- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1281-1282

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krevadpunkt - Krevadskala - Krevera - Kreviner (krevinger) - Kreüger - Kreyssig, Friedrich Alexander Theodor - Kri (skeppsbyggnad) - Kri (folk) - Kria - Kribralprimaner - Kribrovasalsträng - Krick-anden, Krickan - Kricket - Kriebelkrankheit - Krieger, Andreas Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1281 Krevadpunkt-Krieger 1282 Krevadpunkt, artill, den punkt, i hvilken krevad (se d. o.) sker. GL af Wdt. Krevadskala, artill., en å riktinstrumentet eller temperingsmaskinen anbragt skala, hvarmed vid luft-krevadeld med artilleripjäser öfverensstämmelse åstadkommes mellan dubbelrörets bränntid och kulbanan, så att krevaden sker på önskad höjd, oaktadt samma afstånd angifvits för uppsättning och tempering. Se vidare Luftkrevadeld, Kiktmedel och Temp e ringsmaskin. G. af Wdt. Krevera 1. stundom K r e p e r a (fr. crever, af lat. crepäre, spraka, göra buller), brista genom öfver-mått af spänning, springa sönder med explosion (särskildt om en ihålig, med krut fylld projektil); spricka; vara nära att förgås (af umbäranden, skratt, of ver mättnad o. s. v.). Kreviner (krevinger), en förr i : Kurland bosatt, men numera (sedan 1846) utdöd finsk folkstam. Kreiiger. Se Kreuger. Kreyssig [kra'j-], Friedrich Alexander T h e o d o r, tysk litteraturhistoriker och pedagog, f. 1818, d. 1879, var jörst folkskollärare i Ost^ preussen, tog sedan studentexamen och gjorde 1839 -42 universitetsstudier i Königsberg. 1871 anställdes han af polytekniska sällskapet i Frankfurt a. M. som föreståndare för dess skolor, ett högre dubbelt realläroverk, ett handelsinstitut och en teknisk skola, som under K:s kraftfulla ledning sam-manslogos till en anstalt. Bland K:s arbeten märkas Geschichte der französischen nationalliteratur (1851; 6:e uppl. 1889 af A. Kressner och J. Sarrazin), ett litet särdeles godt verk, utmärkt af klar och grundlig framställning, Justus M öser (1856), Vorlesungen uber Shakspeare (3 bd, 1858-60, 3:e uppl., 2 bd, 1877; /'Föreläsningar öfver Shakspeare", del l, 1874), Vorlesungen uber Goethes Faust (1866; 2:a uppl. af Kem 1889), Die französische geistesbewegung im 19. jahrhundert (1873) och Vbcr realismus unå real-schulwesen (1872). Kri, skpsb., kallas på träfartyg skäggets understa del, som ligger framom förstäfvens undra ända eller framom och under stäfunderloppet, då sådant finnes. Kriet fästes till stäfven endast med skarpbultar för att i händelse af. grundstötning kunna bortslitas, utan att stäfven skadas. - Jfr S k ä g g 2. J- G- B.» Kri (eng. cree), indianskt jagar- och fiskarfolk af algonkinstammen i brittiska Amerika, som vid européernas ankomst behärskade trakterna n. ö. om Nelsonfloden till grannskapet aif Hudson-bay och i n. v. nådde fram till Athabascasjön. Kriindianerna lefde från början på fredlig fot med både fransmän och engelsmän och lämnades äfven i allmänhet i okvald besittning af sina skogstrakter. Deras redskap och husgeråd voro i hufvudsak förfärdigade af sten (yxor, hammare, spjut- och pilspetsar, kokkärl m. m.) och älghorn (skedar och skålar) eller af buffelns och andra djurs ben (knilvar, prylar m. m.). Deras tält voro koniska och förfärdigade af skinn. De voro skickliga kanotbyggare. Polygami var vanlig. De döde begrafdes nära markens yta, egodelarna nedsattes i grafven, öfver hvilken en stenhög uppkastades. Under 1700- och 1800-talen reducerades kriindianerna fruktansvärdt af koppepidemier. Inalles uppskattas de nu till omkr. 3,000 i Manitoba, 7,000 under Tagente och omkr. 5,000 kringströfvande i Nordvästterritorierna. I senare tider, då villebrådet minskats ofantligt i antal, ha kriindianerna splittrat sig i smärre band, och deras existens har till stor del varit beroende af handel med Hudson-bay-kompaniet. c- v- H . Kria (grek. chrei'a, bruk, nytta, användning) nyttjades i forntida skolspråk som teknisk term om sådana ställen hos de läste föifattarna, hvilka i egenskap af sentenser (apofthcgmata) kunde vara af särskild nytta eller tillämpning för lifvet och därför borde läggas på minnet. Då sådana betydelsefulla textställen ofta lämnades som öfningsuppgifter till skriftlig behandling, kom ordet kria att beteckna dels ett för sådant ändamål uppgifvet ämne, dels äfven den därutöfver författade uppsatsen, i hvilken betydelse det sedan öfvergått först till latinet (chria) och därefter till de moderna språken. För att ange krians pedagogiska bestämmelse kallar man den stundom äfven s k o l k r i a. I inskränktaste mening förstår man med kria en stilistisk öfningsuppsats efter det i forntidens grekiska och romerska retors-skolor brukliga schemat, som synes ha först blifvit fastställdt af den i 2:a årh. e. Kr. lefvande retorn Hermogenes, men erhållit sitt namn efter hans efter-bildare Afthonios ("afthoniska krian", lat. chria aphthoniana). Man urskiljer däraf två hufvudslag, verbal- och r e a i k r i a, allteftersom ämnet är ett yttrande (sentens) af någon författare eller en af någon viss person utförd betydelsefull handling, ur hvilken en allmän sederegel kan härledas. Dess schema innefattar följande hufvudafdelningar, som här uppräknas med sina hos de romerske grammatikerna brukliga namn: 1) laudatio, ett berömmande omnämnande af den författare eller den handlande person, från hvilket ämnet är hämtadt; 2) propositio (paraphrasis), utveckling af ämnets betydelse; 3) oetiologia, direkt bevisföring; 4) contrarium, indirekt bevis genom uppvisande af motsatsen och dess konsekvenser; 5) simile, uppvisande af liknande fall (analogier) från andra områden; 6) exemplum, belysning genom exempel ur verkligheten; 7) testimo-nium, ansedda författares vittnesbörd; 8) epilogus 1. conclusio, afslutning och tillämpning. Med ur-skillning tillämpadt, saknar detta schema ingalunda sitt pedagogiska värde som ledtråd för tanken. Också har det ända in i nyare tider haft att fröjda sig åt flitig användning. A. M. A. Kribralprimaner, bot. Se Kärlsträn g. Kribrovasalsträng, bot. Se Kärlsträn g. Krick-anden, Kri ek an, Anas crecca, zool. Se An d f åglar, sp. 964. Kricket. Se Bollspel, sp. 1020-22. Kriebelkrankheit [krlbelkrankhajt], ty., med. Se Ergoti sm. Krieger [krfger], Andreas Fredrik, dansk rättslärd,, statsman, f. af dansk släkt 4 okt. 1817 i närheten af Arendal (Norge), d. 27 sept. 1893, fick redan vid ett års ålder sitt hem i Danmark samt blef 1833 student och 1837 juris kandidat, vann 1839 universitetets guldmedalj och blef 1841 juris licentiat. Efter två års utländska resor utnämndes han 1844 till lektor och 1845 till professor vid universitetet. Redan tidigt uppträdde K. verksamt i det politiska lifvet. 1848-55 var han medlem af Köpenhamns "borgerrepresentation" (stadsfullmäktige) och valdes 1853 till dess vice ordf. Han deltog i 1848 års grundlagstiftande riksförsamling och var, jämte K. K. Hall, "ordförer" (refe- Tryckt den 13/211 Ord, som saknas under K, torde sökas under C. 14 b. 41

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 23 01:41:18 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0673.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free