1301 Krigshofrätten 1302 preussiska och österrikiska generalstabernas krigshistoriska af delningar lämnat värdefulla bidrag hvar till sitt lands krigshistoria, den preussiska genom framställning af krigen 1864, 1866 och 1870-71 samt af 'Fredrik II:s krig m. m., den österrikiska genom skärskådande af 1859 och 1866 årens krig samt af prins Eugens fälttåg, österrikiska tronföljdskriget, kriget mot franska revolutionen och kriget 1809, och franska generalstaben har sedan början af 1900-talet bearbetat 1870-71 års krig samt revolutionens och den napoleonska tidens krig. Svenska generalstaben har följt exemplet genom framställningen af 1808-09 årens krigshändelser, danska generalstaben genom skildringen af Stora nordiska kriget och ryska generalstaben genom bearbetning af rysk-japanska kriget m. m. - Krigshistorien i hela sitt sammanhang har blifvit behandlad af svenske cfversten E. F. W rån g el (d. 1896) i "Krigshistoriens grunddrag", af norske öfverstelöjtnanten Sch n i ti er i "Almindelig krigshistorie", ryske generalen furst Golitsyn (Galitzin) i "Allmän krigshistoria" (öfv. till tyska och svenska), tyske professorn Delbriick i "Geschichte der kriegs-kunst im rahmen der politischen geschichte" m. fl. Enskilda perioder ha blifvit bearbetade af tyskarna K au si er (1820-40-talet), R u-stow, v. Lettow-Vorbeck, Jahns, Kunz, Ho enl g, York v. Wartenburg (Napoleon I), B o g u s l a w s k i, österrikarna A n g e l i och v. Binder-K rieglstein (1700-talet), schweizaren L e c o m t e, fransmännen M. Dumas, Foy (napoleonska tiden), Rousset, danske öfver-sten J e n s e n, ryske generalerna L e e r och K u r o-p a t k i n (i arbetet "Rysslands krig sedan Peter I") m. fl. Sjökrigets historia har skildrats af amerikanen Mahan i "Sjömaktens inflytande på historien" (svensk öfv. 1900-01). - Den svenska krigshistorien har ända till våra dagar blifvit ganska litet bearbetad. Om man frånser de tyske författarna B. P h. von Chemnitz (d. 1678) och E. von Pufendorf (d. 1689), hvilkas arbeten dock mera tillhöra den allmänna historien än krigshistorien, har egentligen endast J. M a n k e 11 (d. 1897) bearbetat den svenska krigshistorien i allmänhet, i "Berättelser om svenska krigshistoriens märkvärdigaste fältslag" (1857-59), hvilken skildring dock omfattar endast tiden 1630-77, "Finska arméns och Finlands krigshistoria" (1870) samt "Svenska krigens och krigs-inrättningarnas historia", till 1611 (1890-1903). Enskilda krig och krigsperioder äro särskildt skildrade. Så t. ex. har G. Fr. W e s 11 i n g skildrat Nordiska sjuårskrigets historia (1879-80), G. B j ör-lin Johan Baners fälttåg (1908-10), N. W i-m a r s o n kriget i Tyskland 1675-79, A. S t i 11 e delar af Karl XI:s och Karl XII:s krig, G. Nordberg (d. 1744) i "Konung Karl XII:s historia" (1740) gett en öfversikt af samme konungs krig. Oscar Fredrik (konung Oskar II) lämnade "Några bidrag till Sveriges krigshistoria åren 1711, 1712 och 1713" (Vitt. hist. o. ant. akad:s handl., 22:a, 24:e och 25:e d., 1861, 1864, 1867). Dansken Kr. Sarauw (d. 1900) har skildiat Karl XII:s krig (1880), och bidrag till Karl XII:s krigshistoria ha lämnats af E. C ar l s o n (d. 1909), H. H j ä r n e, K. Hallendorff och H. U d d gren. N. A. Tengberg (d. 1870) har lämnat "Bidrag till historien om Sveriges krig med Ryssland åren 1741 -43" (1857, 1860), G. von Se h an tz (d. 1847) skrifvit "Försök till en historia om det förra pommerska kriget åren 1757-62" (1811) samt "Historia öfver krigot mellan Sverige och Ryssland åren 1788-90" (1817-18), G. B j or l in skildrat "Sveriges krig i Tyskland åren 1805-07" (1882) och "Kriget i Norge 1814" (1893), och G. A. M ön t gom er y (d. 1861) författat "Historia öfver kriget mellan Sverige och Ryssland åren 1808 och 1809" (1842). Detta krig har blifvit behandladt äfven af G. B j ö r l i n, C. 0. N o r d e n s v a n samt af J. R. D a n i e l s o n (på finska) och G. A. G r i-p e n b e r g. Ryssarna Suchtelens (d. 1836) och Michailovski-Danilevskis (d. 1848) arbeten om sistnämnda krig äro därjämte öfverflyt-tade till svenska språket. Flera mindre arbeten om samma krig finnas äfven. De svenska regementenas historia är skildrad dels i särskilda arbeten rörande ett och annat regemente (se R e g e m e n t s h i s t o-ria), dels i J. Mankells "Svenska regementenas historia" (1863) och i H. 0. Prytz' (d. 1909) "Hist. upplysningar om svenska och norska arméernas regementer och kårer jemte flottorna" (1867-70). Här bör ock nämnas L. W:s ön Munthes "Kungl. Fortifikationens historia" (1901 ff.). Sveriges sjö-krigshistoria skildras af K. A. G y 11 e n g r a-nat (d. 1864), "Sveriges sjökrigshistoria" (1840), som sträcker sig t. o. m. 1790, P. 0. Bäckström (d. 1892), "Svenska flottans historia" (1884), A. Z ettersten (d. 1909), "Svenska flottans historia'' (1890, 1903) samt H. Wran-gel, "Kriget i Östersjön 1719-21" (1906), m. fl. I A. Munthes "Svenska sjöhjeltar" (1899- 1910) skildras betydelsefulla episoder i Sveriges sjö-krigshistoria under 1500-, 1600- och början af 1700-talen. De flesta svenska krigshistoriska verk röra sig emellertid på det rent historiska området. C. O. N. Krigshofrätten, en domstol i andra instans bland krigsdomstolarna. Sedan tidtals en generalkrigsrätt, tidtals och senast 1774-91 en afdelning af Krigskollegium handlagt som högre instans mål tillhörande krigsdomstol, inrättades genom en k. kung. 1791 Krigshofrätten att vara en enda och allmän Öfver-domstol för krigsmakten till lands och sjöss samt erhöll samma dag en särskild rättegångsordning. Krigshofrätten upplöstes några år därefter, men återupplifvades genom en k. kung. 1797. I krigs-artiklarna af 1798 bestämdes, att Krigshofrätten skulle utgöra öfverdomstol under fredstid, medan under krigstid borde förordnas särskilda öfverdom-stolar, för landtarmén generalkrigsrätt och för flottorna öfverrätter. Nu gällande k. förordn, om krigs-domstolar är af 11 juni 1868. Enligt denna förordning är krigshofrätten andra domstol vid krigsmakten (§ 2). När konungen sådant befaller, kan en särskild Öfverkrigsrätt inrättas för armé, som är utom riket, eller för flotta, som är stadd på sjötåg (§ 12), eller för bägge gemensamt. Krigshofrätten är sammansatt af fyra för tre år af konungen förordnade militära ledamöter, nämligen en generals-person som ordf. och tre regementsofficerare (bland dem minst en med öfverstes grad) samt en af konungen utnämnd civil ledamot, med titel krigs-h o f r ä 11 s r å d. Af de tre regementsofficerarna skall en tillhöra flottan, men de bägge öfriga armén. Jämte det Krigshofrätten är öfverdomstol öfver krigsrätterna, upptager den äfven omedelbart Ord, som saknas under K, torde sökas under C.