1335 Kristallografi 1336 ha de båda kristallerna en likartad yta gemensam, men den ena individen kan tänkas vriden, så att den kommit att ligga i 180° från den ursprungliga (parallell-)ställningen. Haüy kallade denna vrid-ning ett halft hvarf för hemitropi. Stundom äro de båda tvillingsindividerna sammanväxta endast med tvillingsytorna (juxtaposition), stundom ha de växt så fullständigt igenom hvarandra, att de till det yttre synas utgöra en enkel kristallform (penetration). När en sammansatt kristall består icke blott af två, utan af flera tvillingsindivider, säges den vara en polysyntetisk tvillingkristall. En sådan sammelkristall kan under vissa omständigheter synas tillhöra ett helt annat kristallsystem och ett kristallsystem af högre ordning än de särskilda tvillingsindividerna hvar för sig. Så synes mikro-klinen vara monoklin, ehuru den sammansättes af triklina tvillingslameller. Sådana kristaller kallas mimetiska (se d. o.). — Det reguljära systemet har 7 holoedriska former (fig. l—7, som framställa speciella fall af de här nedan gifna allmänna formlerna, där således de allmänna uttrycken för ett tal större än l, m och n, utbytts mot bestämda tal, 2, 3/2 o. s. v., som tillkomma just den af bildade kristallen): oktaedern (a : a : a), triakisoktaedern (a : a : ma) (m större än 1), ikositetraedern (ma : ma : a), hexakisoktaedern (a : ma : na) (m och n större än 1), rombdodekaedern (a : a : ∞ a), tetrakishexaedern (a : ma : ∞ a) och kuben (a : ∞ a : ∞ a). Af hemi-edriska former förekomma inom reguljära systemet 6 stycken, af hvilka här må nämnas endast tetraedern (fig. 10), som är en hemiedrisk form af oktaedern, och pentagondodekaedern (fig. 11), hvars motsvarande holoedriska form är tetrakishexaedern. Fig. 8, 9 och 12 framställa några hithörande kombinationer. I det reguljära systemets former kristallisera många Fig. 1. Oktaedern = (a : a : a). Fig. 2. Triakisoktaedern = (a : a : 2 a). Fig. 3. Ikositetraedern = (2 a : 2 a : a). Fig. 4. Hexakisoktaedern = (a : 3 a : 3/2 a). viktiga mineral, t. ex. diamant, guld, silfver, svaf-velkis, blyglans, zinkblände, magnetit, spinell, kup-rit, stensalt, fluss-spat och granat. - Hexagonala systemets holoedriska former äro hexagonala pyramiden (fig. 13) med tecknet (a : ∞ a : a′ : c), hexagonala prisman (a : a : ∞ a : ∞ c) och basiska planet (∞ a : ∞ a : ∞ a : c). Därtill komma hexagonala pyramider och prismor af andra ordningen med tecknen (a : 2 a : 2 a : mc) och (a : 2 a : 2 a : ∞ c) samt slutligen dihexagonala pyramider och prismor med tecknen (a : ma : m^la : nc) och (a : ma : m¹a : ∞ c). De flesta hexagonala mineral äro hemiedriska former af den hexagonala pyramiden romboedrar (fig. 16) eller skalenoedrar (fig. 17), hvilkas motsvarande holoedriska former äro dihexagonala pyrami- Fig. 5. Rombdodeka-edern = (a : a : ∞ a). Fig. 6. Tetrakishexaedern = (a : 2 a : ∞ a). Fig. 7. Kuben =(a : ∞ a : ∞ a) Fig. 8. Kopparkristall, kombination af (a : a : ∞ a) och (a : ∞ a : ∞ a). Fig 9. Granatkristall, kombination af (2 a : 2 a : a) och (a : a : ∞ a). Fig. 10. Tetraedern = 1/2 (a : a : a). Fig. 11. Pentagondodekaedern = 1/2 (a : 2 a : ∞ a). Fig. 12. Svafvelkiskristall, kombination af 1/2 (a : 2 a : ∞ a) och (a : ∞ a : ∞ a). der. Kombinationer se fig. 14 och 15. I detta system kristallisera bl. a. mineral kalkspat, kvarts, järnglans, korund, cinnober, beryll, turmalin o. s. v. — I tetragonala systemet förekomma följande holoedriska former, hvilka fullkomligt motsvara de nyss uppräknade hexagonala, tetragonala pyramider (fig. 18) och prismor med tecknen (a : a : mc) samt (a : a : ∞ c), basiska planet (∞ a : ∞ a : c), tetragonala pyramider och prismor af andra ordningen med tecknen (a : ∞ a : mc) och (fl : ∞ a : ∞ c) samt ditetra-gonala pyramider och prismor, som betecknas (a : ma : nc) och (a : ma : ∞ c). Kombinationer afbildas i fig. 19 o. 20. De i tetragonala systemet förekommande hemiedriska formerna äro af mindre betydelse, viktigast är sfenoiden (ex. kopparkis). I detta system kristallisera bl. a. tennmalm, rutil, zirkon, kopparkis, schéelit m. fl. — I rombiska systemet ställes en axel lodrätt och benämnes vertikalaxel, c. Af de Fig. 13 p = (a : ∞ a: a': c). Ord, som saknas under K, torde sökas under C.