Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korkalm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1053
Korkfender-Korn
1054
räknas ånyo, stämplas på ändytorna medelst en
stämpelmaskin (som medhinner 70,000 st. dagligen) och
levereras färdiga i säckar. En borrmaskin tillverkar
15 å 25 tusen korkar dagligen, en korkskärare högst
2,200 större korkar eller 3,000 st. mindre. I Sverige
äro tillverkningen och förbrukningen af buteljkork
högt uppdrifna, kanske till stor del beroende på den
i vårt land mer än i andra länder allmänt brukliga
distributionen af bryggeriprodukter i buteljerad
form. - Aktiebolaget Wicanders korkfabriker, som
grundades 1868 och är det största företaget inom denna
bransch i Sverige, eger korkfabriker i Stockholm,
Göteborg, Köpenhamn, Åbo och Libau, sysselsätter mer
än 3,000 personer och har en daglig tillverkning af
omkr. 10 mill. kork. Affallet bearbetas till linoleum.
G. H-r.
Korkfender, sjöv. Se Fr i hult.
Korkfärg, skpsb., en med korksmulor tillsatt oljefärg,
som användes till målning moinbords å fartyg, emedan
den är dålig värmeledare och därigenom äfven minskar
vattcnkondensation. C. K. S.
Ko’rkiako’ski, vattenfall. Se Högfors 3.
Korkklostret. Se Gin t ra.
Korkkorall, zool. Se A l cy ön i u m.
Korklönn, bot. Se K o r k.
Korkmaskin. Se Korkfabrikation.
Korkmatta. Se Fernissa, sp. 81, K a m p t u-1 i k o
n och Linoleum.
Korkpengar, afgift, som en gäst på värdshus betalar
till värden per uppslagen butelj af medfördt vin,
som gästen och hans sällskap förtära.
Korkpor, bot., detsamma som barkpor (se d. o.).
Korkskärare. Se Korkfabrikation.
Korksnideri. Se F e 11 o p l a s t i k.
Korksten, ett af korkaffall med något bindemedel
framställdt byggnadsmaterial, som på grund
af sin lätthet och värmeisolerande förmåga
fått användning till kalla väggars ombonad,
till skiljeväggar (kloa-songväggar) o. d.
G- H-r.
Korksubstans, kem. Se Cellulosa, sp. 1404.
Korkträ, bot., namn på mycket mjuka och lätta
träslag, som erhållas af olika tropiska växter,
såsom Commipliora africana (fam. Burseracece) i
Abessinien, Hibiscus tiliaceus (fam. Malvacece),
flera bom-bacacéer, särskildt Ochroma lagopus ("bal
s a") i Syd-Amerika, Aeschynomene elapliroxylon,
a 111-b a t s c h (fam. Leguminosce,) i Afrika,
m. fl. Korkträ användes i hemlandet till lätta
flottar och båtar, till flöten för fisknät
och till inpackning af ömtåliga föremål.
G. L-m.
Korkväfnad, bot. Se K o r k.
Ko’rkyra, ö. Se Korfu.
Korkåpa. Se Biskopsskrud.
Kormak Ogmundsson, isländsk skald i midten
af 900-talet, är i synnerhet namnkunnig som
författare af en serie kärleksvisor, tillegnade
Steingerd, dotter till Torkel i Tunga. Han stupade
i Skottland (omkr. 967). K:s lefnad är skildrad
och hans visor äro samlade i Kormaks saga.
C. R.*
Kormofyter, bot. Se Cormophyta.
Kormoränen, zool. Se Skarfsläktet.
Kormt (isl. kormt). 1. Nord. myt., en mytisk flod. Se
K e r l a u g a r. - 2. Norsk ö. Se K a r m ö.
Ko’rmtsjaga kniga. Se Grekisk-katolska kyrkan,
sp. 226.
Kormästare (jfr Kor 1), ord. inöfvare af kören vid
en operascen.
Korn. 1. K., fnsv. bjugg (lat. hordeum), landlbr.,
ett till fam. Graminece hörande släkte, hvaraf en art,
Hordeum sativnm, hör till världens äldsta kulturväxter
och fortfarande odlas från de kallaste trakter, där
intet annat sädesslag når mognad, till subtropiska
och tropiska länder. I den skandinaviska norden, där
det förr var den hufvudsakliga brödsäden, har det till
stor del undanträngts af andra sädesslag, i synnerhet
råg och hafre, och odlas där numera hufvudsakligen
till kreatursfoder och för maltberedning. I Sverige är
korn det förhärskande sädesslaget endast i Norrland,
där det på grund af sin tidiga mognad har företräde
fram- ,,,.,.,, för hafre; af samma skäl intager
freg’småaf af Tex-kornodlingen rätt stor andel af
rådigt korn. åkerjorden i de högländta och på mossar
rika delarna af Småland och Västergötland; eljest
odlas det i södra och mellersta Sverige företrädesvis
i trakter med kalkrik jord, nämligen Gott-land, Öland,
Skåne, Östergötland och Uppland. I Sverige odlas
kornet nästan endast som vårsäd, i Skåne något och i
sydligare länder rätt allmänt äfven som höstsäd. Af
Hordewm-släktets öfriga arter
Fig. 2. Schematisk genomskärning af a stjärnkorns
och b vanligt sexradigt korns ax.
förekomma 3 i södra Sverige, af hvilka H. murinum
växer vid vägar och H. europceum (tilymus europwus)
på skogsängar. H. jubatum från Nord-Amerika är ett
af trädgårdarnas vanligaste prydnadsgräs.
Korn har ax bestående af i 6 rader sittande 1-blommiga
småax (fig. 1). Dess många former ha antingen 4 af
småaxraderna sterila och blott 2 fertila (underart
tvåradigt korn, H. distichum) eller alla småax
fertila och i sådant fall (se fig. 2) antingen alla
6 radernas småax likformigt utstående (underart
stjärnkorn, H. hexastichum) eller 4 småaxrader
utstående och 2 tilltryckta, hvarigenom axen få en
fyrkantig genomskärning (underart vanligt sexradigt,
fig. 4, eller fyrradigt korn, //. vulgäre genuinum
1. H. tetrastichum).
Inom hvar och en af dessa underarter skiljer man
sedan på en mängd olika botaniska former på grund af
olikhet i axform, borstens längd och riktning, skalens
(blomfjällens) vidhäftning, färg och nervighet m.
fl. karaktärer. Således betecknas som s k a l
k o r n former med blomfjället fast omgifvande
kärnan (frukten), till skillnad från sällan
odladt naket korn 1. him-
Fig 3. Gaf-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
