1051 Korkalm-Korkfabrikation 1052 vålnaden blir lätt och ofta elastisk samt skyddar mot köld och äfven mot stark värme, enär luften i cellerna är en dålig värmeledare. Korkbildning uppstår genom tangential delning af ett kambium Fig. 1. Tvärsnitt genom korkväfnad från en gren af Ribes nigrum. Jg fellogen, fl fellem, f d felloderm, ö primär bark. (f e l lo g e n), som (se fig. 1) utåt alstrar korkceller (f e 11e'm), inåt korkbarkceller (f e 11 o d e'r m), som, liksom korkcellerna, äro radialt anordnade, men äro åtskilda af cellmellanrum. Om endast ett fellogen bildas, uppkommer slät läderkork, näfver, t. ex. hos björk och bok; om däremot flera innanför hvarandra liggande fellogen uppkomma, bildas genom de utanför liggande väfnadernas bortdöcnde och afstöt-ning f ä 11 b a r k (se d. o.), t. ex. hos ek och tall. - Korkväfnaden har äfven i tekniskt hänseende stor betydelse, emedan densamma, skuren i lämplig form och storlek, nyttjas i största skala för att tillsluta mynningen af buteljer och flaskor m. m. (se Korkfabrikation). Det är den i de västliga Medel-hafsländerna växande korkeken (Quercus suber L. och Q. occidentalis Gay; se Ek), som i sin bark bildar så tjocka lager af korkväfnad, "korkbark" (se Fig. 2. Korkskfird i Algeriet (afskalning af korkekens bark, som sedan inom 7 - 8 år växer ny och kan skördas på samma träd 18-20 gånger). fig. 2), att densamma kan förarbetas till buteljkork o. s. v. Målen kork användes till fabrikation af lino-leummattor ocn till inpackningsmaterial (t. ex. af vindrufvor). Korkalmen (lUmits campcstris var. suberosa Moench), en på Gottland och Öland förekommande samt i trädgårdar ofta odlad af art, hvars grenar bli kantiga genom längslöpande ojämna korklister, bildar icke så tjock korkväfnad, att denna kan tekniskt användas. Detta gäller äfven om nafverlönnen 1. korklönnen (Acer campestre L.). Korkpor är detsamma som bark-por (se d. o.). O. T. S. (G. L-m.) Korkalm, bot. Se Kork. Korkapell. Se Kapell 1. Korkbark, Korkbarkceller, bot. Se Kork och Korkfabrikation. Korkceller, bot. Se K or k. Korkek, bot. Se E k, sp. 74, och K o r k. Korkfabrikation har till sin viktigaste uppgift, förfärdigandet af buteljkork. Dessutom tillverkas af kcrkbark bl. a. sim- och lifräddningsgördlar, flöten, skosulor, hattremmar, korkmattor (se Fernissa, sp. 81, K a m p t u l i k o n och L i n o l e u m), korksten, hvarjämte det kolade affallet beredes till s. k. spanskt svart. Af- korkaffall beredes en del värme-isolerande material m. m., hvilka dock numera undanträngas af andra medel, såsom asbest. Jfr äfven F e 11 o p l a.s t i k. - Korkbarken skördas företrädesvis i Spanien, Portugal, södra Frankrike och Algeriet (som eger de största korkekskogarna). Träden böra ej skalas, förrän de blifvit 20-30 år gamla; först sedan man med 3-4 års mellanrum förnyat detta tre gånger, blir den återväxande barken användbar. Cell-lagret närmast veden skonas omsorgsfullt. Träden kunna bli öfver 150 år gamla och med fördel skördas hvart 7:e-8:e år. Genom lodräta och vågräta inskärningar medelst en hvass yxa lösgöres barken från stammen i form af rektangulära, kupiga skifvor. Dessa kokas, pressas flata, torkas och befrias från den yttersta, sprickiga skorpan (i Spanien drager man dem äfven genom eld för att täta dem och aflägsna mask). Korkbark kommer i handeln uti balar å omkr. 60 kg.; den är af 4 olika finhetsgrader, sorterade efter täthet. - Tillverkningen af buteljkork sker än i dag i södra Europa allmänt för hand såsom hemslöjd. Korkskäraren begagnar två ytterst skarpa knifvar, tillskärnings- och rundskärningsknif-ven, hvilka han efter hvart snitt bryner mot en på knäet fäst läderskifva. Korkstyckcna skäras i tärningar, af hvilka hvar och en skall bilda en propp ("kork"). "Rundskärningen försiggår efter ögonmått; arbetaren lägger knifven mot ett stöd och vrider mot eggen tärningen, som därvid skalas likt ett äpple, hvarefter ändytorna jämnas med ett snitt hvardera. Svårigheten vid konstruerandet af korkmaskiner ligger däri, att deras knifseggar oupphörligt måste slipas. T utlandet har man, ehuru utan fördel, användt Moreaus borrmaskin, å hvilken en roterande stålpipa med sågtänder utskär cylindriska i korkar, som därefter slipas. Svensken G. E. Boé-t h i u s (se d. o., sp. 889) har uttänkt ett antal sinnrika maskiner, som fört den svenska korktillverkningen betydligt framåt. Barkskifvan skares å remsmaskinen i remsor 1. "strimlor", hvilkas bredd öfverensstämmer med de blifvande korkarnas längd, och ur dessa remsor utskäras korkarna färdiga å borrmaskinen. Två friktionsskifvor försätta i rotation den s. k. tuben 1. pipan, som är försedd med jämn egg och efter hvarje utskärning rör sig vidare fram mot en pistong, inuti hvilken finnas två brynen af smärgel. Koniska proppar utskäras på en särskild sprunåmaskin. Korkania räknas å räknemaskin, sorteras för hand efter kvalitet (högst 5 finhetsgrader på hvarje storlek), Ord, som saknas under K, torde sökas under C.