hade vid sin sida en japansk viceminister, hvarförutom utrikespolitiken sköttes af en japansk generaldirektör. Landet var kort före införlifvandet med Japan deladt i 13 provinser (to), hvar och en under en guvernör och bestående af flera distrikt (kün), inalles 333; under åren 1908 och 1909 minskades emellertid distriktens antal genom sammanslagningar med några tiotal. Hufvudstaden Söul bildar eget förvaltningsområde under en stadsprefekt; i fördrags-hamnarna funnos handelsintendenter (kamni) och japanska residenter med befogenhet att af göra alla angelägenheter, hvilka röra utländska undersåtar. Statsinkomsterna stego enligt staten för 1909--10 till 21,5 mill. yen, hvaraf 6,9 mill. utgjorde grundräntor, 3,2 mill. tullar, 3,8 mill. andra skatter och 7,6 mill. e. o. inkomster. Utgifterna voro 22,2 mill. yen. -- Statsskulden utgjorde i maj 1909 nära 38,9 mill. yen. -- För hälsovården har mycket åtgjorts, sedan förvaltningen af K. faktiskt kom i japanernas händer. Vaccinering i stor skala har egt rum (544,630 personer vaccinerades 1908), en hälsovårdsnämnd verkar sedan 1907 energiskt i Söul, opiemissbruket har med framgång bekämpats, ett statssjukhus (Tai-Han-sjuktiuset) upprättades 1907, och f. n. planeras sjukhus i alla provinser; i samband med Tai-Han-sjukhuset har en läkarskola inrättats, från hvilken t. o. m. 1908 utexaminerats 54 läkare. Äfven skolväsendet har gått raskt framåt under de senaste åren. Folkskolornas antal har stigit från 9 (upprättade 1906) till 59 år 1908 (med sammanlagdt 8,347 elever). En högre flickskola (med "kindergarten") upprättades i Söul 1908, och i folkskolorna ökas årligen antalet särskilda klasser för flickor (se fig. 5), enär samskoleundervisning omöjliggöres genom koreanernas traditionella motvilja mot, att personer af olika kön sitta tillsammans, sedan de nått 7 års ålder. I Söul upprättades 1908 en skola för undervisning i främmande språk och en normalskola, den senare med uppgift att utbilda infödda koreanska lärare. En "högskola" i Söul hade dec. 1908 182 elever; de därifrån utexaminerade kunna erhålla lägre platser i den lokala förvaltningen. Från 1905 ha årligen unga koreaner sändts i växande antal för att med statsunderstöd studera i Japan. Dessutom funnos 1909 i K. 76 japanska lägre skolor med omkr. 10,000 elever, hvarjämte amerikanska, engelska och franska missionsanstalter underhålla mer än 600 skolor med inemot 17,000 elever (1908). -- För den tekniska undervisningen ha upprättats en handelsskola i Söul (1907) och en industriskola (s. å.), i hvilken sistnämnda bl. a. lämnas undervisning i väfning, färgning, keramik, metallindustri o. s. v. 1906 upprättades en landtbruks- och skogsvårdsläroanstalt jämte mönsterfarm i Su-won, hvilken i dec. 1908 hade 77 elever (däraf 20 vid den 1908 där inrättade veterinärutbildningsskolan). En trädgårdsskola anlades 1906 vid Tuksan invid Söul, och kringresande jordbrukskonsulenter meddela landtbefolkningen undervisning i moderna odlingsmetoder. -- K:s flagga (se pl. till art. Flagga) var hvit med en mörk skifva i midten, omgifven af fyra ord (himmel, vatten, jord, eld). -- Vapnet utgöres af en cirkelrund skifva, som bildas därigenom, att två, lika stora snäckor äro skjutna i hvarandra, den ena röd (symboliserande den manliga principen, himmelen), den andra blå (den kvinnliga principen, jorden).

Fig. 5. Flickklass i en bland de af japanerna efter 1906 inrättade folkskolorna i Korea.

Historia. K. har under en stor del af sin historia varit ett tvistefrö mellan de kringliggande staterna Kina och Japan. De äldsta förbindelserna med Kina datera sig från början af 2:a årh. f. Kr. Vid denna tid låg i nordvästra K. ett rike Yen, medan den egentliga halfön i sin norra del upptogs af riket Chosen (Korai), och den södra delen var styckad på två stater, en västlig, Ma-han, och en östlig, Shin-han. Han-dynastien i Kina eröfrade Yen 206 f. Kr.; flyktingar därifrån kommo då till Chosen, där deras ledare We störtade regenthuset och gjorde sig till konung (194 f. Kr.). I Ma-han var stammen Hiak-sai den härskande och gaf sedan detta rike sitt namn, medan flyktingar, som lämnat Kina vid Tschin-dynastiens fall, i Shin-han grundlade riket Sin-ra. -- Korai eröfrades 107 af kineserna och blef fritt först efter Han-dynastiens fall (221 e. Kr.). Mellan dessa tre riken, Hiak-sai, Sin-ra och Korai, fördes ständiga krig, som upptaga tiden ända till omkr. 660 e. Kr., då kineserna eröfrade först Hiak-sai och 666 Korai, medan Sin-ra lyckades bestå som eget rike, om ock i starkt beroende af Kina (Tang-dynastien). Mot slutet af 300-talet vunno både buddismen och Kong-fu-tses läror inträde i de koreanska staterna. För första gången enades hela halfön till ett rike, när en general Wang-ken bemäktigade sig tronen i Korai (912)