För det i staden förlagda Vendes artilleriregementes räkning ha tid efter annan uppförts tre kasernbyggnader, den senaste (1906) i norra delen af stadens område, i de s. k. Östra ängar, omedelbart invid regementets öfningsplats, Näsby fält. I dess närhet ligger stadens vattenverk, hvaremot gasverket och det i sammanhang därmed anlagda elektricitetsverket förlagts till sydligaste delen af stadsområdet. Folkskolehusen äro tre. -- K. är, som nämndt, säte för länsstyrelsen och för hofrätten öfver Skåne och Blekinge, garnisonsort för Vendes artilleriregemente samt äfven i annat hänseende en

Fig. 6. Teatern.

centralpunkt, t. ex. genom en stor frimurarloge. Dessa omständigheter i förening, som gett staden en prägel af stel finhet, äro orsakerna till K:s tillväxt. Stadens uppblomstring i våra dagar har dock åstadkommits först genom järnvägarna och därefter genom Åhus' hamns förbättring (senast 1895--98, då hamnen och inseglingsrännan så fördjupades, att ända till 5,4 m. djupgående fartyg kunna inlöpa; kostnaderna stego till närmare 700,000 kr.). Djupet i Helgeå är dock knappt mer än 1 m., hvadan någon direkt sjöfart på K. icke kan ega rum, utan Åhus är hamnplats för staden. Efter tillkomsten af järnvägen K.--Åhus (1886) upphörde den pråmtrafik, som förut underhölls för befordrande af gods mellan staden och hamnen. Ångbåtar, som gå på linjen Stockholm--Köpenhamn, anlöpa bland andra ställen äfven Åhus. Något fartyg är ej hemmahörande i K., men Åhus hade 1908 6 segel- och 2 ångfartyg om tills. 2,869 ton. Sammanlagda antalet af till stadens hamn inkomna och därifrån afgångna fartyg var s. å. 1,614 om 391,829 ton. Hamnafgifterna utgjorde 33,600 kr. för fartyg samt 68,458 kr. för varor. Tulluppbörden steg 1909 till 1,283,946 kr. Stadens handlande voro s. å. 210 med 279 biträden; deras uppskattade inkomst af handelsrörelsen utgjorde 610,764 kr. Handtverkarna voro 160 med 584 arbetare och en för bevillning uppskattad inkomst af handtverksdriften af 295,540 kr. Fabriksrörelsen har de sista årtiondena utvecklat sig betydligt mera, än som motsvarar folkmängdens tillväxt och behofvet inom stadens egentliga handclsområde. Medan 1882 funnos endast 12 fabriker med 285 arbetare och 545,000 kr. tillverkningsvärde, hade dessa siffror 1908 stigit till resp. 42, 1,163 och 22,2 mill. Af sistnämnda summa kommo 9,2 mill. kr. på två ångkvarnar, nära 9 mill. kr. på två destilleringsverk (Sv. spritförädlingsa.-b:s och M. Neumanns a.-b.) och 2,i mill. kr. på ett ullspinneri och ylleväfveri (Skånska yllefabriken, 1900). F. ö. må nämnas Ljunggrens mek. verkstad (järnvägsvagnar, ångslupar m. m.), en trikå- och strumpfabrik, ett bryggen, 4 boktryckerier (från hvilka utgifvas "Nya skånska posten" och "Nyaste Kristianstadsbladet", bägge 6 ggr i veckan), en handskfabrik och en konservfabrik. Staden har goda järnvägsförbindelser: K.--Hässleholms järnväg (1865), hvarigenom K. förenas med Södra stambanan, Sölvesborg--K. järnväg (1874) samt K.--Åhus, K.--Immeln (Glimåkra; 1909 fortsatt till Elmhult) och Hästveda--Karpalund (alla tre 1886). Utom två sparbanker finnas i K. afdelningskontor af riksbanken, Skandinaviska kredita.-b. (f. d. Skånes ensk. bank), Sydsvenska kredita.-b. och Banka.-b. Södra Sverige. Bland undervisningsanstalter äro att nämna allmänt läroverk (med både latin- och realgymnasium) samt elementarläroverk för flickor, en lägre teknisk yrkesskola samt småskollärarinneseminarium. -- Stadens bokförda tillgångar uppgingo 1909 till 7,253,546 kr. och skulder till 4,966,698 kr. De utdebiterade kommunalutskylderna voro 1910 endast 4,34 kr. pr bevillningskrona. -- I kyrkligt hänseende bildar K. med Vä ett regalt pastorat i Lunds stift, Villands kontrakt. För val till riksdagens Andra kammare tillhör staden länets sydöstra valkrets. -- K. anlades af Danmarks konung Kristian IV (hvars namnchiffer, uppburet af två gyllene lejon i blått fält, är stadsvapnet) efter den närbelägna staden Väs förstöring (1612) på den af Helgeå på tre sidor kringflutna Allön och skulle bli såväl en handelsstad som en stark gränsfästning mot Sverige. Anläggningsbrefvet utfärdades 22 mars 1614, men själfva privilegierna först 15 mars (g. st.) 1622, då staden äfven fick stapelstadsrätt. Såväl Vä som Åhus upphörde att vara stadssamhällen, och deras invånare befalldes att flytta till K., hvaremot bönderna i Näsby och Nosaby skulle i Vä taga egor i utbyte mot dem de lämnat, hvilka upplätos till borgarna i K. Efter krigen blomstrade K:s handel och näringar, hvartill hufvudsakligen bidrog, att Helgeå var segelbar ända till staden. Men sedan skar sig ån ett nytt utlopp från Yngsjön åt s. ö., hvarigenom vattenståndet blef betydligt lägre. Alla varor måste forslas på vagn från K. till Åhus. Denna olägenhet afhjälptes i någon mån på 1840- och 1850-talet, då hamnen vid Åhus ombyggdes och ån upprensades, hvarjämte Yngsjön kringgicks medelst en kanal, kallad Hernestads grift. Ännu viktigare för staden blef öppnandet (1865) af Hässleholm--Kristianstadsbanan. K:s fästning synes ha blifvit färdig redan 1617. Den blockerades från slutet af maj till 31 juli 1645 af svenskarna. Sedan K. 1658 blifvit svenskt, iståndsattes fästningsverken, som då utgjordes af e enkel bastionsbefästning med våt graf och 2 portraveliner, men utan betäckt väg. 1664 bestämdes, att 2 afsnitt skulle byggas. En del förstärkningsarbeten utfördes sedermera. 1675 började de enligt Dahlberghs åsikt "släta" befästningarna iståndsättas, men 15 aug. 1676 intogs K. med storm (se fig. 7) af danskarna, som där inlade 2,000 mans garnison samt förbättrade fästningsverken, hvarefter K. blef en af snapphanarnas stödjepunkter. Från 12 jan. till slutet af maj 1677 blockerade svenskarna K., och 12 sept. s. å. inneslöto de ånyo K., men först 4 aug. 1678 kapitulerade kommendanten generalmajor von der Osten. Omedelbart därefter påbörjades förstärkningsarbeten, men 1680 vidtog rasering och fortsattes