Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristinehamn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nästan fullständigt nedbrann, och en l maj 1893, som
lade omkr. 50 gårdar i den södra delen af gamla staden
i aska. Jfr H. Lagergren, "Från det forna K." (1906).
Kristinehamns landsförsamling. Se Varnum.
Kristinehamns praktiska skola. Se Kristinehamn
(fig. 4) och Praktiska skolor.
Kristinehof och Torup, fideikommissegendom
i Kristianstads län, med hufvudgården belägen i
Andrarums socken nära Andrarums alunbruk. Egendomen
omfattar Kristinehofs säteri, 7/8 mtl, samt 10 5/12
mtl underlydande, hvaribland Andrarums alunbruk,
i Andrarums socken, jämte spridda hemman och
lägenheter i Raflunda, Brösarps, Södra Mellby (Kiviks
municipalsamhälle), Hvitaby (Torups gård), Eljaröds,
S:t Olofs, Fågeltofta, Hörröds och Maglehems socknar
af Kristianstads län. Hela fideikommisset utgör enligt
Femårsberättelserna 31 9/16 mtl, med ett tax.-v. 1905
af 1,905,100 kr. - K. hette förr Andrarum och uppstod
(genom sammanslagning af Sjötorp och Kullstorp)
samtidigt med det bekanta alunbruket, hvilket anlades
på ett därtill köpt frälsehemman af Joakim Beck,
sedan denne förut, 7 okt. 1637, fått privilegium
att anlägga ett alunbruk på ett hemman tillhörigt
Bosjökloster och Gladsax. Beck, som offrade hela
sin ofantliga förmögenhet på alunbruket, lämnade
sin egendom skuldbelastad till sina arfvingar, från
hvilka grefvinnan Kristina Piper, änka efter Karl
XII:s minister Karl Piper, tillöste sig både bruket
och landtegendomen. Hon satte dem båda i godt skick,
byggde det nuv. slottet
(se fig.) 1737, gaf sitt namn åt egendomen
samt gjorde 1747 Andrarums alunbruk jämte
Andrarums (Kristinehofs), Torups, Högestads och
Baldringe säterier till fideikommiss för piperska
släkten. Fideikommisset innehas f. n. (1911) af
kammarherren grefve Erik Piper.
Kristineholm. 1. Gods i Helgona socken, Södermanlands
län, med hufvudgården belägen vid Nyköpingsån,
omkr. 8 km. n. v. om Nyköping. Det omfattar 10 mtl
i Helgona socken, tax.-v. 277,400 kr., 11 1/8 mtl i
Råby-Rönö socken, tax.-v. 371,800 kr., tegelbruk,
tax.-v. 15,000 kr. samt frälseränta af l mtl,
1,100 kr., 9 1/4 mtl i Runtuna socken, 246,700
kr., 4 7/8 mtl i Lids socken, tax.-v. 119,600 kr.,
samt en utjord i Spelviks socken, tax.-v. 100 kr.,
tills. 1,031,700 kr. (1909). K. har bildats af två
gårdar, Hvarf och Holmen, som 1546 egdes af Hans
Klasson Bielkenstierna. Hans måg riksrådet Göran
Stiernsköld skall ha bebyggt säteriet och uppkallat
det efter sin hustru. Godset egdes sedan inom
släkterna Silfverhielm och Creutz, såldes 1742 till
grefve G. Bonde på Vibyholm och af honom 1752 till
den berömde bokkännaren K. G. Warmholtz, som där hade
sitt bibliotek, tillhörde sedan magen P. Schönström,
därpå genom köp kammarherren frih. L. De Geer
(d. 1830) och därefter dennes måg, öfverstelöjtnanten
grefve Gust. Wachtmeister, hvars sonhustru grefvrinnan
Malla Wachtmeister, f. Bannet, nu eger detsamma. -
2. Egendom i Lohärads socken, 4 mtl, har sedan 1740
haft samma egare som Harg (se d. o. 2), i hvilket
fideikommiss den ingår.
Kristine kapell. Se Kvarsebo.
Kristiner, num., ett namn, som gafs 1649 (efter
drottning Kristina) åt åttamarksstyckena i silfver.
 |
| Fig. 1. Kristinestads vapen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
