enda tillflyktsorten på den omkr. 350 km. långa och nästan skärgårdslösa kuststräckan emellan Kristiania- och Buknfjordarna, dels i sjöstrategiskt afseende, såsom behärskande förbindelsen emellan Östersjön och Nordsjön, nödvändiggjorde emellertid moderna befästningar mot sjösidan. Dessa verk, på hvilka arbetena, efter en till 3,2 mill. kr. beräknad plan, började 1900, äro nu fullbordade och äro dels samlade på Odderöen (med en bestyckning af 2 st. 24 cm. kanoner, 4 st. 24 cm. haubitser, 4 st. 12 cm. kanoner och 4 st. 65 mm. snabbskjutande kanoner) till stadens skydd, dels förlagda hufvudsakligen till Gleodden, på västra sidan om inloppet till den ö. om staden inskjutande Topdalsfjorden (några verk ha anlagts äfven på de på motsatta stranden uppstigande dominerande bergshöjderna), för att spärra inloppet till nämnda fjord (bestyckning: 3 st. 15 cm. och 2 st. 65 mm. snabbskjutande kanoner). Å Topdalsfjordens västra sida, vid Marvigen, finns en mindre örlogshamn, där några kanon- och torpedbåtar torde vara förlagda. O. A. Ö. L. W:son M. Kristiansands bastion. Se Kristianssten 1. Kristiansands stift i Norge omfattar amten Brats-berg, Nedenes, Lister og Mandal samt Stavanger och består af 18 prosterier. Areal 40,948 kvkm. 408,649 inv. (1910). O. A. Ö. Kristiansborg, slott i Köpenhamn, uppfördes 1733 -40 med stor prakt af Kristian VI på platsen för Köpenhamns gamla slott. Omkostnaderna uppgingo till inemot 6 mill. kr. (15 å 16 mill. kr. i våra nov. 1740, men byggnaden var ingalunda fullfärdig (riddarsalen inreddes 1766 och invigdes vid Kristian VII:s bröllop). Efter en maskeradbal 17 jan. 1772 egde i K. en palatsrevolution rum, som störtade drottning Karolina Matilda och hennes äl- Fig. 1. Kristiansborg (östra fasaden) före branden 1884. T. h. slottskyrkan. dagars mynt). Arkitekten var urspr. öfverste Häus-ser, senare tillkommo L. Thurah och N. Eigtved. K. bildade en sex våningar hög, fullständigt sluten fyrkant, öfver hvars västra fasad (hufvudfasaden) ett väldigt, kupoltäckt, rikt förgylldt torn höjde sig. Spirans topp nådde 80 m. från grunden. Från västra fasadens hörn utsköto mot v. lägre sidobyggnader, den ena afsedd för stall och vagnshus samt hoftea-ter, den andra för ridhus, hvilka i två långsträckta halfbågar omslöto manegen. Slottet invigdes 26 Fig. 2. Kristiansborg sådant det skall te sig efter nu (1911) pågående återuppbyggande : västra fasaden (sidobyggnaderna med sina half bågar kvarstå från 1740-talets Kristiansborg). skare grefve Struensee. K., som rymde omkr. 1,000 pers., var ännu ej helt färdigt, då det 26-27 febr. 1794 brann ned med undantag af yttermurarna och sidobyggnaderna. Återuppbyggandet begynte först tio år senare och gick till följd af bristande penningmedel långsamt. Ledningen var anförtrodd åt arkitekten K. F. Hansen. Först 1828 var slottet delvis i beboeligt skick, men kunde i afseende på prakt och storlek ej täfia med det gamla K. Särskildt saknades midtpartiet af västra fasaden (där tornet stått), som ersattes af en öppen pelarhall. Återuppföran-det kostade till 1838 4 Va mill. kr. Hufvudfasaden (fig. 1), som nu blef den östra utåt Slottsplatsen, var 54 m. lång, 14 m. hög och 13 m. djup. Såväl framsidan som trappor och festsalar voro rikt prydda med statyer och reliefer af Thorvaldsen, Bissen d. ä., Freund, Jerichau m. fl. samt med målningar. Dessutom upptogs sedan 1824 nästan hela öfversta våningen af k. tafvelgalleriet. Äfven "det oldnordiske museum" var förlagdt till K. 1832-53 och sedan 1864 Höjcsteret (den hade inrymts i det gamla K. ända till 1794). Fredrik VII bodde redan som kronprins på K. (dess invigning 1828 sammanföll med hans första bröllop) och fortfor såsom konung att residera där till sin död; här mottog han 21 mars 1848 det stora folktåget, som anhöll om ministärförändring, och riksdagen fick i okt s. å. sina lokaler i K., särskildt i södra flygeln. Sedan 1863 begagnades K:s hufvudvåning eljest blott vid konungahusets fester. 3-4 okt. 1884 brann K. åter ned med undantag af sidobyggnaderna och den genom ett galleri förbundna slottskyrkan. Dock räddades tafvelgalleriet och de förnämsta statyerna. Först 1903 beslöts slottets återuppbyggande till användning för konungahuset, riksdagen och Höjesteret, och efter utlyst pristäflan anförtroddes arbetet åt arkitekt Thorvald Jörgensen; det påbörjades 1906 (se fig. 2), och det visade sig då, Ord, som saknas under K, torde sökas under C.