Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kontraktsadjunkt - Kontraktsbrott - Kontraktsprost - Kontraktur - Kontramandera - Kontramarsch - Kontramina. 1. Befästningsk., - Kontramina. 2. Sjöv. - Kontraminering - Kontraminsystem. Se Kontramina 1. - Kontramärke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911
Kontraktsbrott-Kontramä; ke
912
bibehålles vid bcfordringsrätt
inom det stift han tillhör.
J- P-
Kontraktsbrott, Af t al s br ött, jur., brytande
af en genom kontrakt (aftal) åtagen förpliktelse,
m. a. o. underlåtande att riktigt uppfylla, hvad i
kontraktet (aftalet) utfästs. Sådant underlåtande
medför alltefter omständigheterna olika rättsföljder,
hvilka för vissa fall särskildt reglerats (se härom
Dröjsmål, Eviktionsskyldighet samt Fel eller bris
t). I allmänhet taget tillkommer det den part, som
blifvit utsatt för kontraktsbrott från motpartens
sida, att anungen hos domstol påyrka förpliktande
för denne att behörigen fullgöra sin utfästelse
eller ock för egen del frånträda ("häfva")
aftalet, hvartill för många fall ytterligare
kommer anspråk på skadeersättning. Däremot är
straff för kontraktsbrott, i äldre tider vanligt,
numera blott i undantagsfall stadgadt. Jfr Aftal
(sp. 302), Arbetsaftal, Köp och L e g o-hjon.
C.G.Bj.
Kontraktsprost, den prästman, som har öfver-inseendet
öfver ett kontrakt (se Kontrakt 2). Han tillsättes
af biskopen (enligt praxis bland kontraktets
kyrkoherdar), sedan denne inhämtat kontrak-tisternas
förslag, utan att konsistorium i detta fall
behöfver höras. Kontraktsprosten har öfverinseendc
öfver de kyrkliga förhållandena i kontraktet,
utför där biskopens och domkapitlets uppdrag,
såsom vi-sitationer, kyrkoherdeinstallationer,
kyrko- och kyrkogårdsinvigningar, ekonomiska
besiktningar af boställen, af- och tillträdessyner
o. s. v., hvarom rapporter sedan insändas till
domkapitlet. För besvär och reseomkostnader
åtnjuter han en tunna spannmål från hvarje pastorat
inom kontraktet (den s. k. "prostetunnan"). _
J- P-
Kontraktur (lat. contractura, sammandragning),
med., ihållande ofrivillig förkortning af en
eller flera muskler. Kontraktur kan uppkomma
genom sjukdomar i musklerna själfva, vanligast
af reumatisk eller inflammatorisk art (m y o p
a t i s k a kontrakturer). Den kan äfven uppstå
därigenom, att de ben, vid hvilka musklerna äro
fästa., blifvit för längre tid fixerade i en bestämd
ställning till hvarandra. På detta sätt uppkommer
kontraktur ej sällan efter ledgångssjukdomar, liksom
äfven stundom efter anläggande af ett fast förband,
ett gipsbandage e. d. som för en tid håller en led
orörlig i en viss ställning. Kontraktur kan vidare
uppkomma genom sjukdomar i nervsystemet (neuropatiska
kontrakturer). De neuropatiska kontrakturerna kunna
vara spastiska eller paralytiska. Vid de förra beror
kontrakturen på en abnormt stark retning af den
förkortade muskeln, vid de senare på förlamning af
dess antagonister. Så t. ex. kan en böjkontraktur af
armen uppkomma antingen genom kramp i böjmusklerna
(spastisk kontraktur) eller genom förlamning
af sträckmusklerna (paralytisk kontraktur). Vid
sjukdomar i hjärnan med därpå beroende förlamning
af ena kroppshalfvan uppkommer ofta kontraktur
i den lama sidan (hemiplegisk kontraktur). Äfven
vid ryggmärgssjukdomar är kontraktur, i synnerhet
i de nedre extremiteterna, mycket vanlig. Äfven vid
sjukdomar i periferiska nerver förekommer kontraktur
ofta. Kontrakturens prognos beror hufvudsakligen på
dess orsak, liksom ock på dess långvarighet och de
sekundära sjukliga förändringar i musklerna, till
hvilka den gett anledning. Behandlingen är
helt olika för olika fall. En kirurgisk eller
ortopedisk behandling kan vara nödvändig i vissa
fall, under det i andra elektricitet och massage
eller invärtes medel kunna med fördel användas.
P- W.*
Kontramandéra (fr. contramander), upphäfva en gifven
befallning genom en ny, taga tillbaka en gif-ven
befallning; gifva återbud, återkalla en beställning,
afbeställa.
Kontramarsch, krigsv., kallas den rörelse, genom
hvilken en i linje uppställd trupp flyttar sig så,
att den får fronten åt motsatt håll mot förut och
ställer högra flygeln på den plats, som vänstra
flygeln förut innehade. Rörelsen utföres genom
flankmarsch (rotekolonn) och dubbel tätafbrytning.
C. O. N.
Kontramina (fr. contre-mine). 1. Befästningsk., en
mina, som nian från en belägrad fästning anlägger
i afsikt att motverka den belägrandes minanfall
och spränga hans mingalleri, innan han däruti
hunnit anlägga sin anfallsmina. En fästnings samlade
kontra-minanordningar kallas dess kontraminsystem. Ett
sådant bestod till en början af enstaka från det
under kontereskarpen anlagda enveloppegalleriet
vinkelrätt under glacisen framförda mingångar,
från hvilka grenar sedan utgingo i rät vinkel
(T-minor). Senare förenades gångarna genom ett yttre
galleri under glacisen, och ofta anlades äfven en
öfre från betäckta vägen utgående rad T-minor mot
bräsch-och kontrabatterierna. Genom att man sedan
lät gångarna mellan de båda enveloppegallerierna från
båda sidor stiga uppåt, vann man genom deras grenar,
som sålunda kommo på skilda djup, möjlighet att verka
med fortgående sprängningar (våningsminor). Då den
anfallande i midten af 1700-talet lärt sig begagna
öfverladdade minor och det yttre galleriet visat
sig vara oändamålsenligt, utvecklades minsystemet
framför de utgående vinklarna, i det man lät de
ur minförstugorna framgående hufvudgallerierna
divergera och så framgick från de i flera träffen
bakom hvarandra liggande grenarna med ett stort antal
lyst-ringsgallerier för att medelst dessa upptäcka
den anfallande, då han närmade sig, och bekämpa honom
medelst kontraminor från den ena träffen efter den
andra. Gallerier, gångar och grenar murades vanligen
vid fästningens anläggning, men lystringsgal-lerierna
utfördes först vid den fortifikatoriska rustningen
samt byggdes af trä och lades på ett afstånd från
hvarandra af 5/4-V4 a^ minsta motståndslinjen. -
2. Sjöv., mina, som man utlagt i afsikt att genom
dess sprängning bringa närliggande minor till
explosion. Jfr Kontraminering.
1. L. W:sonM. 2. H. W-l.
Kontraminering, utläggning af kontraminor. För
beredande af en användbar segelränna i ett minfält är
en väl förberedd och snabbt utförd kontra-minering det
verksammaste medlet. Den tillgår på så sätt, att för
ändamålet särskildt utrustade båtar under god fart
hastigt utlägga flera rader medelst ledningskablar
förenade minor på bestämda afstånd från hvarandra
samt på en gång bringa minorna till explosion.
H. W-l.
Kontraminsystem. Se Kontramina 1.
Kontramärke (fr. contre-marque; jfr Kontra-), märke,
som berättigar innehafvaren till återinträde (i en
teatersalong o. s. v., som han tillfälligtvis lämnat)
eller till återfående af i annans vård lämnadt
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
