Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korasan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1 o. 2 samt pl. Asiatiska folk, fig. 15) och tala liksom de förre ett flerstafvigt språk (se Koreanska språket). I alla samhällsklasser ser man finare och gröfre ansikten och oftare än i Kina eller Japan ansikten, som likna européernas, kanske därför att koreanerna bära helskägg. De äro i de norra och mellersta delarna af landet tämligen oblandade, blott längst i s. har blandning med japaner förekommit. I allmänhet äro männen stora och starka, kvinnorna sällan vackra. Bland de högre klasserna är kinesiskan både tal- och skriftspråk (om koreanska skriften och litteraturen se Koreanska språket). Ehuru i regel allt kinesiskt varit modernt i K., ha koreanerna dock i vissa afseenden behållit sina egendomligheter. Så dricka de icke te; i sin dräkt föredraga de hvita färger, begagna gärna hvita skor och strumpor, hvita byxor och rockar, därtill en lång öfverrock, som räcker till fotknölarna; de rike bära ljusblå sidenöfverrockar med ärmar af gult tyg. Kvinnor och barn bära håret i en fläta, medan männen ha det sammanlagdt i ett slags hårkorg, i hvilken nålar af metall, trä eller koraller instickas. Hela folket skiljer sig fördelaktigt från kineserna genom sin renlighet. För sin karaktär få koreanerna goda vitsord af resande. Tillbakadragenhet, allvar och värdighet i uppträdande utmärka dem, liksom ett lifligt intresse för främmande seder och bruk. De ha mycket starkare känslolif än kineserna. Kvinnans ställning synes ock vara bättre hos dem än hos deras södra grannar, och månggifte är icke tillåtet. Dock spelar religionen ingen större roll. De äro visserligen buddister, men ej ens i Söul finnas tempel eller präster. Buddistkloster förekomma dock både för munkar och nunnor. Bland de högre klasserna är konfucianismen mycket spridd. Däremot är an-kulten af betydelse, uppblandad med en hel mängd vidskepligheter. Stor tillgifvenhet för barnen är ett af koreanernas karaktärsdrag, och dödande eller utsättande af barn är nästan okändt. Befolkningen är sedan gammalt delad i tre klasser: en talrik adel, som förr åtnjutit många företrädesrättigheter, hvilka nu afskaffats af japanerna, fria och lifegna. – Koreanernas boningshus (se fig. 3) äro gjorda af lera eller sten och täckta med halm samt bestå af en våning; rummen sakna vanligen innertak, och golfven bestå af tilltrampad lera, utan mattbetäckning. Den stora massan af folket är fattig, förtryckt och obildad och gör intryck af att ha sjunkit ned från en äldre högre kulturståndpunkt. – Kristendomen har på senare år börjat vinna spridning i landet. I Söul finnas öfver 200 protestantiska missionärer (engelska och amerikanska), 60 romersk-katolska, och dessutom verkar där en rysk mission. 1901 funnos 56,000 romerska katoliker, 28,000 protestanter och ett fåtal grekiska katoliker. Kristliga föreningen för unga män är mycket verksam särskildt för industriell undervisning. I Söul utges 4 dagliga koreanska tidningar, några japanska samt en engelsk. Äfven i Tsche-mul-p-ho utges några tidningar. – Antalet utlänningar i K. var vid årsskiftet 1908–09 – bortsedt från 126,168 japaner – 13,109, hvaribland 12,332 kineser, 464 amerikaner, 153 engelsmän, 87 fransmän, 33 tyskar och 14 ryssar. – Utomlands vistades 1907–08 121,508 koreaner, hvaraf omkr. 100,000 i Kina och Mandschuriet, 10,400 i Vladivostok, 3,300 i Hawaii och 800 i San Francisco.
 |
| Fig. 2. Koreansk bondkvinna. |
|
| Fig. 3. Gata och husgrupper i Koreas hufvudstad Söul. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
