1073 Korrelation-Korridorsystem 1074 lärorna (för svenskan se t. ex. Brates och Beckmans arbeten). (E-n B.) Korrelation (af lat. con, med, och relation, se d. o.), biol., den företeelsen, att ett organ eller en organdel kan med ett annat organ stå i så intim konstitutionell förbindelse, att, när det ena genom naturligt urval uppnår en högre utbildning, äfven det andra på ett motsvarande sätt ombildas, resp. förstoras. Visserligen eger mellan organen i organismen en växelverkan rum, så att funktionsrubbningar i ett organ ofta medföra sådana äfven i andra. Men mellan vissa organ eger ett så intimt funktionellt samband rum, att det ena organets utbildning är en nödvändig förutsättning för det andras. Sålunda måste förstoringen af en muskel i allmänhet åtföljas af en förstoring af dennas vidfästningsyta. Märkligare är korrelationen mellan organ, hos hvilka intet omedelbart funktionellt sammanhang kan påvisas, såsom förhållandet är mellan könskörtlarna och de s. k. sekundära könsorganen, d. v. s. organ, som, utan att omedelbart stå i fortplantningens tjänst, tillkomma blott ett af könen (t. ex. skägg hos mannen, utbildade bröst hos kvinnan). Aflägsnas könskörtlarna hos den unga individen, uteblir ock vanligen de sekundära könsorganens utbildning. L-e. Korrespondens [äfven uttal, -dans], fr, corres-pondance (af lat. con, med, och respondére, besvara, svara emot), brefväxling (jfr Handelskorrespondens); mekaniskt mångfaldigadt bref (om politik, dagens händelser, o. s. v.), som skickas till ett flertal (landsorts-)tidningar; sammanhang, öfverensstämmelse. - Swedenborgs lära om de genomgående motsvarigheterna mellan andevärlden och naturen kallas korrespondenslära (se Swedenborg, E.). Korrespondenskurs. Se Järnvägsskolor, sp. 444. Korrespondenslära. Se Korrespondens. Korrespondent (se Korrespondens), bref-skrifvare. 1. Hand. a) Den kontorist, hvars arbete hufvudsakligen eller uteslutande består i skötandet af korrespondensen på ett affärskontor. På den själfständige korrespondenten ställas i våra dagar stora fordringar. Han måste väl behärska såväl landets som de främmande språk, hvilka kunna ifrågakomma. Han måste ega allmän kommersiell bildning och särskildt vara fullt hemmastadd i sin egen firmas bransch och affärsförhållanden. Han bör ega förmåga att tänka snabbt och arbeta raskt, hvarvid färdighet i stenografi är af stor vikt för ett hastigt nedskrifvande af muntliga meddelanden ang. brefvens innehåll från principal eller kontorschef. Slutligen bör han ega full färdighet i begagnandet af skrifmaskinen och naturligtvis, äfven om skrif-maskin företrädesvis användes, en flytande och lättläst handstil (jfr Handelskorrespondens), b) Person eller firma, med hvilken ett affärshus står i regelbunden affärsförbindelse, affärsvän. - 2. (Korresponderande ledamot), medlem af en akademi eller ett samfund, som ej eger rätt att deltaga i öfverläggningar och beslut. - 3. Anställd brefskrifvare till en tidning från någon viss (in- eller utrikes) ort. - Landsortskorrespondent, tidningsman, som speciellt har till uppgift att förse ett flertal landsortstidningar med gemensamma nyhetsmeddelanden och betraktelser från hufvudstaden. l o. 2. Å. W:son M. Korrespondenten, Landskrona tidning, daglig tidning, började utges i dec. 1845 som veckotidning och utvidgades 1896 till 6 nummer i veckan. Upplagan angafs 1910 till 2,300 ex. Tidningens titel har flera gånger ändrats. Korrespondentredare. Se E e d a r e. Korrespondera (fr. corresponder), bref växla, skrifva bref; of verensstämma med. Korresponderande höjder (se Korrespondera), astron., en himlakropps lika stora höjder öfver horisonten å ömse sidor om meridianen. Då en stjärna kulminerar (har sin största höjd) i meridianen, bör dennas riktning (eller riktningen mot söder) kunna bestämmas därigenom, att man iakttager det ögonblick, då stjärnan från att höja sig begynner sänka sig. Detta sätt att fixera meridianen blir likväl föga noggrant, ty höjdförändringen sker i meridianens närhet ytterst långsamt. Därför iakttager man i stället några timmar före och efter kulminationen korresponderande höjder för stjärnan, då, till följd däraf att meridianen fullkomligt symmetriskt delar stjärnans dagbåge, ifrågavarande riktning ligger midt emellan de båda riktningar, i hvilka stjärnan befann sig vid dessa båda tillfällen. Om någon himlakropp (t. ex. solen) med föränderlig deklination härvid observeras, modifieras dock detta resonemang något. Detta sätt att ange det ögonblick, då en stjärna passerar meridianen, nyttjas äfven med fördel till att göra tidsbestämningar (i synnerhet med reflektionsinstrument), hvarvid man dels vinner fördelen af en enklare räkning än vid tidsbestämning med enkel höjdobservation, dels äfven erhåller en större noggrannhet, i det att bl. a. instrumentets fel till stor del oskadliggöras. Vid observationer på solen (som äro de vanligaste) måste man emellertid till resultatet foga en särskild korrektion, den s. k. m i d d a g s f ö r b ä 11 r i n g e n (resp. midnattsförbättringen), som är beroende af ändringen i solens deklination mellan de båda korresponderande höjdobservationerna. E. J. (B-d.) Korresponderande ledamot. Se Korrespondent 2. Korridor (-där; it. corridöre, eg. gång, där man springer fram och åter, af lat. cu'nere, löpa), inbyggd gång mellan två rader af rum eller utanför en räcka rum (teaterloger), som alla ha dörrar ut till gången. Korridorsystem, det byggnadssätt för kaserner (se Kasern, sp. 1189), sjukhus, fängelser (se Fängelse), skolor och andra offentliga byggnader, där de särskilda lokalerna äro belägna utmed korridorer. Detta system kan .vara antingen sådant, att korridorerna ha rum på båda sidor och sålunda äro belägna ini byggnaden, eller sådant, att rummen äro belägna blott på ena sidan. Korridoren kan i så fall ligga antingen på husets baksida eller ock på framsidan. Stundom går en hufvudkorridor fram på något af de ofvan angifna sätten, och i hufvudkorridoren utmynna sidokorridorer. Anordningarna i detta fall bero dels på byggnadens läge, dels på i hvilka slags rum man vill ha sol o. s. v. I fråga om kaserner och sjukhus har man allt mera öfvergått till paviljong systemet (se d. o.), där korridorerna spela en jämförelsevis underordnad roll. För läroverksbyggnad är före-skrifvet (öfverstyrelsens cirk. 14 sept. 1905), att Ord, som saknas under K, torde sökas under C.