1395 Kristianisera-Kristianopel 1396 i allmänhet först till lektorer och avancerade sedermera till professorer. Den väsentliga skillnaden mellan dessa båda slag af lärare bestod i aflöningen. Genom lagen af 12 maj 1866 stadgades emellertid, att alla universitetelärarna skulle benämnas professorer. Sedan 1840 förordnades s. k. adjunkts-stipendiater, d. v. s. yngre vetenskapsmän, åt hvilka årligen beviljas stipendier mot förpliktelse att hålla föreläsningar. Deras antal är f. n. 18 (1911). Enl. lag af 9 okt. 1905 utöfva rektor och det akademiske kollegium (rektor, ordf., samt vice ordföranden i den fakultet rektor tillhör och dekanerna i de fyra öfriga fakulteterna) ledningen af universitetets verksamhet och förvaltningen af dess förmögenhet. Eektor väljes vid allmän professorssammankomst; valbar är hvarje professor, som innehaft sitt ämbete i fem år och är öfver 30 år. Haa afgör löpande mindre ärenden, öfvervakar utförandet af kollegiets och högre myndigheters beslut och har uppmärksamheten fäst på de studerandes förhållanden och den akademiska disciplinens upprätthållande. Universitetslärarna äro dels professorer, som utnämnas af konungen, dels docenter, som förordnas af honom. 1910 hade universitetet 70 professorer, 10 docenter och 18 universitetsstipendiater, hvartill kommo lektorer i tre moderna språk och geografi. Till teologiska fakulteten hörde 5 professorer och 2 docenter, till medicinska 15 och l, till historisk-filosofiska 22 och 4, till matematisk-naturvetenskapliga 19 och 2; juridiska fakulteten har 9 professorer. Universitetets ekonomi skötes af en kvestor. Kapitalförmögenheten utgjorde 30 juni 1910 388,050 kr., legatförmögenheten 1,413,324 kr. (inklusive Stång-ska stiftelsen, 95,643 kr.). Inkomsterna utgjorde 323,464 kr. och utgifterna 1,231,700 kr., hvaraf e. o. anslag till nybyggnader 300,000 kr. Summan af de fasta lönerna var 609,047 kr. 50 öre, hvartill kom posten för bibliotekets underhåll (50,000 kr.). Antalet immatrikulerade lärjungar från stiftelsen t. o. m. 1909 har varit sammanlagdt 16,738, hvartill för 1910 kommo 532. Antalet närvarande utgjorde 1910 omkr. 1,600. Genom lag af 15 juni 1882 ha kvinnor tillträde till universitetet (blott ett begränsadt antal af de sedan dess immatrikulerade 1,191 kvinnorna har aflagt universitetsexamina). För att få ämbetsmän måste man en rundlig tid efter universitetets grundläggning sätta fordringarna jämförelsevis lågt på dem, som anmälde sig till examina. Genom lag af 6 juni 1816 (som upphäfdes 1845) erhöllo "ustuderede" (personer, som ej aflagt studentexamen) rätt att efter en s. k. preliminärexamen undergå examen i juridiska, medicinska och bergsvetenskapliga fack. Dessa "examinater" stodo eljest ej i något förhållande till universitetet. För att immatrikuleras som akademisk medborgare måste man däremot underkasta sig "examen artium" (studentexamen), som till 1883 egde rum vid universitetet. I denna examen lades särskild vikt vid kunskaper i latin och de gamla kulturspråken i allmänhet, tills lagen af 17 juni 1869 ändrade det högre skolväsendet. Sedan 1876 kunde studentexamen afläggas antingen på latinlinjen ("klassisk examen artiurn") eller på reallinjen ("realartium"). Sedan 1884 tages examen artium vid statens högre läroverk samt vid några härtill bemyndigade privatskolor (f. n. 5 st.) och aflägges (sedan 1903) antingen på reallinje eller på språklig-historisk linje med latin. För öfvergången till studier för ämbetsexamina fordras en förberedande pröfning i filosofi ("anden examen"), hvartill kommer en redogörelse för genomgångna pensa i latin, för teologerna dessutom i grekiska och hebreiska. Studietiden varar i medeltal för juristerna 8 terminer, teologerna 9, för humanister och naturvetenskapsmän 10 och för medicinare 14. Statsvetenskaplig examen absolverades första gången 1908. Genom lagen af 1845 af skaffa des licentiat-och magisterpromotion. Doktorsgrad utdelas af vederbörande fakultet efter hållna .profföreläsningar och tillfredsställande försvar af godkända vetenskapliga af handlingar. Till hedersdoktorer utnämnas blott utländska män och kvinnor af erkändt vetenskaplig förtjänst. - Universitetsbyggnader. 1820-53 voro föreläsningsrum för universitetet och lokaler för dess samlingar inrymda i den af staten inköpta "Grosserer Mariboes gaard". För laboratorier och andra samlingar måste rum hyras, men 1841-51 uppfördes (efter stadskonduktör K. H. Groschs ritningar, reviderade af Schinkel i Berlin) på den till slottstomten stötande, 1837 inköpta Ruus-lökke tre byggnader (se fig. 4 till art. Kristia-nia): i midten museibyggnaden (afsedd för föreläsningar och samlingar i medicin, anatomi, zoologi, botanik, mineralogi och fysik; och f. n. in-rcdes där en stor festsal), omgifven af planteringar och flankerad till vänster af det urspr, för 250,000 band beräknade biblioteket och till höger af "Domus academica", som utom tjänsterum innehåller auditorier (för teologiska, juridiska och historiska fakulteterna), festsal för 500 pers. och lokaler för fornsakssamling och myntkabinett. .- Institutioner och samlingar: Biblioteket (se d. o., sp. 278), som 1815-50 inrymdes i "kommissariatsgaarden" (Kristianias äldsta patriciergård), befinner sig nu i universitetsbyggnaden, men det kommer att 1914 flyttas i en ny byggnad på observatoricts tomt; botanisk trädgård (anlagd 1814-18 under J. Rathkes uppsikt på den af konung Fredrik VI skänkta gården Töien utanför staden); astronomiskt og magnetiskt observatorium (uppf. 1830-33); historiskt museum (fig. 7 till art. K r i s t i a n i a; öppnadt 1903), som innehåller dels samlingen af nordiska fornsaker (grundlagd af Selskabet for Norges vel, sedan 1817 tillhörande universitetet, efter 1828 systematiskt ordnad under R. Keysers förvaltning, sedan 1875 under chefskap af professorn i nordisk arkeologi, f. n. svensken G. A. Gustafson, och omfattande omkr. 26,000 n:r), dels myntkabinettet (grundlagdt 1817, omkr. 67,000 mynt och medaljer), dels etnografiskt museum (grundlagdt 1853 af P. A. Munch, under Y. Nielsens ledning utveckladt till en betydelsefull statsinstitution med omkr. 20,000 n:r); zoologiskt museum (under de senaste åren flyttadt från universitetsbyggnaden till Töien); samlingen af konsthistorisk undervisningsmateriel; meteorologiska, anatomiska, patologisk-anatomiska, fysiologiska, farmakologiska, hygieniska, mineralogiska och fysiska institut; kirurgiska och obstetriska instrumentsamlingar; botaniskt museum; zoologiska, botaniska, metallurgiska och kemiska laboratorier; en samling af grufkartor och en teknologisk modellsamling. Till universitetet höra ock den meteorologiska stationen i Bergen och den biologiska stationen i Dröbak. O. A. ö. Kristianisera, kristna, göra till kristna. Kristianopel. 1. Köping i Blekinge län, Kri- Ord, som saknas under K, torde sökas under C.