Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konventikelplakatet - Konventionalism - Konventionalstraff. Se Vite. - Konventionell - Konventionsfot. Se Gulden. - Konventionsgulden. Se Gulden. - Koventionstariff - Konventualer - Konventualistik - Konvergens - Konvergensfjärrpunkt, oftalm. Se Konvergensområde. - Konvergensförlamning, oftalm. Se Konvergens. - Konvergensinsufficiens, oftalm. Se Insufficiens och Konvergens. - Konvergenskramp, oftalm. Se Konvergens. - Konvergenskriterium - Konvergensnärpunkt, oftalm. Se Konvergensområde. - Konvergensområde - Konvergensvidd - Konvergent serie - Konvergera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
945
Konventionalism-Konvergera
946
öfverenskommelse mellan två stater ingås
angående rättsliga eller sociala inbördes
förhållanden, t. ex. ang. mynt, mått och
vikt, domars verkställighet, förbrytares
utlämning. Konvention bör skiljas från förbund
eller allians, hvarmed afses gemensamt politiskt
uppträdande i förhållande till en tredje makt.
H. L. R. (S. B.)
Konventionairsm (se Konventionell), den uppfattning,
som sätter det konventionellt föreskrifna framför
etiska kraf.
Konventionälstraff. Se Vit e.
Konventionell (af lat. convefntio, öfverenskommelse),
vedertagen, som grundar sig på öfverenskommelse eller
häfd; som håller sig inom de skrankor konvenansen
utstakat; som stadfästs genom tillfälligheter och
bekvämlighetsskäl, icke till följd af någon inneboende
nödvändighet; som är grundad på en godtycklig och
föråldrad konstsmaks skolmönster; stel, overklig,
stridande mot natur och förnuft.
Konventiönsfot. Se Gulden.
Konventionsgulden. Se Gulden.
Konventionstariff, ’ur handelsfördrag framgången
tulltariff.
Konventualer (af konvent, se d. o.) kallas de munkar
och medlemmar af andliga riddarordnar, som ha säte
och stämma i klostrets (ordenshusets) konvent. -
Konventualer benämnas äfven anhängarna af en riktning
inom franciskanorden (se d. o.). T. H- r.
KonventualFstisk, som har afseende på konven-tualer
(se d. o.).
Konvergens (se Konvergera), egenskapen att vara
konvergent eller konvergerande; oftalm., båda
ögonens riktning mot en inom ändligt afstånd belägen
punkt. Konvergensförmågan, hvilken alltså tages
i anspråk desto mer, ju närmare intill ögonen den
sedda punkten är belägen, är en särskild funktion,
som kan lida oberoende af de för konvergensen
använda musklernas, de inre raka ögonmuskler-nas,
funktionsförmåga i andra hänseenden. Alltefter
graden betecknar man som konvergensinsufficiens
(se Insufficiens) eller konvergensförlamning en
oförmåga att röra båda ögonen inåt till konvergens,
under det att hvartdera ögat kan föras inåt, om det
andra samtidigt föres utåt. Ett motsatt tillstånd,
vid hvilket konvergensen ej kan normalt slappas,
betecknas såsom konvergenskramp. Konvergensförmågan
mätes genom konvergensvidden (se d. o.) och
bestämmes vidare genom konvergensområdet (se d. o.).
G~d-
Konvergensf järrpunkt, oftalm. Se Konvergensområde.
Konvergensförlamning, oftalm. Se Konvergens.
Konvergensinsufficiens, oftalm. Se Insufficiens
och Konvergens.
Konvergenskramp, oftalm. Se Konvergens.
Konvergenskriterium (se Konvergera), mat., kallas en
formel, med hvars tillhjälp man kan af-göra, huruvida
serier, produkter och kedjebråk äro konvergenta
eller divergenta. Det enklaste konvergenskriteriet
för en serie
är im
U2 , . . . , Un , ..... un + i > l divergent
n < l konvergent, då med lim menas gränsvärdet
för n = OD. Då
detta kriterium emellertid lämnar saken
oafgjord
för lim
= l, fordras för detta fall mera
sammansatta konvergenskriterier. Bland
de många sådana, som hittills blifvit
gifna, må nämnas Cau-chys, Schlömilchs,
Bertrands och Ermakoffs konvergenskriterier.
(I. F.)
Konvergensnärpunkt, oftalm. Se Konvergensområde.
Konvergensområde, oftalm., området mellan den längst
bort belägna punkt, på hvilken båda ögonen samtidigt
kunna riktas, konvergensfjärr-punkten, och den
närmast ögonen belägna punkt, till hvilken Ögonen med
uppbjudande af största ansträngning kunna konvergera,
konvergens-närpunkten. Den förra är under normala
förhållanden negativ, i det att man icke blott kan
ställa ögonen parallellt, utan äfven rikta dem något
i sär. Den punkt, i hvilken ögonaxlarnas förlängningar
bakåt skära hvarandra, är då konvergensfjärrpunk-ten,
och konvergensområdets negativa del sträcker sig
från denna oändligt långt i riktning bakåt, under det
att dess positiva del sträcker sig oändligt långt i
riktning framåt från konvergensnärpunkten. G-d.
Konvergensvidd, oftalm. Det är uppenbart, att
konvergensområdet (se d. o.) ej utgör något mått på
konvergensförmågans ansträngning, ty annars skulle
t. ex. den använda konvergensen vid förflyttning af
blicken från oändligt afstånd till ett på en meters
afstånd beläget föremål vara oändligt stor. I stället
måste konvergensen mätas genom ett vinkelmått,
och härtill användes den s. k. metervinkeln,
som för konvergensen är, hvad dioptrien är för
ackommodationen. Metervinkeln, som är enheten för
det reciproka värdet till konvergensafståndet, när
detta uppmäfces i hela meter, är visserligen icke ett
strängt riktigt vinkelmått, enär den i olika delar
af konvergensområdet har något olika vinkelvärde,
men den är för praktiska behof tillräckligt noggrann
och kan på grund af sin parallellism med dioptrien ej
ersättas vid jämförande undersökning af konvergens
och ackommodation. Det är konvergensnärpunktens
metervinkelvärde, minskadt med kon vergensf
j ärrpunktens, som utgör konvergensvidden. Om
t. ex. ögonen med maximal ansträngning kunna
konvergera till en punkt, belägen på 10 cm. afstånd
från hvartdera ögats vridningspunkt, så motsvarar
detta afstånd af 0,i m. 10 metervink-lar, och om
därtill med användande af prismor, hållna framför
ögonen med basen inåt, utrönts, att ögonen vid maximal
slappning af konvergensen kunna divergera så mycket,
att deras axlar, förlängda bakåt, skära hvarandra i en
punkt, belägen, på l m. afstånd, så har kon vergensf
järrpunkten ett negativt värde af l metervinkel,
och konvergensvidden utgör 11 metervinklar, i det
naturligtvis subtraktionen af det negativa värdet är
detsamma som ea addition af det motsvarande positiva.
G-d.
Konverge^t serie, mat., kallas en serie, där summan
af ett antal successiva termer närmar sig alltmer
till ett bestämdt värde, ju flera termer i serien man
medtager. Detta värde kallas då seriens summa. På
samma sätt säger man, att en oändlig produkt eller
ett oändligt kedjebråk är konvergent, om man närmar
sig till ett bestämdt värde, ju flera faktorer eller
partialbråk man medtager. (I- F.)
Konvergera (af lat. con, tillsammans, och vefr-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
