hvad som gagnar dem själfva. Systemet med rådgifvande japaner vid sidan af en inhemsk regering öfvergafs i aug. 1910, då den siste kejsaren förmåddes att "frivilligt" abdikera och landet som generalguvernementet Chosen införlifvades med Japan. Den siste japanske generalresidenten, Japans krigsminister general Terauchi, hvilken i maj 1910 aflöst Itos efterträdare vicomte Sone, blef Chosens förste generalguvernör. Litt.: Dallet, "Histoire de l'église de Corée" (1874), Oppert, "Ein verschlossenes land" (1880), Ross, "History of Corea" (s. å.), Gottsche, "Land und leute in K." (i "Verh. d. gesellschaft f. erdk.", 1886), Cavendish och Goold Adams, "K. and the sacred White mountain" (1894), Hesse-Wartegg, "Korea" (1895), Rossetti, "Coréa e coreani" (2 bd, 1895), Isabella Bishop, "K. and her neighbours" (2 bd, 1898), Griffis, "K. the hermit nation" (7:e uppl. 1904), Angus Hamilton, "Korea" (s. å.), Tayler, "Koreans at home" (s. å.), Vautier och Frandin, "En Corée" (s. å.), Millard, "The new far East" (1905), Mc Kenzie, "The unveiled East" (1906), och Allén, "Things Korean" (1907). Dessutom har i ryska finansdepartementet utarbetats en beskrifning af K. i 3 delar (1900). J. F. N. Koreanska språket, det språk, som talas på halfön Korea (se d. o.), intager tills vidare, i likhet med sin granne japanskan, en själfständig ställning, då det ännu icke kunnat uppvisas vara besläktadt med något annat språk. I morfologiskt hänseende torde det stå japanskan närmast, särskildt med afseende på nominalflexionens rika och verbalböjningens torftiga utveckling. Ljudsystemet innehåller 6 vokaler: a, e, t, o, w, ö, flera diftonger med börjande eller slutande i, konsonanterna k, (, p, men ej de motsvarande #, J, 6 (ehuruväl g och b hos oss brukas som tecken för k och p i vissa lägen), affrikatorna c (tj) och y (dj), frikativorna ch och ///, s, n, m samt både r och l, hvaremot japanskan har blott r och kinesiskan blott 1. Grammatiskt kön och artikel saknas. Substantivens böjning sker med 6 olika kasussuffix (för ackus., genit., dat., abl., in-strumentalis och lokativus; nomin. saknar suffix), men mellan stammen och kasusändelsen träder oftast ett till sin betydelse dunkelt determinativelenient tha, chö 1. ö. Pluraländelsen är -töl. Ex.: nara-chö-i, "rike(t)-s", nara-löl-ö-i, "riken(a)-s"; kat-tha-ro, "med hatten". Dock kan såväl plural- som kasus-ändelse jämte "determinatfvct" saknas, c-m sammanhanget tydligt anger meningen. Adjektivet är oföränderligt och föregår sitt substantiv, t. ex. kchön öip, "stort hus", kchön cip-töl-ei, "i stora hus". Räkneorden, grundade på dekadsyste-met, gå icke längre än till 99. Personliga och demonstrativa pronomina ha samma plural- och kasus-ändelser som substantivet, t. ex. /iVt, "han", tie-löl, "de", tie-töl-ö-i, "deras". Possessiva uttryckas med genit. af personalpronomina. Relativ saknas och ersattes af verbets gerundier. Liksom i japanskan och mandschu saknar verbet all egentlig personal-flexion, men har ett rikt utveckladt tcnipussystem. Ingen annan form finnes än aktiv, och af modi finnas blott indikativ (infinitiv) och imperativ, den förra betecknad genom suffixet -la, t. ex. ka-la, "gå", mek-ta, "äta", den senare genom -ke-ra, plur. -<5a, t. ex. fca-ra, "gån!". Hufvudtempora, presens, pre-teritum, futurum, fut. exactum, inskjuta sina stam- tecken mellan roten och suffixet -fa, t. ex. fea-n-to, jår", mek-nan-ta, "äter", mek-et-la, "åt". Bi-tempora, imperf., pluskvamperf., konditionalis, bildas af hufvudtemporas stammar med suffixet -eni, t. ex. mek-et-eni, "hade ätit". Gerundierna utgöras af de rena tempusstammarna. Af alla verbformer finnes dessutom en mängd egendomliga modifikationer alltefter den tilltalades högre eller lägre rang. Vid satsbildningen går det styrda ordet före det styrande, och ordföljden är: subjekt, objekt, verb. - Den inhemska skriften synes vara en utveckling af det indiska devanägari, men med särskildt tecken för det där i konsonanttecknen ingående a, och bkrifves som kinesiskan i lodräta, från höger till vänster följande kolumner. Därjämte nyttjas allmänt den kinesiska skriften, hvilken ingår i all skolundervisning. - Enligt all sannolikhet fanns förr en ganska betydande litteratur på koreanska språket; men utom en officiell öfversättning af Kong-fu-tses arbeten finnas numera blott några samlingar af poesi, folksägner o. d. på detta språk. All annan litteratur, riksannalerna, lagar, afhand-lingar, offentliga inskrifter etc., är skrifven på kinesiska, som dock i Korea läses och talas på ett sätt, som icke förstås af kineserna, och blott de kristne missionärerna arbeta för det inhemska språkets höjande. - Jfr de af missionärerna på Korea utarbetade verken "Dictionnaire coréen-francais" (med en lexikalisk, en grammatisk och en geografisk del, 1850) och "Grammaire coréenne" (1881), Aston, "Comparative study of the japanese and korean lan-guages" (i "Journal of the Royal asiatic society", 1879), Allén, "Corean tales" (1889), Underwood, "Introduction to the korean spöken language" (1890), Scott, "Korean manual" (2:a uppl. 1893), Arnous, "Korea. Märchen und legenden" (1893), Gale, "Korean-english dictionary" (1897) och Hul-bert, "Comparative grammar of the korean langua-ye and the dravidian languages of India" (1906 -07). H. A.* Koreasundet, sundet mellan södra Korea och japanska öarna Kiushiu och Hondo (Nippon), hvilket förenar Japanska hafvet med Kinesiska hafvet. Dess bredd är omkr. 100 km., längden 170 km. Ungefär midt i sundet ligsa Tsu-shima-öarna, som dela sundet i en nordvästlig del, Broughtonsundet, och en sydöstlig, Krusenstcrnsundet. I det senare sundet stod d(^t ryktbara sjöslaget vid Tsu-shima (se d. o.) mellan ryssar och japaner 27 maj 1905. J- F- N- Koregi, C h or e g i. 1. (Grek. choregifa) Bekostandet och ombesörjandet af körens utrustning. I Aten hörde koregien till de s. k. enkykliska leitur-gierna, d. v. s. sådana prestationer, hvilka som ett slags skattskyldighet gingo i tur bland de förmögnare medborgarna. Jfr K o r a g. - 2. (Äfven C h o r o g i) Bot. Se St a c hy s. 1. A. M. A. Koregrafi. Se Koreograf i. KoréTn, E l, ort i egyptiska prov. (mudirije) Scharkieh. Omkr. 10,000 inv. J- F- N. Koreis,chiter. Se K u r e i s c h i t e r. KoremoYfosis (af grek. ko're, pupill, och mor-ftin, bilda), kir., mindre bruklig benämning för operationer, som bostå i bildandet af en artificiell pupill i ögat, såsom iridektomi och i r i d o-to m i (se dessa ord). Rsr.* Koren, norsk släkt, som invandrade i början af Ord, som saknas under K, torde sökas under C.