Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristiania ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enda tillflyktsorten på den omkr. 350 km. långa och
nästan skärgårdslösa kuststräckan emellan Kristiania- och
Buknfjordarna, dels i sjöstrategiskt afseende,
såsom behärskande förbindelsen emellan Östersjön
och Nordsjön, nödvändiggjorde emellertid moderna
befästningar mot sjösidan. Dessa verk, på hvilka arbetena, efter en till
3,2 mill. kr. beräknad plan, började 1900, äro nu fullbordade
och äro dels samlade på Odderöen (med en bestyckning af 2 st. 24 cm. kanoner,
4 st. 24 cm. haubitser, 4 st. 12 cm. kanoner och 4 st. 65 mm. snabbskjutande
kanoner) till stadens skydd, dels förlagda hufvudsakligen till Gleodden, på
västra sidan om inloppet till den ö. om staden inskjutande Topdalsfjorden
(några verk ha anlagts äfven på de på motsatta stranden uppstigande
dominerande bergshöjderna), för att spärra inloppet till nämnda fjord
(bestyckning: 3 st. 15 cm. och 2 st. 65 mm. snabbskjutande kanoner). Å
Topdalsfjordens västra sida, vid
Marvigen, finns en mindre örlogshamn, där några kanon- och
torpedbåtar torde vara förlagda.
O. A. Ö. L. W:son M.
Kristiansands bastion. Se Kristianssten 1.
Kristiansands stift i Norge omfattar amten Brats-berg,
Nedenes, Lister og Mandal samt Stavanger och består af
18 prosterier. Areal 40,948 kvkm. 408,649 inv. (1910).
O. A. Ö.
Kristiansborg, slott i Köpenhamn, uppfördes 1733
-40 med stor prakt af Kristian VI på platsen för
Köpenhamns gamla slott. Omkostnaderna uppgingo till
inemot 6 mill. kr. (15 å 16 mill. kr. i våra
nov. 1740, men byggnaden var ingalunda fullfärdig
(riddarsalen inreddes 1766 och invigdes vid Kristian
VII:s bröllop). Efter en maskeradbal 17 jan. 1772 egde
i K. en palatsrevolution rum, som störtade drottning
Karolina Matilda och hennes äl-
Fig. 1.
Kristiansborg (östra fasaden) före branden
1884. T. h. slottskyrkan.
dagars mynt). Arkitekten var urspr. öfverste Häus-ser,
senare tillkommo L. Thurah och N. Eigtved. K. bildade
en sex våningar hög, fullständigt sluten fyrkant,
öfver hvars västra fasad (hufvudfasaden) ett väldigt,
kupoltäckt, rikt förgylldt torn höjde sig. Spirans
topp nådde 80 m. från grunden. Från västra fasadens
hörn utsköto mot v. lägre sidobyggnader, den ena
afsedd för stall och vagnshus samt hoftea-ter, den
andra för ridhus, hvilka i två långsträckta halfbågar
omslöto manegen. Slottet invigdes 26
Fig. 2. Kristiansborg sådant det skall te sig
efter nu (1911) pågående återuppbyggande : västra
fasaden (sidobyggnaderna med sina half bågar kvarstå
från 1740-talets Kristiansborg).
skare grefve Struensee. K., som rymde omkr. 1,000
pers., var ännu ej helt färdigt, då det 26-27
febr. 1794 brann ned med undantag af yttermurarna
och sidobyggnaderna. Återuppbyggandet begynte först
tio år senare och gick till följd af bristande
penningmedel långsamt. Ledningen var anförtrodd åt
arkitekten K. F. Hansen. Först 1828 var slottet delvis
i beboeligt skick, men kunde i afseende på prakt och
storlek ej täfia med det gamla K. Särskildt saknades
midtpartiet af västra fasaden (där tornet stått),
som ersattes af en öppen pelarhall. Återuppföran-det
kostade till 1838 4 Va mill. kr. Hufvudfasaden
(fig. 1), som nu blef den östra utåt Slottsplatsen,
var 54 m. lång, 14 m. hög och 13 m. djup. Såväl
framsidan som trappor och festsalar voro rikt
prydda med statyer och reliefer af Thorvaldsen,
Bissen d. ä., Freund, Jerichau m. fl. samt med
målningar. Dessutom upptogs sedan 1824 nästan hela
öfversta våningen af k. tafvelgalleriet. Äfven "det
oldnordiske museum" var förlagdt till K. 1832-53
och sedan 1864 Höjcsteret (den hade inrymts i det
gamla K. ända till 1794). Fredrik VII bodde redan
som kronprins på K. (dess invigning 1828 sammanföll
med hans första bröllop) och fortfor såsom konung att
residera där till sin död; här mottog han 21 mars 1848
det stora folktåget, som anhöll om ministärförändring,
och riksdagen fick i okt s. å. sina lokaler i K.,
särskildt i södra flygeln. Sedan 1863 begagnades
K:s hufvudvåning eljest blott vid konungahusets
fester. 3-4 okt. 1884 brann K. åter ned med undantag
af sidobyggnaderna och den genom ett galleri förbundna
slottskyrkan. Dock räddades tafvelgalleriet och de
förnämsta statyerna. Först 1903 beslöts slottets
återuppbyggande till användning för konungahuset,
riksdagen och Höjesteret, och efter utlyst pristäflan
anförtroddes arbetet åt arkitekt Thorvald Jörgensen;
det påbörjades 1906 (se fig. 2), och det visade
sig då,
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
