Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kremsmünster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gendarmtrupperna (5 komp.) räknade s. å. 37 officerare, 252
underofficerare och 966 man. Alla officerarna äro
greker.
Författning och förvaltning. K. lyder under Turkiets
suveränitet. 21 dec. (n. st.) 1898 erhöll det
dock autonom förvaltning under en öfverkommissarie
(harmostes), tillsatt af Frankrike, Storbritannien,
Italien och Ryssland, men underställd den turkiske
sultanen, dock utan skattskyldighet. 1 (14) aug. 1906
fick den grekiske konungen rätt att hos skyddsmakterna
föreslå kommissarie. Sedan 15 aug. 1909 finnes dock
ingen sådan, utan högsta förvaltningen skötes af
en provisorisk styrelse af 3 personer, till dess
Kretafrågan blifvit ordnad i samråd med Turkiet. –
Enligt K:s konstitution, af 8 (21) febr. 1907,
finnes en riksförsamling (bule), som årligen
sammanträder 1 maj och sitter 2–3 månader samt
består af 65 deputerade, valda distriktsvis för
3 år (1 deputerad för 5,000 inv.); för valbarhet
fordras 25 års ålder. Hvarje deputerad erhåller för
en ord. session 800 och för en e. o. session 400
drachmer. Frågor rörande utrikespolitiken afgöras af
de fyra skyddsmakternas representanter. – K. är deladt
i 5 nomos (Herakleion, Ghania, Lasithi, Rethymnon och
Sfakia). Dessa delas i eparkier. – Rättsväsendet är
ordnadt efter grekiskt mönster med 26 fredsdomstolar,
5 assisdomstolar och 2 appellationsdomstolar. Öns
hufvudstad är Chania (Canea). – Finanser: Budgeten för
1907–08 uppvisar 5,93 mill. drachmer i inkomster,
hvaraf 4,3 mill. utgjorde direkta skatter och
konsumtionsskatter, samt 5,9 mill. i utgifter,
hvaraf 0,98 mill. för kult och undervisning
samt 2,9 mill. för civila, kommunikations-
och polisändamål. Statsskulden steg till 5,32
mill. drachmer. K:s bank grundades 1899 med ett
kapital af 5 mill. gulddrachmer och med uteslutande
rätt att under 30 år utge sedlar. Sedan 1869
finnes en jordbruksbank, som lämnar mindre lån
till jordbrukare. – Myntet är öfverensstämmande med
Greklands, men äfven den gamla turkiska piastern är
i bruk. – Metersystemet är allmänt gällande i mått,
mål och vikt. – Flaggan finnes afbildad å pl. till
art. Flagga. – Nationalfärgerna äro blått och hvitt.
Historia. K:s läge på nästan lika afstånd mellan
tre världsdelar i förening med de många och goda
hamnar, som dess vidsträckta kuster erbjuda, gjorde
det redan i urminnes tid till en mötesplats för
skilda folkslag, fryger, fenicier, karer, greker
m. fl., hvarigenom bl. a. alstrades en synnerligen
gynnsam jordmån för uppkomsten och utbildningen
af de mångfaldigaste sagor: om Zeus’ födelse och
uppfostran på berget Ida, om Europas bortförande,
om Minos’ faderliga styrelse och visa lagar, om
Pasifae, Minotauros, Ariadne, Theseus, Daidalos
och den af honom uppförda labyrinten o. s. v. Senare
tiders forskningar ha bragt i dagen många lämningar
efter en högt utvecklad förhistorisk kultur (se
Kretensisk kultur). På de homeriska sångernas
tid synes det grekiska elementet redan ha fått
öfvervikten. Som på K. bosatta folkstammar nämnas
där förutom eteokreter (d. v. s. äkta l. ursprungliga
kretenser) äfven kydoner, pelasger, akéer och dorer,
hvarjämte städernas antal uppges till 90 eller 100,
förenade under Idomeneus’ spira. Högst betydelsefull
för K:s utveckling blef den doriska invandringen,
som de homeriska sångerna tyckas vilja förlägga till
en tid långt före det trojanska kriget. Antagligen
ha dorerna först efter
besittningstagandet af Peleponnesos därifrån öfvergått
till det närbelägna K. I alla händelser ha de tidigt
nog gjort sig till herrar öfver denna ö och där
infört ett starkt utprägladt doriskt statsskick,
som enligt senare författare skall ha tjänat som
mönster för Spartas lykurgiska statsförfattning. Mest
betydande bland dess städer voro Knosos och Kydonia
på norra kusten samt Lyttos l. Lyktos och Gortys
l. Gortyna längre inåt landet. De särskilda staternas
författningar, för så vidt de äro oss bekanta,
företedde en viss likhet med statsskicket i Sparta. I
spetsen för styrelsen stod ett kollegium af tio höga
ämbetsmän, kallade kosmer ("ordnare"), och vid dess
sida gerusia ("de gamles råd"), båda sammansatta
efter strängt aristokratiska grundsatser. Äfven de
spartanske männens offentliga måltider (se
Syssitia) hade på K. sin motsvarighet under namn af
andrei’a ("mannasamkväm"). Däremot lyckades det här
icke att afhålla den doriska
 |
| Fig. 4–5. Antika mynt från Kreta. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
