frivilliga bidrag af medlemmar och understödjare. De
flesta föreningar i städer utge "Månadsblad". Därjämte
utges organ för resp. nationalförbund, i Sverige
"Förbundstidningen". Medlemskap i en förening
medför medlemsrätt i alla till världsförbundet
hörande föreningar. Dessas antal uppgick 1908 till
7,823. Medlemssiffran var 821,209. Hvarje lands
föreningar äro sammanslutna till ett nationalförbund
med sin centralkommitté eller förbundsstyrelse
i spetsen. Världsförbundets konferenser, till
hvilka de resp nationalförbunden sända ombud,
anordnas af den 1878 inrättade "världskommittén"
i Genève. Den förmedlar beröringen emellan
nationalförbunden och verkar för rörelsens vidare
utbredning. Världsförbundets 11:e konferens hölls
i Stockholm i aug. 1888 och gaf uppslaget till en
kraftig utveckling inom Sverige.
Förbundet mellan
Sveriges K. F. U. M. bildades 1887,
och 1908 omfattade det 106 föreningar med omkr. 9,000
medlemmar. Fastigheter och inventarier,
<img c>Fig. 2. Läsrum i K. F. U. M:s hus i Stockholm.
tillhöriga föreningarna i Sverige (jfr fig. 1
o. 2 samt en fig. å pl. III till art. Göteborg),
hade vid 1908 års slut ett gravationsfritt värde
af 822,928 kr.; utgifterna för verksamheten under
samma år belöpte sig till 178,484 kr. Ordf. i
svenska förbundsstyrelsen är sedan 1892 prins
Oskar Bernadotte, som äfven representerar Sverige
i världskommittén. Antalet Kristliga föreningar
af unga män och desammas medlemmar i Finland,
Danmark och Norge var vid slutet af 1908 resp. 55
och 2,880, 320 och 13,000 samt 487 och 17,300. För
att rätt bedöma dessa siffror i jämförelse med
motsvarande svenska torde man för Sveriges del
böra medtaga de manliga medlemmarna af de (icke
till K. F. U. M. hörande) ungdomsföreningar, som
här, där den frikyrkliga rörelsen är så liflig,
anslutit sig till baptistsamfundet (481 föreningar,
21,185 medlemmar), Evangeliska fosterlandsstiftelsen
(383 för., 23,200 medl.), metodistkyrkan (180 för.,
8,734 medl.) och Svenska missionsförbundet (654
för., 29,500 medl.), hvartill komma statskyrkliga
föreningar, hvilkas antal på grund af bristen på
statistik icke kan anges.
K. F--s.
Kristliga gymnasiströrelsen. Se
Kristliga studentvärldsförbundet.
Kristliga studentvärldsförbundet bildades 1895 vid
3:e nordiska studentmötet med kristligt program i
Vadstena, där utom 235 studenter från universiteten
i Sverige, Danmark, Finland och Norge äfven
representanter för kristliga studentrörelser
i England, Nord-Amerika och Tyskland infunnit
sig. Dessa hade fått i uppdrag att, om det nordiska
studentmötet därtill lämnade sitt bifall, bilda
ett kristligt studentvärldsförbund, hvars uppgift
skulle vara: att förena kristliga studentrörelser i
hela världen och främja deras inbördes beröring med
hvarandra; att samla upplysningar ang. det religiösa
tillståndet bland studenter i alla länder och att
främja följande syften, nämligen att vinna studenter
till lärjungar åt Jesus Kristus som ende frälsare och
gud, att fördjupa det andliga lifvet hos studenter
och att vinna studenters medverkan för utbredandet af
Kristi rike i hela världen. Den ledande personen inom
studentvärldsförbundet är
John R. Mott. Han föddes
1865 i New York, studerade vid Cornell university, med
historia, statskunskap och filosofi som hufvudämnen,
och har från 1888 varit anställd som sekreterare i
studentafdelningen af Amerikas kristliga föreningar
af unga män. I egenskap af studentvärldsförbundets
generalsekreterare alltifrån dess stiftelse har
han gång på gång besökt universitet och högskolor
i de flesta europeiska länder, i Indien, Kina,
Japan, Australien, Syd-Afrika, Syd-Amerika och
i sitt fädernesland samt främjat utvecklingen af
kristliga studentvärldsförbundet, så att till detta
f. n. höra 2,100 föreningar med sammanlagdt 144,000
medlemmar. Dessa äro grupperade i följande, efter
tiden för sin tillkomst uppräknade, förbund, af
hvilka somliga omfatta mer än ett land: 1) Amerikas
förenta stater och Canada, 2) Storbritannien, 3)
Tyskland, 4) Sverige, Danmark, Finland och Norge,
5) Indien och Ceylon, 6) Australien, 7) Kina och
Korea, 8) Japan, 9) Syd-Afrika, 10) Frankrike och
Italien, 11) Holland och Schweiz, 12) länder utan
nationalorganisation. Representanter för dessa
förbund samlas till konferenser (1897 i Northfield,
Mass., 1898 i Eisenach, 1900 i Versailles, 1902
i Sorö, 1905 i Zeist och 1909 i Oxford). Sedan
1902 har världsförbundet en kvinnlig sekreterare
(miss Ruth Rouse från Cambridge), med uppgift
att egna sig åt verksamheten bland kvinnliga
studenter i världens olika länder. Sedan 1907
äro de kvinnliga studentrörelser, som uppfylla
villkoren för upptagandet i världsförbundet,
representerade i dess styrelse genom kvinnliga
ledamöter. Studentvärldsförbundets organ är
kvartalsskriften "The student world". De enskilda
föreningarna förverkliga det i världsförbundets
stadgar angifna syftemålet dels medelst bibel-,
missions- och sociala studier, dels äfven medelst
religiösa föredrag för studenter och möten för
gemensam bön under lästerminerna samt, under ferierna,
medelst studentmöten med kristligt program, hvaraf
f. n. inom olika länder årligen hållas sammanlagdt
80, besökta af 13,000 deltagare. Åtskilliga förbund
och icke få lokala föreningar ha särskildt anställda
sekreterare, som egna hela sin tid åt arbetet, och
alla förbund och rätt många lokala föreningar ha egna
tidningsorgan, hvarjämte de publicera en stor mängd
littaraturalster af skilda slag. Som en underafdelning
af den allmänna kristliga studentrörelsen finnes
i de flesta länder en studentfrivilligrörelse, som
speciellt inriktat sig på den tredje punkten i den
allmänna rörelsens ofvan angifna program. Genom
dennas förmedling har
