1189 Krainburg--Krakatau 1190 nordvästligaste delen mellan floden Vrbas och österrikiska gränsen. Emedan sistnämnda del fordom tillhört Kroatien, kallas den äfven Turkiska Kroatien. (J. F. N.) Krainburg (slov. Kranj), stad i österrikiska hertigdömet Krain, vid Kankers förening med Save, som där blir segelbar, och järnvägen till Laibach. 2,464 inv. (1900). Läder- och skotillverkning. J. F. N. Krajervskij, Andrej Aleksandrovitj, rysk publicist, f. 1810, d. 1889, medverkade först i Pusjkins tidskrift "Sovremennik" och öfvertog 1839 ledningen af "Otetjestvennyja zapiski", som, särskildt genom Bjelinskijs litterära niedarbetarskap, blef ett tongifvande organ för de västerländskt sinnade reformvännerna. Efter 1848 svängde han dock öfver till den konservativa sidan och arrenderade 1852 på tio år "S. Peterburgskija vjedomosti". Då vetenskapsakademien öfverlämnade ledningen åt prof. Korsj, uppsatte K. den en tid bortåt mycket inflytelserika tidningen "Golos", tills den förbjöds af regeringen. K. förvärfvade genom sin praktiska energi stor förmögenhet och deltog äfven lifligt i kommunala angelägenheter. A-d J. Krajina. Se Kraina. Krajnci [-tsi]. Se Krain, historia. Krajova [-jåva], Craiova, hufvudstad i rumänska länet (judet) Doljiu, nära Donaus biflod Jiu. 45,807 inv. (1908). 27 grek.-katolska, l rom.-katolsk och l protestantisk kyrka, 3 synagogor. Ståtligt badhus, lyceum, handelsskola, kadettskola m. fl. undervisningsanstalter. Appellationsdomstol, handelsdomstol, generalkommando för l:a armékåren. I närheten ansenliga saltverk. - K. var förr hufvudstad i Lilla Valakiet. I dess närhet besegrade vala-kiske vojvoden Vlad en del af Bajasids turkiska här 1397, och 31 okt. 1853 egde där en strid rum mellan turkarna och ryska avantgardet, som besatt staden. J. F. N. Krak, stad i Syrien. Se Kerak. Kraka, nord. myt., kallades Sigurd Fafnesbanes dotter och Ragnar Lodbroks maka Aslög under den tid hon uppväxte hos Åke och Grima på Spangereid i Norge. Se vidare Aslög. Th. W.* Krakar, ö. Se Dampier-ön. Krakatau (Krakatoa, Gunung Pulu Rakata), en liten, omkr. 41 km. från närmaste punkten af Java, under 6° 8′ s. br. och 105° 26′ ö. lgd belägen, vulkanisk, obebodd ö i västra delen af Sundasundet. Ön hade sedan 1680 ej visat någon vulkanisk verksamhet, då en våldsam eruption inträffade 20 maj 1883, som h. o. h. förändrade öns utseende samt åtföljdes af ett bedöfvande buller och ett fruktansvärdt vulkaniskt askregn, som i flera veckor insvepte ön i täta moln. Äfven i juni och juli iakttogos stötar, och Javas och Sumatras vulkaner visade ökad verksamhet. Detta var dock endast ett svagt förspel till ett följande utbrott 26--27 aug. 26 aug. kl. 4 e. m. hördes i de närbelägna Anjer och Telok-Betong, men äfven i det 70 km. aflägsna Batavia en våldsam explosion, snabbt följd af flera andra. Explosionen åtföljdes af höga vågor, som än drogo sig från stranden, än förödande kastade sig öfver de låga landsträckorna vid Sundasundet. Samtidigt insveptes hela nejden ända till Batavia af ett ogenomträngligt mörker, förorsakadt af de ur vulkanen uppkastade massorna af aska och pimsten. Detta mörker varade 40 timmar och afbröts endast af elektriska urladdningar, som syntes ända till Batavia. Det tilltagande bullret förnams på ofantliga afstånd, ända till Filippinerna, Hongkong och västra Australien. Omkr. kl. 6 f. m. 27 skakades K. af en ytterligt stark explosion, som hördes i Indien. Nu följde en ofantlig våg, som bortsopade vid sundets stränder både infödingarnas byar och européernas fastare byggnader. De vulkaniska uppkastningsprodukterna stego denna gång till en så ofantlig höjd, att en yta af flera hundra kvadratmil insveptes i fullt mörker af den uppkastade askpelaren; heta stenar och aska nedföllo i massa öfver västra Java och södra Sumatra. Sin höjdpunkt nådde eruptionerna i den förfärliga urladdning, som inträffade kl. 10 f. m. samma dag. Ljudet förnams nu inom en cirkel med 4,500 km. i diameter. Den våg, som följde, steg sannolikt högre än den förra: vid Anjer och Merak till mellan 30 och 40 m. Spillrorna af de sammanstörtade husen och liken af de i tusental omkomna människorna fördes ut i sundet och blandades med de flytande massorna af aska och pimsten. På aftonen 27 aug. upphörde askregnet i Batavia och därmed äfven mörkret; lugn inträdde småningom. -- Genom dessa tilldragelser undergick kartan öfver Sundasundet betydande förändringar. Den förut 33,5 kvkm. stora ön K. minskades till 15,3 kvkm. därigenom, att hela norra delen med dess 822 m. höga vulkan Perbuatan sjönk under hafvet; endast den södra delen med hälften af den vertikalt likasom ituskurna, 832 m. höga Pik Rakata blef kvar (se fig.).

Krakatau efter vulkanutbrottet 1883, med Pik Rakatas kvarstående del (bergets inre blottadt).

Flera små öar uppstodo, bl. a. två (Calmeyer och Steers), som snart åter sjönko under vattenytan. Några andra öar i sundet ökades genom ditspoladt slam, men beröfvades, liksom K. själf, all sin vegetation. -- Totalmängden af den uppkastade askan har beräknats till 18 mill. kbm. Askregnet, som nådde ända till 60 mm. i mäktighet, sträckte sig från Singapore i n. till Cocosöarna i s., från Bengkoelen (Sumatra) i v. till Patuka (Java) i ö., d. v. s. öfver en areal af 827,000 kvkm. Men ännu längre spred sig den allra finaste askan, som trängde upp i de öfre luftlagren och af dessa fördes först öfver hela ekvatorialgördeln och därifrån mot polerna, framkallande det optiska fenomen, som kallas röda skenet (se d. o.). Äfven den rörelse i hafvet, som det vulkaniska utbrottet framkallade, spred sig vida omkring. Två ofantliga vågor utgingo åt ö. och v., möttes på andra sidan jordklotet, återkommo till utgångspunkten och genomlöpte ytterligare tre dylika hvarf, innan de hunno fullständigt utplånas. Redan 27 aug. hade första vågen hunnit fram till Australien, senare återkom den 28 på e. m.; i Västindien märktes den 27 på aftonen, i New York 30 aug. o. s. v.