikation beträffande kol - har, genom § 5 i k. kung. 30 april 1904 ang. hvad till svenska handelns och sjöfartens betryggande under krig mellan främmande makter bör iakttagas m. m., antagit varans och icke fartygets destination som afgörande. Skillnaden mellan absolut och relativt krigskontraband har varit föremål för flera regleringsförsök, senast genom Londondeklarationen af 1909 rörande vissa sjökriget berörande frågor: enligt denna äro endast där uppräknade varor absolut krigskontraband, dock att krigförande makt må, efter diplomatisk noti- Ord, som saknas under K, torde sökas under C.