Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 1257-1258 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kremsmünster ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Årsmedeltemperaturen på norra kusten är 19°, varierande
i Chania mellan 11° i jan. och 27° i juli. Endast
när sciroccon blåser från Afrika, stiger termometern
till 36–40°. Nederbörden faller på vinter, vår och
höst; från mars till okt. förekomma aldrig ihållande
regn. Nederbördsmängden är i Chania 589 mm. per år,
hvaraf 55 proc. falla på vintern. Vegetationen
är delvis yppig och tillhör vid kusterna
Medelhafsfloran. Stora lundar bilda oliver, oranger,
kastanjer och plataner, och utefter bergbäckarna
växa oleandrar. Väldiga agaver, kaktéer och aloeer
samt här och där dadelpalmer (hufvudsakligen på den
södra sluttningen) ge vissa trakter en halftropisk
prägel, och en rik blomstermatta täcker ängar och
åstränder. K:s djurvärld bär en europeisk prägel;
endast en kattart (Felis ocreata) och måhända en
liten råttart (Acomys dimidiatus) äro däggdjur af
afrikanskt ursprung. Öns enda större villebråd är
bezoargeten (Capra ægagrus). – Befolkning. K:s äldsta
invånare, kretenserna, efter hvilka ön fått sitt namn,
voro sannolikt besläktade med Mindre Asiens folk
(frygerna). Men tidigt ha östra Medelhafsbäckenets
sjöfarande nationer – fenicier, karer, minyer –
samt dessutom pelasger slagit sig ned på K. De
undanträngdes dock af grekerna (hufvudsakligen dorer),
som redan

Fig. 3. Kretenser (sfakiot från Hvita bergen).

under forntiden gjorde ön till ett fullt grekiskt
land. Etnografiskt har den så förblifvit ända till
våra dagar. Vid den senaste folkräkningen (1900) var
folkmängden 310,056 pers., af hvilka 269,719 voro
kristna, 33,496 muhammedaner, 728 israeliter och
6,113 utlänningar (3,977 greker, 1,075 turkar, 555
italienare, 141 engelsmän och 136 fransmän). Mellan
1881 och 1900 hade folksiffran ökats med 22,890
pers.; det grekiska elementet hade ökats med 62,256,
men det muhammedanska minskats (genom utflyttning)
med 39,955. Alla invånarna, äfven muhammedanerna,
tala grekiska. – Den grekiska kyrkans ledning skötes
af en synod (i Candia), bestående af
metropoliten och 7 af öns biskopar. Skolundervisningen
är till namnet obligatorisk för barn af 6–10
år. 1907–08 funnos 621 kristna folkskolor med
(1906–07) 30,149 barn och 19 muhammedanska folkskolor
med 1,957 barn. Sekundärskolor äro 21 progymnasier,
4 semigymnasier och 4 gymnasier, alla kristna, med
(1907–08) 4,174 lärjungar.

Näringar. Ehuru jordbruket jämte boskapsskötseln är
K:s hufvudnäring, täcker öns spannmålsproduktion
icke dess behof och gjorde det troligtvis ej
heller i forntiden. Detta beror på det primitiva
odlingssättet (oftast med hackor eller dåliga
plogar), de små åkerparcellerna och bristen på
verkliga vägar, så att varutransporter i det inre
förmedlas af lastdjur. Ris och korn äro därför
stora importartiklar. – Öns viktigaste produkter
äro olivolja och vin. Under den venezianska tiden
var vinodlingen synnerligt framstående och malvasir
från K. värderadt öfver hela Europa. Under 1700-talet
ändrades detta förhållande; olivodlingen fick större
betydelse och har så än i dag. Oljan renas icke,
utan förarbetas antingen till tvål eller exporteras
till tekniska ändamål; till föda användes den endast
på K. Vinodlingen har under senare år åter tilltagit,
och vin är numera en betydlig exportvara. För export
odlas äfven russin, johannesbröd, mandlar, oranger,
mandariner och citroner, kastanjer, äpplen, päron och
silke. Äfven galläpplen exporteras. – Kreatursstocken
uppges till omkr. 400,000 får, 120,000 getter, 10,000
hästar, 40,000 åsnor, 70,000 nötkreatur och 20,000
svin. Får- och getosten är ett af de viktigaste
näringsämnena och föremål för export (1908: 154,000
drachmer). Nötkreaturen hållas mest som dragare, ej
för mjölkens skull, emedan man icke tycker om komjölk
eller däraf gjord ost. Biodlingen florerar öfver hela
ön, och K:s honung var berömd redan i forntiden. –
Industrien är i det hela hemslöjd, särskildt i
väfnad (bomull och siden). Undantag bilda läder- och
tvåltillverkningarna, af hvilka den senare lämnar
öfver 3 mill. kg. – Fisket försummas; svampfisket
drifves mest af invånare från de södra Sporaderna.

Handel. Hela importen steg 1907 till 18,15 och 1908
till öfver 21 mill. drachmer, exporten till resp. 12
och 18,4 mill. De viktigaste införselartiklarna voro
1907 mjöl, ris och korn (4,4 mill. dr.), ylle och
bomullstyg (3,9 mill. dr.), sill och stockfisk
(0,5 mill.), socker (0,5 mill.), lädervaror
(1 mill.), trävaror (0,7 mill.), tobak, kaffe
och smör. Bland exportvaror 1908 märkas olivolja
(10,5 mill. dr.), russin (1,2 mill.), johannesbröd
(1,2 mill.), tvål (0,9 mill.), vin (0,7 mill.),
och mandel (0,37 mill.). – Den inhemska sjöfarten är
obetydlig; kretenserna äro numera inga sjömän. 1908
inklarerade 2,839 fartyg om 1,53 mill. ton. Hälften
af tonnaget var österrikisk, den andra hälften mest
grekisk och turkisk. Antalet postanstalter är 26, som
1907–08 befordrade 2,2 mill. försändelser. Antalet
telegrafstationer var 6 och telegraflinjernas
längd 368 km. Järnvägar finnas icke. Milisen
omorganiserades 1908. Hvarje manlig kretens är
värnpliktig i 30 år, hvaraf 1 år i aktiv tjänst,
11 i reserven, 8 i landstormen och 10 i dennas
reserv. Icke krigstjänstdugliga betala värnskatt
(20–135 dr.). Beväpning och utrustning äro som i
Grekland. Milistrupperna räknade 1908 41 officerare
och 1 regemente (2 båt., 4 komp.) på 1,000 man;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>