1337 Kristallografi 1338 båda öfriga kallas den kortare, brachydiagonalen, a och den längre, makrodiagonalen, b. I detta system förekomma pyramider af 3 slag: grundseriens pyrami- Fig. 14. Pyromorfitkristall, kombination af p = (a : ∞ a : a : c), a = (a : ∞ a : a : ∞ c) och c = (∞ a :∞ a : ∞ a : c). Fig. 15.Beryllkristall; kom- bination af a =(a : ∞ a : a : ∞ c), p =(a : ∞ a : a : c), r = (a : a : 1/2 a : c) och c = (∞ a : ∞ a :∞ a :c). Fig. 16. Romboeder. r = 1/3 (a : ∞ a : a : c). Fig. 17. Skalenoeder, s = 1/2 (a : ra : sa : ta). der (a : b : mc; fig. 21) samt pyramider af brachyserien (na : b : mc) och af makroserien (a : nb : mc), vidare 3 slags prismor, af hvilka vertikalprismorna ha tecknen (a : b : ∞ c), (na :b :∞ c) och (a : nb :∞ c), allteftersom de tillhöra grundserien, brachy- eller Fig. 18. Tetragonal pyramid. P = (a : a : c). Fig. 19. Tennmalmkristall. s = (a : a : c), e = (a : ∞ a : c), m = (a : a : ∞ c), a = (a : ∞ a : ∞ c). makroserien, samt två slags domer (liggande prismor): brachydomat (∞ a : b : mc) och makrodomat (a:∞b:mc). Härtill komma de tre planparen: basiska planet (∞a : ∞ b : c), brachydiagonala planparet (∞ a : b : ∞o c) och makrodiagonala planparet (a : ∞ b : ∞ c). I rombiska systemet kristalliserar ett större antal mineral än i något af de andra systemen. Några hithörande kombinationer afbildas i fig. 22—24. Dit höra svafvel, antimonglans, vismut-glans, arsenikkis, kalisalpeter, aragonit, tungspat, olivin, topas samt flera af augit- och hornblände-gruppens viktigare mineral. — I det monoklina systemet ställes en af de axlar, som gör sned vinkel med en annan, upprätt och benämnes vertikalaxel, c. Fig. 20. Zirkonkristall, kom- bination af P = (a : a : c), x = (1/3 a:a:c) och a = (a : ∞ a . ∞ a) Fig. 21. Rombisk pyra-mid. P = (a : b : c). Af de öfriga kallas den, som gör räta vinklar med de båda andra, ortodiagonalen, b; den tredje kallas klinodiagonalen, a. På grund af att axelsystemet ej är rätvinkligt, bli pyramidytorna ej lika Fig. 22. Resorcinkristall, kombination af m = (a : b : ∞ c) och o = (a : ∞ b : c). Fig. 23. Svafvelkristall, kombination af P = (a : b : c), n = ( ∞ a : b : c), c = ( ∞ a : ∞ b : c) och s = (a : b : 1/3 c). hvarandra, utan sönderfalla i 2 hemipyramider, af hvilka den benämnes positiv, som ligger öfver den spetsiga axelvinkeln β, och den andra negativ. Hvarje hemipyramid består således af 4 lika ytor. Fig. 24. Barytkristall, kombination af M = (a : b : ∞ c), o = (a: ∞ b : c), k = (a : ∞ b : ∞ c), P = ( ∞ a : ∞ b : c), z = (a : b : c) och d = ( ∞ a : 2 b : c). Fig. 25. Augitkristall, kombination af s = (a : b : c), m = (a : b : ∞ c), b = ( ∞ a : b : ∞ c) och a = (a : ∞ b : ∞ c). På samma sätt sönderfalla de prismatiska former, som gå parallellt med ortodiagonalen, i ett positivt och ett negativt hemiprisma och hemidoma. Med iakttagande häraf komma formerna inom monoklina systemet att få samma tecken som de rombiska formerna. Benämningarna äro äfven likartade; man Ord, som saknas under K, torde sökas under C.