Årsmedeltemperaturen på norra kusten är 19°, varierande i Chania mellan 11° i jan. och 27° i juli. Endast när sciroccon blåser från Afrika, stiger termometern till 36--40°. Nederbörden faller på vinter, vår och höst; från mars till okt. förekomma aldrig ihållande regn. Nederbördsmängden är i Chania 589 mm. per år, hvaraf 55 proc. falla på vintern. Vegetationen är delvis yppig och tillhör vid kusterna Medelhafsfloran. Stora lundar bilda oliver, oranger, kastanjer och plataner, och utefter bergbäckarna växa oleandrar. Väldiga agaver, kaktéer och aloeer samt här och där dadelpalmer (hufvudsakligen på den södra sluttningen) ge vissa trakter en halftropisk prägel, och en rik blomstermatta täcker ängar och åstränder. K:s djurvärld bär en europeisk prägel; endast en kattart (Felis ocreata) och måhända en liten råttart (Acomys dimidiatus) äro däggdjur af afrikanskt ursprung. Öns enda större villebråd är bezoargeten (Capra ægagrus). -- Befolkning. K:s äldsta invånare, kretenserna, efter hvilka ön fått sitt namn, voro sannolikt besläktade med Mindre Asiens folk (frygerna). Men tidigt ha östra Medelhafsbäckenets sjöfarande nationer -- fenicier, karer, minyer -- samt dessutom pelasger slagit sig ned på K. De undanträngdes dock af grekerna (hufvudsakligen dorer), som redan

Fig. 3. Kretenser (sfakiot från Hvita bergen).

under forntiden gjorde ön till ett fullt grekiskt land. Etnografiskt har den så förblifvit ända till våra dagar. Vid den senaste folkräkningen (1900) var folkmängden 310,056 pers., af hvilka 269,719 voro kristna, 33,496 muhammedaner, 728 israeliter och 6,113 utlänningar (3,977 greker, 1,075 turkar, 555 italienare, 141 engelsmän och 136 fransmän). Mellan 1881 och 1900 hade folksiffran ökats med 22,890 pers.; det grekiska elementet hade ökats med 62,256, men det muhammedanska minskats (genom utflyttning) med 39,955. Alla invånarna, äfven muhammedanerna, tala grekiska. -- Den grekiska kyrkans ledning skötes af en synod (i Candia), bestående af metropoliten och 7 af öns biskopar. Skolundervisningen är till namnet obligatorisk för barn af 6--10 år. 1907--08 funnos 621 kristna folkskolor med (1906--07) 30,149 barn och 19 muhammedanska folkskolor med 1,957 barn. Sekundärskolor äro 21 progymnasier, 4 semigymnasier och 4 gymnasier, alla kristna, med (1907--08) 4,174 lärjungar. Näringar. Ehuru jordbruket jämte boskapsskötseln är K:s hufvudnäring, täcker öns spannmålsproduktion icke dess behof och gjorde det troligtvis ej heller i forntiden. Detta beror på det primitiva odlingssättet (oftast med hackor eller dåliga plogar), de små åkerparcellerna och bristen på verkliga vägar, så att varutransporter i det inre förmedlas af lastdjur. Ris och korn äro därför stora importartiklar. -- Öns viktigaste produkter äro olivolja och vin. Under den venezianska tiden var vinodlingen synnerligt framstående och malvasir från K. värderadt öfver hela Europa. Under 1700-talet ändrades detta förhållande; olivodlingen fick större betydelse och har så än i dag. Oljan renas icke, utan förarbetas antingen till tvål eller exporteras till tekniska ändamål; till föda användes den endast på K. Vinodlingen har under senare år åter tilltagit, och vin är numera en betydlig exportvara. För export odlas äfven russin, johannesbröd, mandlar, oranger, mandariner och citroner, kastanjer, äpplen, päron och silke. Äfven galläpplen exporteras. -- Kreatursstocken uppges till omkr. 400,000 får, 120,000 getter, 10,000 hästar, 40,000 åsnor, 70,000 nötkreatur och 20,000 svin. Får- och getosten är ett af de viktigaste näringsämnena och föremål för export (1908: 154,000 drachmer). Nötkreaturen hållas mest som dragare, ej för mjölkens skull, emedan man icke tycker om komjölk eller däraf gjord ost. Biodlingen florerar öfver hela ön, och K:s honung var berömd redan i forntiden. -- Industrien är i det hela hemslöjd, särskildt i väfnad (bomull och siden). Undantag bilda läder- och tvåltillverkningarna, af hvilka den senare lämnar öfver 3 mill. kg. -- Fisket försummas; svampfisket drifves mest af invånare från de södra Sporaderna. Handel. Hela importen steg 1907 till 18,15 och 1908 till öfver 21 mill. drachmer, exporten till resp. 12 och 18,4 mill. De viktigaste införselartiklarna voro 1907 mjöl, ris och korn (4,4 mill. dr.), ylle och bomullstyg (3,9 mill. dr.), sill och stockfisk (0,5 mill.), socker (0,5 mill.), lädervaror (1 mill.), trävaror (0,7 mill.), tobak, kaffe och smör. Bland exportvaror 1908 märkas olivolja (10,5 mill. dr.), russin (1,2 mill.), johannesbröd (1,2 mill.), tvål (0,9 mill.), vin (0,7 mill.), och mandel (0,37 mill.). -- Den inhemska sjöfarten är obetydlig; kretenserna äro numera inga sjömän. 1908 inklarerade 2,839 fartyg om 1,53 mill. ton. Hälften af tonnaget var österrikisk, den andra hälften mest grekisk och turkisk. Antalet postanstalter är 26, som 1907--08 befordrade 2,2 mill. försändelser. Antalet telegrafstationer var 6 och telegraflinjernas längd 368 km. Järnvägar finnas icke. Milisen omorganiserades 1908. Hvarje manlig kretens är värnpliktig i 30 år, hvaraf 1 år i aktiv tjänst, 11 i reserven, 8 i landstormen och 10 i dennas reserv. Icke krigstjänstdugliga betala värnskatt (20--135 dr.). Beväpning och utrustning äro som i Grekland. Milistrupperna räknade 1908 41 officerare och 1 regemente (2 båt., 4 komp.) på 1,000 man;