Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristinehamn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mark. Exporten utgjordes mest af trävaror och
landtmannaprodukter. Handlandenas antal var
s. å. 42. Af industriella verk må nämnas garfveri,
spritfabrik, brännvinsbrännerier och oljeslageri samt
ölbryggerier. Den industriella verksamheten f. ö. är
tämligen obetydlig, i bruttovärde uppskattad år
1908 till endast 276,000 mark. Invånarnas taxerade
inkomster uppgingo år 1909 till 1,6 mill. finska
mark, hvaraf 9,000 mark för näring och yrke. Vasa
aktiebank och Nordiska aktiebanken för handel och
industri ha i K. afdelningskontor. I staden finnas
ett svenskt privatlyceum för gossar och flickor
samt en finsk privat treklassig samskola. Staden
utgör jämte sin landsförsamling, tills. 113
kvkm. och 4,669 invånare (1908), ett konsistoriellt
pastorat af 2:a kl. i Vasa nedre prosteri och
Åbo ärkestift. Genom en under byggnad varande
statsjärnväg (Seinäjoki–Kaskö–Kristinestad) skall
staden förenas med landets järnvägsnät. Stadens
vapen (se fig. ofvan): en sköld, klufven
genom vågskura af silfver och blått, det
första fältet belagdt med elfva gröna granar.
O. I. (A. G. F.)
Kristi pinas historia. Se Passionshistorien.
Kristi ståthållare l. Kristi vikarie, benämning på
påfven i hans förmenta egenskap af ofelbar tolkare
af Guds vilja.
Kristi upphöjelsetillstånd, teol. Se Förnedring.
Kristi vikarie. Se Kristi ståthållare.
Kristkatoliker. Se Gammalkatoliker och Keller,
Augustin (sp. 1380).
Kristkyrka. Det heter i Södermannalagen, att man
skall tro på Kristus, ty han är enväldig i gudomen
och trefaldig i Faderns, Sonens och den Helige andes
namn. Alltså användes namnet Kristus i betydelse af
Gud. Alla kristna kyrkor voro och äro naturligtvis
vigda åt de kristnes Gud, men det var vanligt att,
under tyst förbehåll af detta, viga kyrkor till
heder åt jungfru Maria eller åt det ena eller det
andra helgonet. Emellertid funnos i Norge kyrkor,
som kallades för kristkyrkor. Så kallades alla
biskopskyrkorna, med undantag af den i Oslo. Dock
funnos där äfven kristkyrkor, som icke stodo i samband
med något biskopssäte. Kristkyrkor (christ-churches)
förekommo äfven i England. En sådan var den första
biskopskyrkan i landet, den i Canterbury, men äfven
där förekommo kristkyrkor, som icke stodo i samband
med biskopssäten. I latinska urkunder sägas dessa
kyrkor vara trinitatiskyrkor, vigda åt den heliga
treenigheten, d. v. s. Kristus betyder här detsamma
som Gud. I Sverige och i Danmark (Roskilde och
Lund) förekommo trinitatiskyrkor, men de kallades i
dessa länder icke kristkyrkor, utan Drottenskyrkor
(drotten = Herren). Legenden om Sankt Erik talar
om hans sista gudstjänst i trinitatiskyrkan;
den s. k. Bondkyrkan i Uppsala heter än i dag
officiellt Trefaldighetskyrkan. Två svenska kyrkor
ha intill våra dagar bevarat namnet Drottenskyrkor,
den ena i Visby, den andra i Söderköping. Den
senares namn har i nyare tid blifvit förvrängdt
till Drothems kyrka. Ingendera var biskopskyrka.
Hs Hd.
Kristler, Hans Jakob, arkitekt från Strass-burg,
inkallades af Jakob De la Gardie som byggmästare och
var i hans tjänst åtminstone 1638. K:s första verk
i Sverige var sannolikt Jakobsdal (Ulriks-
dal) vid Stockholm, hvilket i sin ursprungliga
gestalt, sådant det visar sig i Dahlbeighs "Suecia",,
fulländades 1644. Samtidigt företog han, på Tyska
församlingens uppdrag, ombyggnaden och utvidgningen
af dess kyrka, den från medeltiden härstammande
S:l Gertruds gillestuga, som redan förut undergått
åtskilliga förändringar. K. var (1638) upp-hofsmannen
till den då för tiden djärfva planen att låta de
blifvande hvalfven hvila endast på två pelare i
kyrkans midt; och han genomförde till 1642 arbetet i
dess helhet. Ända till kyrkans brand 1878; kvarstod
den väsentligen sådan K. byggt den, med’ undantag af
det förut (1618) fulländade tornet. Hans största och
namnkunnigaste byggnadsföretag, Delagardieska palatset
(se d. o.), det s. k. Maka-: lös, ctr jamnadt med
jorden sedan 1820. K:s senare öden äro obekanta;
förmodligen återvände han, efter väl förrättade värf,
till sitt hemland. -rn.*
Kristliga föreningen af unga kvinnor
(förk. K. F. U. K.) räknar sin upprinnelse från
1855, då miss Emma Robarts i en landsortsstad i
England började sammansluta unga kvinnor för bön och
bibelläsning och lady Kinnaird samtidigt i London,
Fig. 1. K. F. U. K:s centralfurenings i Stockholm
byggnad1 (Brunnsgatan 3.)
bildade hem för de sjuksköterskor, som återvändt
efter att ha deltagit i Krimkriget. Dessa båda
verksamhetsgrenar blefvo 1877 förenade med hvarandra
i en sammanslutning med syfte att verka för unga
kvinnors väl i fysiskt, intellektuellt, moraliskt
ochi andligt afseende. Verksamheten utvecklade sig
hastigt till att omfatta unga kvinnor af en mängd
olika yrkesgrupper. Med tillväxten i antal kvinnor,
som egna sig åt själfständig verksamhet, har behof-vct
af sådana föreningar, som bjuda en ersättning för
hemlifvet och där tillfällen ges till utbildning
i olika riktningar, alltjämt vuxit. Parallellt med
kristliga föreningarna af unga män. hvilkas verk-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
