Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 1405-1406 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristiansburg ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

För det i staden förlagda Vendes artilleriregementes
räkning ha tid efter annan uppförts tre
kasernbyggnader, den senaste (1906) i norra
delen af stadens område, i de s. k. Östra ängar,
omedelbart invid regementets öfningsplats, Näsby
fält. I dess närhet ligger stadens vattenverk,
hvaremot gasverket och det i sammanhang därmed anlagda
elektricitetsverket förlagts till sydligaste delen
af stadsområdet. Folkskolehusen äro tre. – K. är,
som nämndt, säte för länsstyrelsen och för hofrätten
öfver Skåne och Blekinge, garnisonsort för Vendes
artilleriregemente samt äfven i annat hänseende en

Fig. 6. Teatern.

centralpunkt, t. ex. genom en stor frimurarloge. Dessa
omständigheter i förening, som gett staden en
prägel af stel finhet, äro orsakerna till K:s
tillväxt. Stadens uppblomstring i våra dagar har dock
åstadkommits först genom järnvägarna och därefter
genom Åhus’ hamns förbättring (senast 1895–98,
då hamnen och inseglingsrännan så fördjupades, att
ända till 5,4 m. djupgående fartyg kunna inlöpa;
kostnaderna stego till närmare 700,000 kr.). Djupet
i Helgeå är dock knappt mer än 1 m., hvadan någon
direkt sjöfart på K. icke kan ega rum, utan Åhus
är hamnplats för staden. Efter tillkomsten af
järnvägen K.–Åhus (1886) upphörde den pråmtrafik,
som förut underhölls för befordrande af gods
mellan staden och hamnen. Ångbåtar, som gå på linjen
Stockholm–Köpenhamn, anlöpa bland andra ställen äfven
Åhus. Något fartyg är ej hemmahörande i K., men Åhus
hade 1908 6 segel- och 2 ångfartyg om tills. 2,869
ton. Sammanlagda antalet af till stadens hamn inkomna
och därifrån afgångna fartyg var s. å. 1,614 om
391,829 ton. Hamnafgifterna utgjorde 33,600 kr. för
fartyg samt 68,458 kr. för varor. Tulluppbörden
steg 1909 till 1,283,946 kr. Stadens handlande voro
s. å. 210 med 279 biträden; deras uppskattade inkomst
af handelsrörelsen utgjorde 610,764 kr. Handtverkarna
voro 160 med 584 arbetare och en för bevillning
uppskattad inkomst af handtverksdriften af 295,540
kr. Fabriksrörelsen har de sista årtiondena utvecklat
sig betydligt mera, än som motsvarar folkmängdens
tillväxt och behofvet inom stadens egentliga
handclsområde. Medan 1882 funnos endast 12 fabriker
med 285 arbetare och 545,000 kr. tillverkningsvärde,
hade dessa siffror 1908 stigit till resp. 42,
1,163 och 22,2 mill. Af sistnämnda summa kommo 9,2
mill. kr. på två ångkvarnar, nära 9 mill. kr. på
två destilleringsverk (Sv. spritförädlingsa.-b:s
och M. Neumanns a.-b.) och 2,i mill. kr. på ett
ullspinneri och ylleväfveri (Skånska yllefabriken,
1900). F. ö. må nämnas Ljunggrens mek. verkstad
(järnvägsvagnar, ångslupar m. m.), en trikå-
och strumpfabrik, ett bryggen, 4 boktryckerier
(från hvilka utgifvas "Nya skånska posten" och
"Nyaste Kristianstadsbladet", bägge 6 ggr i veckan),
en handskfabrik och en konservfabrik. Staden har
goda järnvägsförbindelser: K.–Hässleholms järnväg
(1865), hvarigenom K. förenas med Södra stambanan,
Sölvesborg–K. järnväg (1874) samt K.–Åhus,
K.–Immeln (Glimåkra; 1909 fortsatt till Elmhult)
och Hästveda–Karpalund (alla tre 1886). Utom två
sparbanker finnas i K. afdelningskontor af riksbanken,
Skandinaviska kredita.-b. (f. d. Skånes ensk. bank),
Sydsvenska kredita.-b. och Banka.-b. Södra
Sverige. Bland undervisningsanstalter äro att nämna
allmänt läroverk (med både latin- och realgymnasium)
samt elementarläroverk för flickor, en lägre teknisk
yrkesskola samt småskollärarinneseminarium.
– Stadens bokförda tillgångar uppgingo 1909
till 7,253,546 kr. och skulder till 4,966,698 kr.
De utdebiterade kommunalutskylderna voro 1910
endast 4,34 kr. pr bevillningskrona. – I kyrkligt
hänseende bildar K. med Vä ett regalt pastorat i Lunds
stift, Villands kontrakt. För val till riksdagens
Andra kammare tillhör staden länets sydöstra valkrets.
– K. anlades af Danmarks konung Kristian
IV (hvars namnchiffer, uppburet af två gyllene
lejon i blått fält, är stadsvapnet) efter den
närbelägna staden Väs förstöring (1612) på
den af Helgeå på tre sidor kringflutna Allön
och skulle bli såväl en handelsstad som en stark
gränsfästning mot Sverige. Anläggningsbrefvet
utfärdades 22 mars 1614, men själfva privilegierna
först 15 mars (g. st.) 1622, då staden äfven fick
stapelstadsrätt. Såväl Vä som Åhus upphörde att
vara stadssamhällen, och deras invånare befalldes
att flytta till K., hvaremot bönderna i Näsby och
Nosaby skulle i Vä taga egor i utbyte mot dem de
lämnat, hvilka upplätos till borgarna i K. Efter
krigen blomstrade K:s handel och näringar, hvartill
hufvudsakligen bidrog, att Helgeå var segelbar ända
till staden. Men sedan skar sig ån ett nytt utlopp
från Yngsjön åt s. ö., hvarigenom vattenståndet
blef betydligt lägre. Alla varor måste forslas
på vagn från K. till Åhus. Denna olägenhet
afhjälptes i någon mån på 1840- och 1850-talet,
då hamnen vid Åhus ombyggdes och ån upprensades,
hvarjämte Yngsjön kringgicks medelst en kanal, kallad
Hernestads grift. Ännu viktigare för staden blef
öppnandet (1865) af Hässleholm–Kristianstadsbanan.
K:s fästning synes ha blifvit färdig redan 1617.
Den blockerades från slutet af maj till 31 juli 1645
af svenskarna. Sedan K. 1658 blifvit svenskt,
iståndsattes fästningsverken, som då utgjordes
af e enkel bastionsbefästning med våt graf
och 2 portraveliner, men utan betäckt väg.
1664 bestämdes, att 2 afsnitt skulle byggas.
En del förstärkningsarbeten utfördes sedermera.
1675 började de enligt Dahlberghs åsikt "släta"
befästningarna iståndsättas, men 15 aug. 1676 intogs
K. med storm (se fig. 7) af danskarna, som där inlade
2,000 mans garnison samt förbättrade fästningsverken,
hvarefter K. blef en af snapphanarnas stödjepunkter.
Från 12 jan. till slutet af maj 1677 blockerade
svenskarna K., och 12 sept. s. å. inneslöto de ånyo
K., men först 4 aug. 1678 kapitulerade kommendanten
generalmajor von der Osten. Omedelbart därefter
påbörjades förstärkningsarbeten, men 1680 vidtog
rasering och fortsattes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>