1253 Kreosotkarbonat-Kresus 1254 dietetisk behandling på sanatorier e. d. ej kan anlitas. Äfven vid luftrörslidanden och lunginflammation försökes ibland kreosot. 1. P- T. C.* 2. C. G. S. Kreosotkarbonat, kem. Se Kreosot. Kreosotolja, kem. Se Fenol. Krepera (af lat. crispäre, krusa), krusa, göra vågig; ordet används stundom liktydigt med gof-f rera, d. v. s. vecka, i fråga om tyg och papper; af frisörer skiljes mellan krepering (med kre-pertång e. d.), som åstadkommer smärre, och o n d u-1 e r i n g, som gör större vågor. Se vidare K r e-v e r a. Krepi^oma 1. Krepi's (grek.; lat. crepldo), bygnk., det grekiska templets murade underbyggnad, omgifven af kolossala trappsteg, vanligen tre till antalet. Den inre kärnan af denna underbyggnad hette stereobät, dess ofversta plan, från hvilken kolonnerna (styloi) och väggarna reste sig, kallades s ty lo bä t. Upk-* Krepiner (fr. crépines, af crépe, krusflor), svarf-vade eller annorlunda formade träknoppar öfver-spunna eller öfverflätade med silke eller kamgarn för att anbringas i breda fransar (s. k. k r e p i n f r a n-s a r) och tofsar; ett slags smala valkar, som inflätas i fruntimmershår. (G. A. W.) Krepinfransar. Se Krepiner. Krepi'8. _Se K r e p i d o m a. Krepitatiön (af lat. crepilärej knarra, rassla), med., betecknar åtskilliga knarrande eller rasslande ljud, som uppstå vid flera olika sjukliga tillstånd. Så kallas t. ex. vid benbrott det skrapande ljudet vid brottytornas gnidning mot hvarandra för krepitation . de fina rasselljuden i lungorna vid börjande lunginflammation kallas krepiterande rassel. F. B.* Krepo'ng (fr. crépon, af crépe, krusflor), ett något tätare tyg än krusflor, är tillverkadt af kamgarn (antingen enbart eller blandadt med silke, bomull eller lin) och väfdt i slät bindning, men sedermera kreperadt liksom kräpp. G. A. W. Krepp. Se Kräpp. Kreppvor, nord. myt., är enligt Solsången (se d. o.) namnet på den yngsta af hafsguden Njords nio döttrar. Th. W.» KresfVntes (grek. KQeaqpovrrjg), konung Aristo-machos' son, var enligt sagan en af dorernas anförare på deras vandring samt vid angreppet på Pelo-ponnesos och erhöll af det intagna landet på sin lott Messenien. Jfr D or er n a och Grekland, sp. 236 ff. A. M. A. Kre'silas, grekisk bildhuggare, var en yngre samtida till Fidias, hvilken han besegrade i en berömd täflan om en amasonfigur för Artemis' tempel i Efesos. K:s amason framställdes sårad, och på grund däraf hänföras flera, till vår tid bevarade eftcr-bildningar till detta hans original. Den bästa af dem finnes på Capitolium i Rom. Berömd var ock hans porträttbyst af Perikles, såsom motsvarande det tillnamn af "den olympiske", som gafs åt den atenske statsmannen. Efterbildningar finnas i Mimenen, i London och i "Rom (Vatikanen). C. R. N.* Kresmolög (grek. chresmolorgos), spåman, orakel-tydare. - Kresmologi, konsten att förutsäga kommande ting. Kresol [-sal], kem. farm., metylfenol (CH3)C6H4OH, förekommer i stenkols- och boktjära; de tre teoretiskt möjliga kresolerna, orto-, meta- och para-kresol, framställas emellertid till största delen ur mot- svarande aminoföreningar eller sulfosyror. Parakre-sol förekommer bland ägghviteämnenas förruttnelse-produkter och (jämte ortokresol) i urin, hufvudsakligen bunden vid svafvelsyra. En oren blandning af de tre kresolerna jämte något fenol (karbolsyra) utgör preparatet kresolum crudum, 1. r å k r e s o l, en ljusare eller mörkare rödbrun, klar, tjockflytande vätska med stark karbollukt och neutral reaktion, tyngre än vatten och svårlöslig däri, lättlöslig i sprit och eter. För att möjliggöra framställning af en ej alltför utspädd vaftenlösning af detta ganska kraftiga och tillika relativt föga giftiga antisepticum och desinfektionsmedel, framställdeb genom tillsats af al kalisapor preparatet lysol, likaledes en mörkbrun vätska, som kan i alla förhållanden blandas med destilleradt vatten, utan att grumlas. Lösningen skummar och gör föremål slippriga. I st. f. fabrikspreparatet lysol har i svenska och andra farmakopéer upptagits Liquor kresoli saponatus, kresolsåpa, som fås genom blandning af lika delar såpa (sapo kalinns venalis) och rå kresol och som väsentligen liknar lysol. Af kresolsåpa användas för olika ändamål 0,2r,-10 proc. vattenlösningar. H. E. C. G. S. Kresolit (fr. crésylite), krigsv., ett i Frankrike an-vändt brisant sprängämne, består af nitrerad kresol (trinitrokresol) och liknar pikrinsyra till såväl utseende som egenskaper. G. af Wdt. Kresolsåpa, farm. Se Kresol. Kre'ssida, astron., en af småplaneterna. Krest, ry., kors, förekommer ofta i ryska (äfven geografiska) namn. Krest, her. Se Gr est. Krestomati (gr. chrestoma^héla, inhämtande af det för en vetenskap nödvändiga; plur. chreslom<i'thétai, utdrag af det bästa eller brukbaraste i författares skrifter, af chresto's, nyttig, duglig, och manlha'néin, lära sig), "läsebok" (i motsats till grammatiska regler) för inlärandet af ett främmande spriik; samling af valda stycken ur mönstergilla författares verk, ordnade för undervisningsbruk så, att de erbjuda gradvis fäxande svårigheter, och med öfvcrvikt för prosautdragen (jfr Antologi och E g a n d e-rätt, sp. 1414). Krestövoja (jfr Krest), pass. Se Kaukasien, sp. 1317. Kresto'vskij. 1. Vsevolod Vladimiro-vitj K., rysk romanförfattare, f. 1840, d. 1895, väckte uppseende genom sin sensationella roman Peterburgskija trusljoby (Petersburgs hålor, 1867). i E. Sues stil. Hans följande romaner behandlade politiska och sociala ämnen från den ryska hufvudsta-den på 1860-talet, t. ex. Panurgovo stado och Dvé sily (Två krafter, 1875), riktade mot den polska rörelsen, och den likaledes med reaktionär tendens skrifna Tma egipetskaja (Egyptiska mörkret, 1889), mot judarna. Från kriget 1877-78 skref han korrespondenser, utgifna i bokform 1885, och sitt deltagande i amiral Lesovskijs eskader skildrade han i "Russkij vjestnik" 1882. 1892 blef K. redaktör för det officiösa dagbladet "Varsjavskij dnevnik". 2. V. Krestovskij, pseudonym för fru Sajontjkovskaja (se d. o.), l o. 2. A-d J. Krestzy, kretsstad i ryska guv. Novgorod vid Cholova, en biflod till Msta, 11 km. ö. om sjön limen. 3,153 inv. (1897). I K. finnes ett kejserligt palats. J. F. N. Krésus 1. K r o i s o s (grek. KgoToos, lat. Croesus), Ord, som saknas under K, torde sökas under C.