Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 1407-1408 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristiansburg ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 7. Kristianstad stormadt af danskarna 1676. (Efter ett samtida kopparstick af Romein de Hooghe.)

till 1686, då vidare förstöring afbröts. Stenen hade
förts till Karlskrona, men palissader, bestyckning
och ammunition till Landskrona. Jan.–febr. 1710
hölls K. besatt af danskarna. S. å. befalldes
Palmquist låta befästa K., af hvars forna
försvarsverk då endast grundmurarna återstodo, och
iståndsättningsarbetena påbörjades omedelbart;
1724 års plan för de senare omfattade på
kortsidorna hörnbastioner jämte portraveliner,
lynetter, betäckt väg och corps de garde samt på
östra fronten betäckt väg; 1743, då angrepp från
Danmark hotade, reparerades anfallsfronterna; 1747
utarbetade Virgin förstärkningsförslag för de båda
kortsidornas polygoner, och sedermera arbetades å
befästningar under v. Liewens öfverinseende 1748–67
i enlighet med en af denne uppgjord och af K. M:t
1749 gillad förstärkningsplan. 1773 fastställdes
på v. Strussenfelts tillskyndan en plan till K:s
fullbordande, och härpå arbetades in på 1790-talet;
men ett 1794 uppgjordt förslag till K:s anordnande
till place d’armes kom ej till utförande. 1819 års
befästningskommitté påyrkade K:s bibehållande och
iståndsättande, hvilket 1822 också blef K. M:ts
beslut, men 1843 bestämdes, att K. skulle upphöra
att räknas bland rikets fästningar, och i följd
häraf raserades största delen af befästningarna
under 1850-talet, och återstoden har sedermera
följt efter. K. har emellertid fått bibehålla sin
garnison, Vendes artilleriregemente, och om några
år, då kasernetablissemang hunnit färdigbyggas,
skall äfven Norra Skånska infanteriregementet
ditförläggas. (Redan 1910 förlades regementets
expedition dit.) Wbg. L. W:son M.

Kristianstad–Glimåkra järnväg. Se
Kristianstad–Hässleholms järnvägar.

Kristianstad–Hässleholms järnvägar (sign. C. H. J.),
som egas och trafikeras af Kristianstad–Hässleholms
järnvägsaktiebolag, utgöras af de normalspåriga
(1,435 m.) järnvägslinjerna Kristianstad–Hässleholm
i nordvästlig riktning från Kristianstad,
Kristianstad–Immeln–Glimåkra–Elmhult i nordlig
riktning och Kristianstad–Åhus hamn i sydöstlig, med
en sammanlagd längd af 115,4 km., hvaraf 110,7 km. äro
belägna inom Kristianstads och 4,7 km. inom Kronobergs
län. Urspr. tillhörde endast den förstnämnda af
dessa linjer under namn af Kristianstad–Hässleholms
järnväg, 30 km., bolaget, men 1 jan. 1906 kommo i dess
ego jämväl den Kristianstad–Åhus järnvägsaktiebolag
tillhöriga Kristianstad–Åhus järnväg, 17 km., som
redan förut trafikerats af Kristianstad–Hässleholms
järnväg, och Kristianstad–Immelns järnväg mellan Kristianstad
och Glimåkra, 40 km., tillhörig Kristianstad–Immelns
järnvägsaktiebolag samt 29 juli 1909
linjen Glimåkra–Elmhult, 28 km. Vid Hässleholm
står järnvägskomplexen i förbindelse med Södra
stambanan, Hälsingborg–Hässleholms och
Hässleholm–Markaryds järnvägar, i Elmhult med Södra Stambanan
och Sölvesborg–Olofström–Elmhults järnväg, i
Karpalund och Åhus hamn vid Östersjön med Östra
Skånes järnvägar, som jämväl trafikera sträckan
Karpalund–Kristianstad, 4,6 km., och i Kristianstad
med den i järnvägskomplexen Blekinge kustbanor
ingående Sölvesborg–Kristianstad järnväg, som ensam
af alla anslutande järnvägar är smalspårig (1,067
m.). Linjen Kristianstad–Hässleholm öppnades för
trafik i aug. 1865, Kristianstad–Immeln i dec. 1885,
Immeln–Sibbhult i maj och Sibbhult–Glimåkra i
sept. 1886, Glimåkra–Elmhult i juli 1909 och
Kristianstad–Åhus hamn i maj 1886. Vid 1909
års slut utgjorde bokförda byggnadskostnaden
4,972,194 kr., hvaraf för rullande materiel
1,143,011 kr., aktiekapitalet 1,712,000 kr. och
reservfonden 675,000 kr. Järnvägsbolagets
styrelse har sitt säte i Kristianstad.
A. d’A.

Kristianstad–Immelns järnväg. Se Kristianstad–
Hässleholms järnvägar.

Kristianstads län omfattar norra och östra delen af
landskapet Skåne (se d. o.), och dess fastland är
beläget mellan 55° 23’ och 56° 32’ n. br. samt 3° 28’
och 5° 26’ v. lgd från Stockholms observatorium. Det
gränsar i n. till Hallands och Kronobergs län,
i ö. till Blekinge län och Östersjön, som ock är
gräns i s., i s. v. till Malmöhus län, i v. till
Kattegatt. Länet, hvars största längd, i n.–s.,
är inemot 130 km. och största bredd, i ö.–v., fullt
115 km., har ett ytinnehåll af 6,445 kvkm., hvaraf
utan hänsyn till senare tiders landvinningar genom
sjösänkning och vattenaftappning 6,223 kvkm. äro
land och 222 vatten. Häri ingå Ifösjön med 58,
Helgesjön och Immeln hvardera med 24 kvkm., mindre
äro Oppmannasjön och Finjasjön. Folkmängden vid
1909 års slut var 226,710 pers. (111,090 mankön och
115,620 kvinnkön), hvaraf 209,054 å landsbygden
och 17,656 i städerna. Folkmängdstätheten var
sålunda fullt 36 pers. på 1 kvkm. land, störst i de
sydligaste häradena, omkr. 60 pers., och de västra,
omkr. 50, minst i de norra och nordöstra, knappt
25. I förhållande till rikets folkmängd hade länet
4,14 proc. däraf och var med hänsyn till folkmängden
det 12:e i ordningen och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>