Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristendom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1359
Kristensen-Kristens resa
1360
(s. k. libellatici); ett par sådana fribref (libelli)
ha nyligen återfunnits i Egypten. Genom en förordning
af Gallienus 260 infördes allmän tolerans, utan att
förbudet mot kristendomen formellt upphäfdes. En ny
40-årig fredsperiod inträdde, som afbröts med den
fruktansvärda diocletianska förföljelsen, den svåraste
af alla. Syftet var att främja Diocletianus’ stora
politiska organisationsarbete; måhända medverkade ock
inflytanden från Mitrakulten och ny-platonismen. Den
drifvande kraften var csesaren Galerius. År 303
kom det första ediktet, i Niko-medeia, som påbjöd
kyrkornas förstöring, ämbetsmännens af sättning etc.,
men ej dödande. Men i upphetsningen flöt blod, och
då kom 304 det hårdaste ediktet, enligt hvilket alla
kristna skulle offra eller dödas. Förföljelsen tog
oerhördt grymma former, då det gällde att skrämma
massorna; äfven sökte man utrota de kristna böckerna,
hvarvid en ny form af affällingar uppstod, tradilores,
som utlämnade (lat. trädere) kätterska böcker såsom
före-gifna kristna (se Donatismen). I Gallien hejdade
snart Konstantin förföljelsen, hvaremot den eljest
rasade till 311, då den dödssjuke Galerius utfärdade
ett nytt Nikomedeia-edikt, hvari för första gången
den kristna religionens existensrätt inom romerska
riket erkändes. Under Maximinus Daja som augustus
öfver Orienten kom där en ny våldsam förföljelse
311 ff., till dess Maximinus blef slagen af Licinius
liksom Maximinus’ bundsförvant usurpatorn Maxentius
i Italien af Konstantin. 313 utfärdade Konstantin och
Licinius från Milano det edikt, som för alltid gjorde
slut på kristendomsförföljelserna i romerska riket -
med undantag af en kortvarig episod under Julianus
("af-fällingen").
Omstridda problem i förföljelsernas historia äro
kvinnornas behandling (som synes ha varit grym och
ofta bestått i deras öfverförande till bordellerna)
samt formen för de romerske ämbetsmännens ingripande
och rättsförfarandet. Enligt Mommsen m. fl. var formen
för Decius coercitio, d. v. s. ämbetsmännens rätt och
plikt att på administrativ väg utan ordnad process
ingripa mot allt för statens trygghet störande och
undanröja detta, en fonm tillämplig på alla icke
romerska medborgare, alla kvinnor och slafvar,
hvaremot de romerske kristne behandlades enligt
vanlig kriminalprocess; enl. Allard m. fl. dömdes alla
kristna ända från Neros tid enligt särskildt mot dem
stiftade lagar på kriminell processväg, äfven om inga
sådana lagar före Decius’ finnas i behåll.
Litt.: V. Schultze, "Geschichte des unterganges
des griechisch-römischen heidentums" (1887-92),
Th. Mommsen (uppsats i "Historische zeitschrift",
1890), W. M. Eamsay, "The church in the Roman
empire" (4:e uppl. 1895), P. Allard, "Histoire
des persécutions", I-V (3:e uppl. 1899-1907)
och "Christianisme et 1’Empire romain"
(7:euppl. 1909). F. Augar, "Die frau im römischen
christenprocess" (s. å.), P. J. Haly, "The valerian
persecution" (s. å.), A. Linsenmayer, "Die bekämpfung
des christentums durch den römischen staat" (s. å.),
H. B. Workman, "Persecution in the early church"
(1906), A. Pieper, "Christentum, römisches kaiscr-tum
und heidnischer staat" (1907), L. Duchesne, "Histoire
ancienne de 1’église", I, II (3:e uppl. 1908),
T. K. Clover, "The conflict of religions in
the early Roman empire" (1909), och H. M. Gwat-kin,
"Early church history to 313", I, II (s. å.); dessutom
rik litt. till enskilda förföljelser och martyrier.
Hj. H-t.
Kristensen, Evald Tång, samlare af dansk
folklitteratur, f. 1843 nära Kolding, tjänstgjorde
sedan 1861 som skollärare på flera ställen i knappa
omständigheter, tills han 1876 fick plats i Farup
nära Viborg. K. har gjort synnerligen rika samlingar
i folklitteratur, såsom sagor, visor, vidskepelse
o. d. 1871-97 utkommo 12 bd "Jyske folkemin-der"
från trycket, nämligen Jyske folkeviser og toner,
Gamle jyske folkeviser, Jyske folkesagn, Sägn fra
Jylland, Äfventyr fra Jylland, Sägn og övertro
fra Jylland, 1892-1901 7 bd "Danske sägn"; dessutom
bl. a. Danske ordsprog og mundheld (1890), Gamle folks
fortcellinger om det jyske almueliv (1891), Molbo-
og Aggerbohistorier (1892), Dyrefabler og kjccderemser
(1896), Fra bindestue og kölle (sagor, 1-2, 1896-97),
Bindestuens saga (1897), Danske börnerim, remser og
leg e (1898), Vore fczdres kirke-tjeneste (1899),
Danske skjcemtesagn (1900), Et hundrede gamle danske
skjcemteviser (1903). 1884 -90 utgaf han för ett
sällskaps räkning tidskriften "Skattegraveren",
som hade till hufvudsaklig uppgift insamling och
offentliggörande af dansk folklitteratur. K:s
otryckta samlingar äro öfverlämnade till
"Dansk folkemindesamling" (i K. biblioteket i
Köpenhamn). Aldrig har någon enskild man i något
land själf funnit och nedskrifvit folktraditioner i
sådant omfång. Hans tryckta och otryckta samlingar
lämna ett enastående vittnesbörd å ena sidan om
folktraditionens rikedom - K:s alla uppteckningar
äro från Jylland -, å andra sidan om hvad en mans
energi och kärlek till sitt folk kan åstadkomma. Om
K:s verksamhet se bl. a. Craigie (i "Folklore", 9,
1898) och G. Christensen (i "Danske studier", 1908).
Lii.
Kri’stensen, Marius, dansk språkforskare,
f. 27 apr. 1869 i Lystrup vid Aarhus, student
1887 och cand. måg. 1894, vardt 1895 lärare vid
folkhögskolan i Askov, filos. doktor 1906 och är
sedan s. å. censor i lärarexamen. K. har vid sidan
af sin verksamhet som lärare utvecklat ett rikt
författarskap inom olika grenar af den nordiska
filologien. Samlende krcefter i sprogudviklingen är
ett intressant språkfilosofiskt arbete, Nydansk, en
kort sprog-lig-geografisk fremstilling (1906) en god
öfversikt af danska språkets område och uppdelning,
Kort över de danske folkemaal (1897 ff., i förening
med V. Bennike) ger en illustrativ skildring af
alla danska dialekters fonetiska förhållanden och
Frem-medordene i det celdste danske skriftsprog (1906)
undersöker forndanskans ordförråd ur kulturella och
ljudhistoriska synpunkter. K. har därjämte skrifvit
ett stort antal uppsatser och kritiker i "Dania",
i den af honom och A. Olrik sedan 1904 utgifna
"Danske studier", i "Arkiv för nord. filologi",
"Språk och stil" m. fl. tidskrifter, utgifvit
"Harpestrseng" och kommenterade uppl. af svenska
författare för skolbruk. K. studerade 1895 i Uppsala.
R-n B.
Kristens resa (En kristens resa genom världen till
den saliga evigheten; Kristens samt kristinnans resa
etc.), öfversättning af "Pilgrim’s progress" af J. B
u-ny an (se d. o.).
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
