liksidiga". Af sådana omdömen måste städse det ena vara sant och det andra falskt, hvadan man från det enas sanning kan sluta till det andras falskhet och tvärtom. -- 2. Jur. Se Kontradiktoriskt förfarand_e. 1. L. H. Å.* Kontradiktoriskt förfarande, jur. Den kontradiktoriska principen, som är en af huvudprinciperna för det processuella förfarandet, innebär, att ingen får dömas ohörd, eller, korrektare uttryckt, att ingen får dömas, utan att honom lämnats tillfälle att yttra sig öfver, hvad motparten andragit: aiidiatur et allera pars. Svaranden skall alltså i vederbörlig ordning kallas att genmäla kärandens talan, och på hvarje senare stadium af rättegången skall hvardera parten vara i tillfälle att taga kännedom om och yttra sig .Öfver, hvad från motsidan framkommit. Principen kan ock sägas innebära, att domaren icke får döma på grundvalen af hvad han inhämtat annorledes än i och genom rättegången, för såvidt ej fråga skulle vara om ett notoriskt förhållande. E. K. Kontradiktoriskt motsatsförhållande. Se Kontradiktorisk. Kontraeffekt, biljardt. Se Biljard, sp. 380. Kontrafagott, mus. Se F a got t. Kontraflexionslinje (af lat. contra, emot, och flectere, böja), skpsb. På en del örlogsfartyg ha spantens öfver vattenlinjen befintliga delar S-form, eller m. a. o., då spantet betraktas utifrån, är dess närmast öfver vattenlinjen befintliga del konvex, men den öfre, eller den uppåt relingen befintliga, konkav. I öfvergången från den konvexa till den konkava formen ligger således en inflexionspunkt. Då inflexionspunkterna på alla de efter hvarandra stående spanten sammanbindas, uppkommer en dubbelböjd linje, den s. k. kontraflexionslinjen. J. G. B.* Kontragrundtåg, sjöv. Se Grundtåg och Kölhala. Kontrahent. Se Kontrahera. Kontrahera (lat. contra1 here), sluta fördrag, ingå <ifverenskommelse. -- Ko n t r a h ent, som ingår -öfverenskommelse^ Kontraindikation, med. Se Farmakodynamik. Kontrakt (lat. contra'ctus). 1. Jur. a) Se Aftal. -- b) Den handling, hvari ingånget aftal skriftligen uppsatts. -- 2. I Sverige en af ett större eller mindre antal pastorat bestående underafdelning af ett biskopsstift, öfver hvilken en kontraktsprost (se d. o.) har öfverinseendet. (Undantagsvis finnas i riket två pastorat, som ha församlingar inom olika stift och sålunda äro delade äfven på kontrakt.) F. n. (1910) äro kontrakten med inräkning af domprosterierna till antalet 188 och fördela sig på de tretton biskopsstiften sålunda: i Uppsala stift 28, i Linköpings 21, i Skara 16, i Strängnäs 16, i Västerås 16, i Växjö 12, i Lunds 24, i Göteborgs 14, i Kalmar 7, i Karlstads 12, i Härnösands 12, i Luleå 7 och i Visby 3. Kontraktens omfång är mycket ojämnt, i det att antalet af pastorat och församlingar i dem är ifrån 2 till resp. 16 och 35 och folkmängden ifrån mindre än 4,000 till öfver 200,000 inv. -- Ordinarie präst i ett kontrakt kallas kontrakti'st. -- 3. Med., sammandragen, ett numera tämligen föråldradt ord, som man plägat använda för att beteckna det tillstånd, då en eller flera kroppsdelar blifvit genom sjukdom, vanligen ledsjukdomar eller muskelkontrakturer (se Kontraktur), försatta i en onaturligt böjd och hopdragen ställning samt oftast därjämte blifvit mer eller mindre orörliga. 1. A. W. 2. K. S. 3. P. W.* Kontraktböcker, sjöv. Se Båtsmanshåll. Kontraktibilitet, biol., förmåga att sammandragas. Se Kontraktil. Kontraktil (af lat. contrafhere, sammandraga), biol., den organiska substans, som kan sammandragas, t. ex. muskelsubstansen, hvars längdaxel vid sammandragningen (kontraktionen) förkortas, på samma gång som dess tvärdiameter förstoras. -- Om kontraktila fibriller se Cell, sp. 1382, om kontraktila vakuoler se Infusionsdjur, sp. 610. L--e. Kontraktion (lat. contractio), sammandragning. 1. Fys. a) Den sammandragning, som en vätskestråle undergår på något afstånd från utströmningshålet. Genomskärningen af strålen är invid öppningen större än vid dut ställe, där kontraktionen eger rum; strålen får således i början en konisk form. Förhållandet mellan genomskärningsytan på det smalaste stället och öppningens yta är därför ett tal, som är mindre än l och kallas kontraktion s-koefficient. Se vidare Contractio venae. - b) Den volymförminskning, som uppstår vid blandning af vätskor, hvilka lösas i hvarandra eller kunna blandas i alla förhållanden. Blandningens volym blir ofta mindre än summan af beståndsdelarnas. Kontraktionen åtföljes vanligen af värmeutveckling. Dess storlek beror på blandningsdelarnas relativa mängd. Särskildt ingående har den kontraktion, som uppstår vid blandning af alkohol och vatten, studerats. Blandas 20 liter alkohol med 80 l. vatten, blir blandningens volym 98,2 l.; 50 1. alkohol tillsammans med 50 l. vatten ge en blandningsvolym af endast 96,3 l. (kontraktionen alltså 3,7 l.). 2. Tekn. Se H ållfasthet, sp. 54. 3. Metr. Stundom förekommande benämning på hvad som äfven kallats inre katalex och som består däri, att en enstafvig versfot representerar en normaltakt af två (eller flera) stafvelser. Se B. Risberg, "Den svenska versens teori", s. 142 ff. 1. L. A. F.* 3. R--n B. Kontraktionsformer (af lat. contractio, sammandragning), geol., de former, i hvilka, eller det sätt, hvarpå en bergartsmassa är i sitt inre liksom uppdelad genom fina sprickor, afsöndringsklyfter, för-klyftningar (se Afsöndring 2 och Förklyftning), som uppstått vid bergartens krympning till följd af afsvalning eller uttorkning. Basaltens kontraktionsform är pelarformig, granitens stundom plattformig, sandstenens och lerskifferns ofta oregelbunden. E. E. Kontraktionskoefficient. Se Kontraktion 1. Kontraktist. Se Kontrakt 2. Kontraktsadjunkt, en inom finsktalande församling i Luleå stift af domkapitlet för ett år i sänder anställd e. o. prästman. Befattningen inrättades 1902, då två kontraktsadjunkter anställdes inom Västerbottens fjärde kontrakt i dåvarande Härnösands stift. F. n. (1910) äro sju kontraktsadjunkter anställda i Norrbotten och Lappmarken. Ansökan står öppen för hvarje präst inom svenska kyrkan, som är förtrogen med finska språket. Kontraktsadjunkt erhåller fast lön samt dessutom resekostnadsersättning efter domkapitlets pröfning, åtnjuter tjänsteårsberäkning och