Fig. 7. Kristianstad stormadt af danskarna 1676. (Efter ett samtida kopparstick af Romein de Hooghe.)

till 1686, då vidare förstöring afbröts. Stenen hade förts till Karlskrona, men palissader, bestyckning och ammunition till Landskrona. Jan.--febr. 1710 hölls K. besatt af danskarna. S. å. befalldes Palmquist låta befästa K., af hvars forna försvarsverk då endast grundmurarna återstodo, och iståndsättningsarbetena påbörjades omedelbart; 1724 års plan för de senare omfattade på kortsidorna hörnbastioner jämte portraveliner, lynetter, betäckt väg och corps de garde samt på östra fronten betäckt väg; 1743, då angrepp från Danmark hotade, reparerades anfallsfronterna; 1747 utarbetade Virgin förstärkningsförslag för de båda kortsidornas polygoner, och sedermera arbetades å befästningar under v. Liewens öfverinseende 1748--67 i enlighet med en af denne uppgjord och af K. M:t 1749 gillad förstärkningsplan. 1773 fastställdes på v. Strussenfelts tillskyndan en plan till K:s fullbordande, och härpå arbetades in på 1790-talet; men ett 1794 uppgjordt förslag till K:s anordnande till place d'armes kom ej till utförande. 1819 års befästningskommitté påyrkade K:s bibehållande och iståndsättande, hvilket 1822 också blef K. M:ts beslut, men 1843 bestämdes, att K. skulle upphöra att räknas bland rikets fästningar, och i följd häraf raserades största delen af befästningarna under 1850-talet, och återstoden har sedermera följt efter. K. har emellertid fått bibehålla sin garnison, Vendes artilleriregemente, och om några år, då kasernetablissemang hunnit färdigbyggas, skall äfven Norra Skånska infanteriregementet ditförläggas. (Redan 1910 förlades regementets expedition dit.) Wbg. L. W:son M. Kristianstad--Glimåkra järnväg. Se Kristianstad--Hässleholms järnvägar. Kristianstad--Hässleholms järnvägar (sign. C. H. J.), som egas och trafikeras af Kristianstad--Hässleholms järnvägsaktiebolag, utgöras af de normalspåriga (1,435 m.) järnvägslinjerna Kristianstad--Hässleholm i nordvästlig riktning från Kristianstad, Kristianstad--Immeln--Glimåkra--Elmhult i nordlig riktning och Kristianstad--Åhus hamn i sydöstlig, med en sammanlagd längd af 115,4 km., hvaraf 110,7 km. äro belägna inom Kristianstads och 4,7 km. inom Kronobergs län. Urspr. tillhörde endast den förstnämnda af dessa linjer under namn af Kristianstad--Hässleholms järnväg, 30 km., bolaget, men 1 jan. 1906 kommo i dess ego jämväl den Kristianstad--Åhus järnvägsaktiebolag tillhöriga Kristianstad--Åhus järnväg, 17 km., som redan förut trafikerats af Kristianstad--Hässleholms järnväg, och Kristianstad--Immelns järnväg mellan Kristianstad och Glimåkra, 40 km., tillhörig Kristianstad--Immelns järnvägsaktiebolag samt 29 juli 1909 linjen Glimåkra--Elmhult, 28 km. Vid Hässleholm står järnvägskomplexen i förbindelse med Södra stambanan, Hälsingborg--Hässleholms och Hässleholm--Markaryds järnvägar, i Elmhult med Södra Stambanan och Sölvesborg--Olofström--Elmhults järnväg, i Karpalund och Åhus hamn vid Östersjön med Östra Skånes järnvägar, som jämväl trafikera sträckan Karpalund--Kristianstad, 4,6 km., och i Kristianstad med den i järnvägskomplexen Blekinge kustbanor ingående Sölvesborg--Kristianstad järnväg, som ensam af alla anslutande järnvägar är smalspårig (1,067 m.). Linjen Kristianstad--Hässleholm öppnades för trafik i aug. 1865, Kristianstad--Immeln i dec. 1885, Immeln--Sibbhult i maj och Sibbhult--Glimåkra i sept. 1886, Glimåkra--Elmhult i juli 1909 och Kristianstad--Åhus hamn i maj 1886. Vid 1909 års slut utgjorde bokförda byggnadskostnaden 4,972,194 kr., hvaraf för rullande materiel 1,143,011 kr., aktiekapitalet 1,712,000 kr. och reservfonden 675,000 kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i Kristianstad. A. d'A. Kristianstad--Immelns järnväg. Se Kristianstad-- Hässleholms järnvägar. Kristianstads län omfattar norra och östra delen af landskapet Skåne (se d. o.), och dess fastland är beläget mellan 55° 23' och 56° 32' n. br. samt 3° 28' och 5° 26' v. lgd från Stockholms observatorium. Det gränsar i n. till Hallands och Kronobergs län, i ö. till Blekinge län och Östersjön, som ock är gräns i s., i s. v. till Malmöhus län, i v. till Kattegatt. Länet, hvars största längd, i n.--s., är inemot 130 km. och största bredd, i ö.--v., fullt 115 km., har ett ytinnehåll af 6,445 kvkm., hvaraf utan hänsyn till senare tiders landvinningar genom sjösänkning och vattenaftappning 6,223 kvkm. äro land och 222 vatten. Häri ingå Ifösjön med 58, Helgesjön och Immeln hvardera med 24 kvkm., mindre äro Oppmannasjön och Finjasjön. Folkmängden vid 1909 års slut var 226,710 pers. (111,090 mankön och 115,620 kvinnkön), hvaraf 209,054 å landsbygden och 17,656 i städerna. Folkmängdstätheten var sålunda fullt 36 pers. på 1 kvkm. land, störst i de sydligaste häradena, omkr. 60 pers., och de västra, omkr. 50, minst i de norra och nordöstra, knappt 25. I förhållande till rikets folkmängd hade länet 4,14 proc. däraf och var med hänsyn till folkmängden det 12:e i ordningen och