1279 Kreuzer-Krevadpatron 1280 Tyskland. S. å. präglades i Tyskland för Gustaf II Adolf af silfver 20-, 15-, 10- och 3-kreuzerstyckon i Niirnberg samt 4-kreuzerstycken i Fiirth och Wiirzburg. Hs Hd. Kreuzer [krö'jtser], K. Se Kreutzer, K. Kreuzlingen [krökts-], by i schweiziska kantonen Thurgau, 1,5 km. s. om Konstanz, på södra stranden af Bodensjön. 4,788 inv. (1900). Tillverkning af möbler, tvål, segelduk m. m. Kantonens lärarsemi-narium (i det 1848 upphäfda augustinklostrets byggnad). J- F- N- Kreuznach [krö'jts-], kretsstad och brunnsort i preussiska reg.-omr. Koblenz (Rhenprovinscn), vid Nahe, 14 km. ofvanom dess förening med Rhen vid Bingen. 22,860 inv. (1905). K., som förr var hufvudstad i grefskapet Sponheim, delas af Nahe i Alt-stadt och Neustadt. Gymnasium, realskola, flera välgörenhetsinrättningar samt stora tobaksfabriker, till- vanliga badkuren utgöres af 30-35 bad; tämligen snart går man upp till de salthaltigaste; sedan dessa begagnats en vecka, återgår man småningom till begynnelsebadens svagare salthalt. Dylika s. k. Kreuznachbad ges vid de flesta badanstalter, och bästa mönstret för dessa s. k. konstgjorda Kreuznachbad är den af Curman uppställda normen: till hvarje bad sättes l liter Kreuznachlut eller konstgjord sådan, och sedan förstärkas badet med tillsats af koksalt, i vissa fall 15-20 1. per bad. Den formel för den konstgjorda Kreuznachluten, som bäst uppfyller ändamålet, .är följande: till 1,66 kg. klor-kalcium och 600 gr. koksalt sättas 5 kg. vatten, och af denna blandning erhållas 6 1. lut, hvaraf l 1. tillsättes hvarje bad. För att erhålla liknande bad bör man först mäta badkaren och därefter beräkna salthalten. Den förnämsta indikationen för Kreuz-nachbaden äro de skrofulösa sjukdomsformerna och Kreuznach och (i förgrunden) dalen med salinerna (saltkällorna) jämte graderverk. verkning af musserande vin, glas m. ni. - Invid K. ligga saltkällor (se fig.) 105 m. ö. h. De upptäcktes 1478, men den egentliga frekvensen daterar sig från 1830. Antalet kurgäster uppgår nu till 6-7 tusen. Säsong: l maj-30 sept. K. räknas till den grupp af saltkällor, som hålla jod och brom. De förnämsta källorna äro Elisabethquelle och Oranienquelle, som hålla koksalt (10,62i proc. och 14,153 proc.), vidare klorkalcium 1,975 och 2,900, brom 0,049-0,231, jod 0,ooo4 och 0,ooi4 proc. o. s. v. De andra källorna begagnas till baden. Källorna äro kalla. Till baden begagnas tillsats af Kreuznachmoderlut, som håller på litern 310 fasta beståndsdelar, hvaruti klorkalcium ingår som den viktigaste beståndsdelen med 210,92 dlr, klornatrium med 36,10, brommagnesium med 6,89 och jod med 0,07. Genom tillsats af modcrlut till baden kan deras salthet uppgå till 3 ä 4 proc. Den s. k. Kreuznachmetoden består däruti, att patienten först dagligen intar vissa noggrant bestämda kvantiteter af mineralvattnet och därefter begynner sin badkur. Badet utgöres till en början af de relativt svaga saltkällornas vatten, men förstärkes sedan gradvis med tillsats af moderlut till högst 10 liter till hvarje bad. I jämna steg med ökandet af badens salthalt stå deras temperatur och tidslängd. De begynna med 34° C. och nödga till 32° -30° och tagas från 15 till 30 minuter. Efter baden begagnas inga särskilda afkylningar. Den lidanden, som bero därpå, vidare vissa hudsjukdomar, sjukdomar i de kvinnliga könsdelarna, såsom kroniska inflammationer i och kring lifmodern. De konstgjorda Kreuznachbaden ställa sig ganska dyra; naturligtvis bli de billigare vid hafskurorterna, där man från början förfogar öfver en viss salthalt i vattnet. J. F. N. Ln. Kreuznachlut. Se Kreuznach. Kreuznachmetoden. Se Kreuznach. Kreuzstein [krö'jtsstajn], ty., miner. Se Härin o to m. Kreuzthaler [krö'jts-]. Se A l b e r t u s t h a l e r. Kreuzzeitung [kröjtstsaj-]. Se N e u e p r e u s-sische zeitung. Krevad (se K re v e ra), fr. éclatement, artill., en sprängladdad artilleriprojektils sönderspringandc, sker antingen i luften (se L u f t k r e v a d) eller omedelbart vid projektilens anslag mot marken eller sedan den inträngt ett stycke däri (se Nedslagseld). G.afWdt. Krevadafstånd, artill. Se Luftkrevad. Krevadhöjd, artill. Se Luftkrevad. Krevadkon, artill. Se Luftkrevad. Krevadpatrön, artill., en med limdränkta hamp-snören omlindad krutladdning, som antändes med ett fyrrör. Krevadpatroner användas vid artilleriet för att under öfningar i inskjutning, riktning, afståndsbedöm-ning o. d. markera en projektils krevad. G. af Wdt. Ord, som saknas under K, torde sökas under C.