Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kraftskrifvare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1187
Krahmer-Kraina
1188
Krahmer, Gustav, tysk militär, skriftställare,
f. 1839, d. 1905, blef 1861 officer vid ett
infanteriregemente, deltog i fälttåget i västra
Tyskland 1866, tillhörde 1871-88 generalstaben samt
blef 1888 regementschef och 1892 generalmajor och
brigadchef. Han tog 1893 af sked. Bland K:s arbeten,
som omfatta hufvudsakligen ryska förhållanden, må
nämnas Geschichte der entwickelung des russischen
heeres von der thronlesteigung des kaisers Nicolai
I. bis auf neuere zeit (1896-97), KritiscTie
riickblicke auf den russisch-tiirkischen krieg
1877-78 (bearbetning af Kuropatkins "Lovtscha,
Plevna und Schainova", 1885-’90) samt det gedigna
arbetet Russland in Asien (7 dlr, 1898-1904).
C. O. N.
Kraich, biflod till Ehen (fr. h.), i Baden, utfaller
nedanför Speier. 65 km. Efter K. benämnes Kraichgau,
området mellan Neckar och Enz, och Kraichgauer
bergland, nordlig fortsättning af Schwarzwald,
som kulminerar i K ö n i g-stuhl (568 m.).
J. F. N.
Kraichgau, Kraichgauer bergland. Se Kraich.
KråYlsheim [-hajm], C r a i l s h e i m, stad i
wttrt-tembergska Jagstkretsen, vid floden Jagst och
föreningen af flera järnvägar. 5,747 inv. (1905).
Krain, kronland i kejsardömet Österrike, med titel
hertigdöme, begränsas i n. af Kärnten, in. ö. af
Steiermark, i s. ö. och s. af Kroatien, i v. af
Istrien och Görz. 9,965 kvkm. 508,150 inv. (1900),
52 inv. på 1 kvkm. Utom Vindiska mark, som bildar
sydöstra delen af landet, särskiljer man Öfre K.,
som tillhör Saveområdet och är alldeles omslutet af
berg, särskildt i n. af Karavankerna (med Stou 2,239
m.) och i v. och s. af Juliska alperna (med Triglav
2,864 m.); Nedre K., som är nästan h. o. h. ett
bergland, blott med en slätt, Gurkfeldslätten; det
omfattar landet till h. om mellersta Save och till
v. om öfre Kulpa, samt Inre K., som till största delen
upptages af Karstbergen, som karakteriseras af sina
egendomliga dalar, underjordiska floder etc. (se
Karst). K:s viktigaste dal är Savedalen, som i
Öfre K. utvecklar sig ur föreningen af två högdalar,
Wurzendalen och Wocheindalen; dess bredaste del
ligger n. om Laibach. Den genomströmmas af Save
(l. Sau), som upprinner på Triglav och i K. har
en längd af 193 km. Dess tillflöden äro Sora,
Laibach och Gurk (fr. h.), Kanker och Feistritz
(fr. v.). Den afvattnar nästan hela K.; endast på
Karsts västra sluttning flyta några mindre floder till
Adriatiska hafvet (Idria och Wippach till Isonzo och
Reka-Timavo). Laibach genomflyter Adelsberggrottan
(se d. o.). I Saves källområde ligga några vackra
alpsjöar, men K:s mest bekanta sjö är den märkvärdiga
Zirknitz-sjön (se d. o.). – Klimatet är i Öfre K. ett
kallt alpklimat, i Nedre K. däremot mildare, och
naturen antar där mera sydliga drag. Den råaste och
kallaste delen af K. är dock det af Karst uppfyllda
Inre K. Öfver dess ödsliga vidder blåser ofta den
våldsamma nordöstliga storm, som kallas bora (se
d. o.). Medelårstemperaturen är i Laibach 9,4°,
juli månads medeltemperatur 19,6°, januari månads
-2,3°; nederbördsmängden stiger där till 1,800 mm. –
Befolkningen utgöres till största delen (94 proc.) af
slovener (se d. o.); en tysk språkö bildar distriktet
Gottschee (se d. o.); dessutom bo många tyskar i
Laibach och i några andra orter. Religionen är den
romersk-katolska.
– Af näringar är jordbruket viktigast (73,5
proc. af befolkningen lefva däraf), men fyller
dock ej landets behof. Af hela ytan äro blott
4,5 proc. improduktiva ; men 44,4 proc. täckas af
skog, och endast 14,2 proc. äro åkerjord; ängar
och betesmarker upptaga 17 proc. hvardera. Jämte
de vanliga sädesslagen odlas mycket majs, bohvete,
hirs och hampa. Äfven vin och frukter produceras. I
alpdalarna är boskapsskötseln hufvudnäring; äfven i
öfriga delar är den af betydelse. Biskötseln njuter
stor omvårdnad. Bergsbruket är i öfre K. betydligt
och lämnar kvicksilfver, järn, brunkol, bly och
zink. Viktigast är kvicksilfverbrytningen i Idria (se
d. o.). 1908 framställdes där 5,716 dt. kvicksilfver
till ett värde af öfver 3 mill. österrikiska
kronor. Industrien är mindre betydande; den
omfattar förnämligast järn- och stålverk, mekaniska
fabriker, tillverkning af läder, glas, lervaror och
snickeriarbeten m. m. K. exporterar hufvudsakligen
skogs- och bergsbruksprodukter. – Järnvägarna,
omkr. 450 km., förmedla en liflig transitohandel på
Italien. Af floderna äro Save och Laibach segelbara
(inalles 139 km.). – För den andliga odlingen sörja
378 folkskolor, 5 gymnasier, 1 högre och 1 lägre
realskola, 1 lärar- och 1 lärarinneseminarium,
2 teol. läroanstalter, 1 landtbruksskola, 3 andra
yrkesskolor och 1 handelsskola. – K. delas i 12
förvaltningsdistrikt (bezirk), som lyda under
landsregeringen i Laibach. Högsta domstolen
är landesgericht i Laibach, andra instans
kreisgericht i Rudolfswert och första instans 31
bezirksdomstolar. Landtdagen består af 37 medlemmar,
nämligen furstbiskopen af Laibach, 10 ombud för
de store godsegarna, 8 för städer och köpingar,
2 för Laibachs handels- och industrikammare och 16
för landtkommunerna. I österrikiska riksrådets
deputeradekammare har K. 11 ombud. Förvaltningen
ledes af en landespräsident med säte i hufvudstaden,
Laibach.
Historia. K. har sitt namn af det slaviska kraina (se
d. o.). I 6:e årh. inryckte hit slaver, som kallade
sig krajnci och lydde först under avarerna samt
därefter under bajersk öfverhöghet. Efter det bajerska
stamhertigdömets kufvande af frankerna kommo de under
Karl den store, som i dessa trakter bildade ett mark
(Friuli). Detta delades senare, och 973 är K. ett eget
markgrefskap (Craina marcha). Markgrefvevärdigheten
förlänades senare till patriarken i Aquileja. Efter
slaget på Marchfältet (1278) förlänade Rudolf II
K. och Vindiska mark till sin son Albrekt (1282),
ehuru landet faktiskt stannade som pant hos grefvarna
af Görz-Tyrolen och först efter denna ätts utgång
tillföll habsburgarna (1335). Sedan dess har det
stått under österrikiskt välde med undantag 1809–13,
då det var ockuperadt af fransmännen. 1816–49
bildade K. ett guvernement (Laibach) i
konungariket Illyrien, men blef sistnämnda år ett
själfständigt kronland. Under senaste tid har det
slovenska elementet varit stadt i stark tillväxt.
J. F. N.
KräVna, K ra j in a (slav., "gräns". Jfr Krain
och Ukrajna), hos sydslaverna (serber och kroater)
gränsland; särskildt benämning på två landområden
i Serbien och Bosnien: i det förra landet det
nordöstligaste länet (okrug), mellan Bulgarien,
Rumänien och Ungern (2,909 kvkm., 108,528 inv. 1908;
hufvudstad Negotin), i det senare landet den
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
