1053 Korkfender-Korn 1054 räknas ånyo, stämplas på ändytorna medelst en stämpelmaskin (som medhinner 70,000 st. dagligen) och levereras färdiga i säckar. En borrmaskin tillverkar 15 å 25 tusen korkar dagligen, en korkskärare högst 2,200 större korkar eller 3,000 st. mindre. I Sverige äro tillverkningen och förbrukningen af buteljkork högt uppdrifna, kanske till stor del beroende på den i vårt land mer än i andra länder allmänt brukliga distributionen af bryggeriprodukter i buteljerad form. - Aktiebolaget Wicanders korkfabriker, som grundades 1868 och är det största företaget inom denna bransch i Sverige, eger korkfabriker i Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Åbo och Libau, sysselsätter mer än 3,000 personer och har en daglig tillverkning af omkr. 10 mill. kork. Affallet bearbetas till linoleum. G. H-r. Korkfender, sjöv. Se Fr i hult. Korkfärg, skpsb., en med korksmulor tillsatt oljefärg, som användes till målning moinbords å fartyg, emedan den är dålig värmeledare och därigenom äfven minskar vattcnkondensation. C. K. S. Ko'rkiako'ski, vattenfall. Se Högfors 3. Korkklostret. Se Gin t ra. Korkkorall, zool. Se A l cy ön i u m. Korklönn, bot. Se K o r k. Korkmaskin. Se Korkfabrikation. Korkmatta. Se Fernissa, sp. 81, K a m p t u-1 i k o n och Linoleum. Korkpengar, afgift, som en gäst på värdshus betalar till värden per uppslagen butelj af medfördt vin, som gästen och hans sällskap förtära. Korkpor, bot., detsamma som barkpor (se d. o.). Korkskärare. Se Korkfabrikation. Korksnideri. Se F e 11 o p l a s t i k. Korksten, ett af korkaffall med något bindemedel framställdt byggnadsmaterial, som på grund af sin lätthet och värmeisolerande förmåga fått användning till kalla väggars ombonad, till skiljeväggar (kloa-songväggar) o. d. G- H-r. Korksubstans, kem. Se Cellulosa, sp. 1404. Korkträ, bot., namn på mycket mjuka och lätta träslag, som erhållas af olika tropiska växter, såsom Commipliora africana (fam. Burseracece) i Abessinien, Hibiscus tiliaceus (fam. Malvacece), flera bom-bacacéer, särskildt Ochroma lagopus ("bal s a") i Syd-Amerika, Aeschynomene elapliroxylon, a 111-b a t s c h (fam. Leguminosce,) i Afrika, m. fl. Korkträ användes i hemlandet till lätta flottar och båtar, till flöten för fisknät och till inpackning af ömtåliga föremål. G. L-m. Korkväfnad, bot. Se K o r k. Ko'rkyra, ö. Se Korfu. Korkåpa. Se Biskopsskrud. Kormak Ogmundsson, isländsk skald i midten af 900-talet, är i synnerhet namnkunnig som författare af en serie kärleksvisor, tillegnade Steingerd, dotter till Torkel i Tunga. Han stupade i Skottland (omkr. 967). K:s lefnad är skildrad och hans visor äro samlade i Kormaks saga. C. R.* Kormofyter, bot. Se Cormophyta. Kormoränen, zool. Se Skarfsläktet. Kormt (isl. kormt). 1. Nord. myt., en mytisk flod. Se K e r l a u g a r. - 2. Norsk ö. Se K a r m ö. Ko'rmtsjaga kniga. Se Grekisk-katolska kyrkan, sp. 226. Kormästare (jfr Kor 1), ord. inöfvare af kören vid en operascen. Korn. 1. K., fnsv. bjugg (lat. hordeum), landlbr., ett till fam. Graminece hörande släkte, hvaraf en art, Hordeum sativnm, hör till världens äldsta kulturväxter och fortfarande odlas från de kallaste trakter, där intet annat sädesslag når mognad, till subtropiska och tropiska länder. I den skandinaviska norden, där det förr var den hufvudsakliga brödsäden, har det till stor del undanträngts af andra sädesslag, i synnerhet råg och hafre, och odlas där numera hufvudsakligen till kreatursfoder och för maltberedning. I Sverige är korn det förhärskande sädesslaget endast i Norrland, där det på grund af sin tidiga mognad har företräde fram- ,,,.,.,, för hafre; af samma skäl intager freg'småaf af Tex-kornodlingen rätt stor andel af rådigt korn. åkerjorden i de högländta och på mossar rika delarna af Småland och Västergötland; eljest odlas det i södra och mellersta Sverige företrädesvis i trakter med kalkrik jord, nämligen Gott-land, Öland, Skåne, Östergötland och Uppland. I Sverige odlas kornet nästan endast som vårsäd, i Skåne något och i sydligare länder rätt allmänt äfven som höstsäd. Af Hordewm-släktets öfriga arter Fig. 2. Schematisk genomskärning af a stjärnkorns och b vanligt sexradigt korns ax. förekomma 3 i södra Sverige, af hvilka H. murinum växer vid vägar och H. europceum (tilymus europwus) på skogsängar. H. jubatum från Nord-Amerika är ett af trädgårdarnas vanligaste prydnadsgräs. Korn har ax bestående af i 6 rader sittande 1-blommiga småax (fig. 1). Dess många former ha antingen 4 af småaxraderna sterila och blott 2 fertila (underart tvåradigt korn, H. distichum) eller alla småax fertila och i sådant fall (se fig. 2) antingen alla 6 radernas småax likformigt utstående (underart stjärnkorn, H. hexastichum) eller 4 småaxrader utstående och 2 tilltryckta, hvarigenom axen få en fyrkantig genomskärning (underart vanligt sexradigt, fig. 4, eller fyrradigt korn, //. vulgäre genuinum 1. H. tetrastichum). Inom hvar och en af dessa underarter skiljer man sedan på en mängd olika botaniska former på grund af olikhet i axform, borstens längd och riktning, skalens (blomfjällens) vidhäftning, färg och nervighet m. fl. karaktärer. Således betecknas som s k a l k o r n former med blomfjället fast omgifvande kärnan (frukten), till skillnad från sällan odladt naket korn 1. him- Fig 3. Gaf- Ord, som saknas under K, torde sökas under C.