Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 1197-1198 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krakatoa ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kramfors.

tillverkningen beräknas till 20,000 à 25,000 stds
trävaror, 25,000 ton sulfitcellulosa och 10,000
ton sulfatcellulosa. – Sågverken vid K. äro de
äldsta i denna trakt. Det första sågverket anlades
af J. Sellström och försågs 1742–44 med flera
sågramar af Kr. Kramm, en livländare, som gett
sitt namn åt platsen. Genom gifte kommo sågverken i
familjen Huss’ ego, hvilken innehade dem till 1848,
då J. A. Kjellberg och hans söner H. R. Kjellberg
och K. O. Kjellberg inköpte dem och drefvo dem under
firma J. A. Kjellberg & Söner. 1886 bildades Kramfors
aktiebolag (aktiekapital 3 mill. kr.), och 1889
blefvo verken utvidgade och försågos med elektrisk
drifkraft. 1909 inköpte bolaget äfven den närbelägna
Frånö cellulosafabrik. Bolagets aktiekapital är nu
6 mill. kr.
Wbg.

Kramhandel. Se Minuthandel.

Kramla, en i två räta vinklar böjd järnhake, som
bl. a. nyttjas vid fältbroslagningar för att fästa
underslagen vid stöden. Ligga kramlans båda skänk-lär
i samma plan, kallas den platt k r a m l a; bilda de
med hvarandra rät vinkel, kallas den vinkelkramla. Den
förra nyttjas, då de bjälkar, som skola fästas
tillsammans, ligga i samma plan, den senare, då de
korsa hvarandra under rät vinkel. Kramlor användas
äfven för att fasthålla stockar vid skrädning
m. m., och i forna tider begagnades de någon gång
att sammanhålla stenar i mur (jfr Fog, sp. 706).
O. A. B. <L.W:sonM.)

Krammer, flodarm. Se Meuse 1.

Kramp, med., starka, ofrivilliga
muskelsammandragningar. Man skiljer mellan
klonisk och to-nisk kramp. Vid den kloniska (af
grek. klo-nélfn, skaka) krampen växla sammandragning
och förslappning af musklerna oupphörligt, och
den angripna kroppsdelen är därvid i en oafbruten,
ofta mycket häftig rörelse. Höggradig klonisk kramp,
i synnerhet då den är utbredd öfver en stor del af
kroppen, kallas ofta konvulsioner. Den t o n i s k a
(af grek. tonun, spänna) krampen utmärkes därigenom,
att musklerna äro i ett tillstånd af ihållande
sammandragning; kroppsdelen skakas därför icke af
krampen, utan är tvärtom onaturligt styf och stel. -
En utbredd kramp förekommer vid flera nervsjuk-

domar, såsom fallandesot och hysteri, vid
tetanus (stelkramp), vid vissa förgiftningar,
t. ex. förgiftning med räfkakor, äfvensom vid
sjukliga förändringar i blodet, t. ex. vid den
s. k. urinförgiftningen (uremi). En karakteristisk
krampform är ansikts-krampen (ffe convulsif). Vidare
må anföras den äfven hos friska personer uppträdande
vadkrampen. - Krampstillande medel, remedia
antispasmodica, kallas åtskilliga läkemedel, som verka
lugnande på nervsystemet, särskildt på hjärnan och
ryggmärgen, så att krampsymtom lindras eller upphöra,
det må nu gälla krampartade sammandragningar
af skelettmusklerna, t. ex krampanfall vid
vissa nervåkommor, vid strykninförgiftning, eller
kramptillstånd i organ med glatt muskulatur, t. ex. i
matsmältningskanalen, i blodkärlen e. d. Det är härvid
likgiltigt, om krampen beror på en direkt retning af
hjärna eller ryggmärg etc. eller därpå, att dessas
retbarhet är sjukligt stegrad och att till följd
däraf reflexretningar framkalla en abnormt häftig,
krampartad verkan. Flertalet krampstillande medel,
såsom kloral, kloroform, opium, morfin, verka såväl
i det ena som i det andra fallet genom att nedsätta
retbarheten hos de nervbildningar, som på. det ena
eller andra sättet råkat i för häftig verksamhet. Då
kramp mycket ofta beror på en hastigt uppträdande,
betydlig försämring af andningen eller blodomloppet,
särskildt hjärtverksamheten, kan hvarje behandling,
som raskt förbättrar dessa, ha ett kramp-stillande
inflytande. Vid fallandcsot (epilepsi) verka
bromsalter som krampstillande medel. En särställning
bland dessa intaga vissa egendomligt illaluktande
och illasmakande medikament, såsom dyfvels-träck,
valeriana, renad benolja (pyroleum animale), "prinsens
droppar" (liquor succinatis ammonici pyro-leosus). I
samma fall som dessa nyttjades förr äfven bäfvergäll
(castoreum), "hjorthornssalt" (sal cornus cervi
1. supercarbonas ammonicus pyroleosus) m. fl. d. Dessa
medel användas företrädesvis vid en del nervösa,
särskildt hysteriska åkommor och symtom, vid hvilka
de än verka uppiggande vid förlamnings-tillstånd,
än åter kunna upphäfva eller mildra krampsymtom af
olika slag. Sistnämnda verkan beror därpå, att dessa
medel kraftigt reta lukt- och

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>