Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristiansburg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1401
Kristiansburg-Kristianstad
1402
att de gamla murarna ännu kunde till största delen
användas. Hufvudfasadcn kommer att vetta åt ö.;
.ett högt torn skall uppföras, ej långt från platsen
för "Blåtornet" på Köpenhamns gamla slott. Platsen
framför hufvudfasaden prydes sedan 1873 af Fredrik
VII:s ryttarstaty (mod. af Bissen d. ä.). - Jfr
F. J. Meier, "Christiansborg slöt" (i "Nord. tidskr.",
1884), och F. Schiött, "Christiansborg slöt" (1903).
E. Ebg.
Kristiansburg, dansk fästning i Oldenburg vid
Jadcströmmen, byggdes i slutet af 1600-talet, men
synes snart nog ha lämnats åt sitt öde. L. W:son M.
Kristiansd’or [-där], äldre danskt guldmynt, i värde
motsvarande 14 kr. 75 öre.
Kristiansen, V., pseudonym för danske språkforskaren
M, V. Fausböll (se d. o.).
Kristiansfeld [-fält], köping i preussiska
prov. Schleswig-Holstein, 14 km. n. om Haderslev. 600
inv. (1900). K. anlades 1773 af herrnhutare, som där
ännu bilda en brödraförsamling. (J. F. N.)
Kristiansfjeld, skans eller s. k. fästning i
Norge på en isolerad bergshöjd i Elverums socken
på Gloui-mens östra strand och till skydd för
därvarande flod-öfvergång, skall ha påbörjats af
U. F. Gyldenlöve 1675, men anlades eg. först 1683
af G. W. Wedel-Jarlsberg. Befästningen kallades
först H a m m e r s-berg, men fick 1685 namnet
K. 1715 utgjordes bestyckningen af 20 pjäser. Genom
k. resolution 13 juli 1742 bestämdes, att K., som
aldrig spelat någon roll i krigen mot Sverige,
skulle raseras, och redan 1745 var detta i det
närmaste utfördt. 7 juni 1811 befalldes emellertid,
att K. åter skulle istånd-sättas, hvilket också
provisoriskt verkställdes. Efter 1815 fick
K. förfalla. L- W:son M.
Kristianshaab [-håb], en 1734 grundlagd dansk koloni
i norra delen af Grönland vid Diskobukten (68° 50’
n. br.). 500 inv. (1901).
Kristianshavn, namn på den del af staden Köpenhamn,
som ligger på nordvästra udden af Ama-:ger och
förbindcs med det egentliga Köpenhamn genom två broar,
Knippeisbro (byggd 1620, ombyggd 1869 och ånyo 1908)
och Langebro (byggd 1686, ombyggd 1903). 19,800
inv. (1906). K. grundlades 1617 af Kristian IV och
fick efter honom sitt namn. Urspr, hade det sin
egen magistrat, och till 1660 års riksdag sände
det två representanter, men införlifva-des 1674 med
Köpenhamn. 1639 fick K. sin första kyrka (af trä);
1682 lades grunden till Vor freisers kirke, som
invigdes 1696, och 1759 kom en ny kyrka, Frederiks
kirke (för de tyske invånarna till 1886), sedan
1901 kallad Kristianskirken. I K. finnas ett stort
antal magasin och flera skeppsvarf samt Burmeister &
Wains maskinfabrik. Bland offentliga inrättningar
må nämnas straffanstalten för kvinnor (f. d. "tugt-
og f or bed ringshuset") och "Bom be-bössen" (ett
hem för gamla sjömän). E. Ebg.
Kristiansholm, ö i Östersjön. Se K r i s t i a n
s ö.
Kristiansholm, danskt grefskap på Lolland,
upp-rättadt 1734 af grefve K. Kaben, ligger intill
staden Nysted samt består af hufvudgårdarna Aalholm
(se d. o.), Bramslykke och Égholm med inalles 790
har. Till grefskapet höra 1,300 har skog, betydliga
tion-den och ett fideikommisskapital af 2,180,000
kr. Innehafvare är (sedan 1889) f. d. utrikesministern
grefve F. K. 0. Eaben-Levetzau (f. 1850). E. Ebg.
Kristiansholm, holme i Norge utanför Bergens norra
förstad i Sand vigsbukten. 1641 anlades en
redutt på K., som då fick detta namn. 1801
istånd-sattcs K. och bestyckades med 12 kanoner,
men någon tid därefter slopades befästningen,
och 1875 bestämdes, att K. skulle säljas.
L. W:son M.
Kristiansholms fort. Se Kristiansand.
Kristiansholmslinjen, befästning i Danmark på högra
flygeln af Köpenhamns nordfront. Se K ö-p e n h a m n.
L. W.-son M.
Kristianspriis . [-pris], fästning. Se F r i e d-r
ichsor t.
Kristianssted, stad på norra sidan af
dansk-väst-indiska ön S:te Croix. 5,500
inv. (1901), hvaribland icke fullt 2,400 af
mankön. I det angränsande landt-distriktet bo
omkr. 4,800 pers., hvaraf 2,800 af mankön. Säte
för guvernören. Säker, men svårtillgänglig hamn.
E. Ebg.
Kristianssten. 1. Fästning i Norge på en höjd
vid Nidelven, strax ö. om och till skydd för
Trond-hjem. K. anlades 1681 eller 1682 och bestod
till en början af 2 delar: själfva hufvudfästet och
Kristiansands bastion 1. Gammelfsestningen, hvartill
kom den lägre liggande Möllenbergs skans; det hela
var omgifvet af en palissadering. Senare ombyggdes
fästningen och kom då att bestå af Kristiansands
bastion, Frölichs redutt och Möllenbergs skans. Vid
Armfelts tåg mot Trond-hjem 1718 inlades 1,100 mans
garnison på K., och denna fästning, som han i brist
på artilleri ej kunde anfalla, hindrade honom att
bemäktiga sig staden. Genom k. resolution 12 dec. 1816
bestämdes, att K. ej längre skulle underhållas, utan
"överlades til tidens ödelaeggelse", men tack vare
att en brandstation senare förlades på K., räddades
det från total ruin. Sedermera ditförladcs äfven ett
salutbat-teri. - 2. Af Gyldenlöve 1677 gifvet namn på
det eröfrade Karlsten (se d. o.). l o. 2. L. W:son M.
KristiansScede, danskt grefskap på Lolland,
upp-rättadt 1729 af grefve K. D. Keventlow,
kallades först (till 1741) Kristiansborg samt
består af hufvudgårdarna K., Aalstrup, Pederstrup
(där länsgref-ven vanligen bor) och Skjelstofte med
inalles 1,418 har jämte en mängd arvefsestegods. Till
grefskapet höra därjämte 1,650 har skog,
betydliga tionden och ett fideikommisskapital
af 1,580,000 kr. -Huf-vudgården K. hette fordom
Taastrup. Den nuv. in-nehafvaren (sedan 1875),
grefve Kr. Einar Kevent-low (f. 1864), eger tillika
grefsk. Reventlow-Sand-berg i Sundeved och baroniet
Brahetrolleborg på Fyn samt Pugerup med underlydande
i Malmöhus län (5,i7i mtl, tax.-v. 798,800 kV.,
1905). E. Ebg.
Kristianstad [-ʃa’n- l. -stia’n-], stapelstad och
residensstad i Kristianstads län, ligger sidländt på
östra sidan af Helgeå och dess utvidgning, Helgesjön,
omkr. 22 km. från åns utlopp i Östersjön, invid
hvilken stadens hamn och lastageplats, Åhus,
är belägen. K:s område utgör (sedan 1891, då Näsby
och Nosaby byar, hvilka, såsom donerad stadsjord,
i administrativt
 |
| Fig. 1. Kristianstads vapen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
