Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krylov, Ivan Andrejevitj - Krümmel, Otto - Krympa. Se Appretera. - Krymp-aln. Se Gjutning, sp. 1232. - Krümperhästar. Se Krümpersystem. - Krümpersystem - Krünen. Se Kronstadt 3. - Krynica - Kryofor - Kryohydrat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
likgiltighet eller misstroende, och detta
karaktärsdrag afspeglade sig äfven i hans arbeten. K:s
fabler stiga till ett antal af omkr. 200; af dessa
är ungefär en tredjedel bearbetningar af utländska, mest
lafontaineska dikter af samma slag. Både hans original
och hans efterbildningar utmärka sig för sitt äkta
nationella skaplynne till såväl innehåll som uttryckssätt.
Ämnena för hans diktning äro dels sociala, skildrande
det offentliga lifvets laster och lyten, dels historiska
(t. ex. 1812 års krig mot Napoleon)* dels allmänt
mänskliga svagheter. K:s fabler ha utkommit i en
snart sagdt oräknelig mängd upplagor.’ Hans samtliga
skrifter utgåfvos 1844 (med lefnadsteckning af
akademikern Pletnev). På svenska finnas åtskilliga
af K:s fabler öfversatta i "Helsingfors dagblad"
för 1884. 1868 firade ryska vet. akad. hundrade
årsdagen af K:s födelse och utgaf med anledning
däraf en fcstpublikation till hans minne, som bl. a.
innehåller ett par af akademikern J. Grot författade
uppsatser, belysande K:s författarskap, "Literaturnaja
zjizn Krylova" (K:s litterära lif) och "Satira
Krylova i ego Potjta duchov" (K:s satir och hans
tidskrift "Andarnas post"), samt en af Kenevitj
uppgjord värderik kommentar öfver K:s fabler, där
de för första gången äro uppställda i strängt kronologisk
ordning med undersökning öfver anledningen till
hvarje fabels uppkomst.
J.G.
(Ad J.)
Krümmel, Otto, tysk geograf, f. 1854, sedan
1883 professor i geografi vid universitetet i Kiel
och lärare vid marinakademien där, har företrädesvis
gjort oceanografien till sitt studium och i detta ämne
offentliggjort bl. a. Versuch einer vergleichenden
morphologie der meeresräume (1879) och Die bewegungsformen
clea meeres (1887, bd 2 af Boguslawskis
"Handbuch der ozeanographie"; ny uppl. 1907
med titeln "Handbuch der ozeanographie") samt
skildrat Planktonexpeditionen, i hvilken han deltog
(1889).
Krympa, text. Se Appretera.
Krymp-aln. Se Gjutning, sp. 1232.
Krümperhästar. Se Krümpersystem.
Krümpersystem kallades i Tyskland den åtgärd, som
preussiska krigsstyrclscn tillgrep för att, oaktadt
konventionen af 8 sept. 1808, skaffa sig ett stort
antal nödtorftigt utbildade soldater. Genom
nämnda konvention måste preussiska regeringen förbinda
sig att icke underhålla mera än 42,000 man.
Regeringen hittade då snart på att hemförlofva soldater,
som tjänat endast en kortare tid och som
man kallade "krümper", samt i deras ställe inkalla
rekryter, hvilka snart åter hemsändes. På detta sätt
lyckades man, utan att öfverskrida den bestämda
tjänstgörande styrkan och med tillhjälp af ett talrikt
befäl, utbilda så mycket folk, att Preussen genast
vid krigets utbrott 1813 kunde sända i fält mera
än 100,000 man linje- och reservtrupper. Benämningen
"krümper" användes redan under Fredrik
II:s tid på utom det vanliga antalet hemförlofvadt
manskap. – Krümperhästar (ty. krümperpferde)
kallas än i dag de hästar utöfver det i
staten bestämda antalet, hvilka hvarje skvadron och
batteri vid tyska rikets armé äro skyldiga att i
fredstid underhålla. De uttagas bland kasserade ridhästar,
användas som draghästar och underhållas af
besparingar på furagemedlen.
C. O. N.
Krünen. Se Kronstadt 3.
Krynica [krynitsa], badort i västra Galizien, på
norra sluttningen af Karpaterna, 590 m. ö. h., har
14 mineralkällor (på fri kolsyra rika järnkällor med
karbonat af kalk och magesia), hvilka användas
såväl till drickning som till bad, hvarjämte en mängd
vatten utsändes. Årliga antalet besökande omkr.
5,000. 2,382 inv. (1900), flertalet rutener.
Ln.
Kryoför (af grek. kry´os, köld, och </i>fe´frêin</i>, bära,
frambringa), fys., en af Wollaston konstruerad apparat
för att bringa vatten till frysning genom afdunstning
i luftförtunnadt rum. Den består af två
glaskulor förenade med ett rör. Den ena kulan
innehåller vatten. Luften är utpumpad eller förtunnad.
Sättes den tomma kulan ned i en köldblandning
eller omklädes med muslin, hvarpå eter eller
sprit hällcs, så kondenseras ångorna inuti på den
kalla väggen, och afdunstningen i den andra kulan
påskyndas. Därigenom förlorar vattnet i denna
värme, och afkylningen blir slutligen så stark, att
isbildning inträder.
L. A. F.*
Kryohydrat (af grek. kry’os, köld, och hy’dor,
vatten), fys. kem., kallas det slag af eutektiska (se
Eutektisk) blandningar, som utgöres af is och
ett salt. Afkyles en mättad saltlösning, börjar
slutligen en mekanisk blandning af is och salt att
utkristallisera. Proportionen mellan utskild is och
salt är densamma som i lösningen, hvars koncentration
således ej ändras. Proportionsvis mera is kan
ej utkristallisera, emedan lösningen då skulle bli
mera koncentrerad, hvilket ej är möjligt, då den
redan är mättad. Mera utspädda lösningar ha högre
fryspunkt och kunna således ej heller existera vid
den mättade saltlösningens fryspunkt. En frysande,
mättad lösnings temperatur håller sig därför oförändrad
alltifrån det ögonblick, då is jämte salt börjar
utkristallisera, till och med det, då hela lösningen
öfvergått till is och fast salt. Denna konstanta
temperatur kallas kryohydratisk temperatur
och den utskilda mekaniska blandningen af
is och salt kryohydrat. Mättade saltlösningar ha
således liksom enhetliga substanser en viss bestämd
fryspunkt. Denna är dessutom den lägsta temperatur,
som kan uppnås genom blandning af is och det
ifrågavarande saltet. Tabell öfver kryohydratiska
blandningar:
Gr. vattenfritt salt i 100 gr. Fryspunkt vatten
Soda.................. 6,3 -2,1
Ammoniumnitrat ... 70,0 -17,35
Natriumnitrat....... 58,5 -18,5
Koksalt............... 28,9 -21,2
Klorkalcium......... 42,5 -55
Begreppen kryohydrat och kryohydratisk temperatur
ha generaliserats till att gälla hvilka lösningsmedel
och lösta substanser som helst (andra vätskor
än vatten, metaller o. s. v.). Den generella benämningen
är eutektisk blandning och eutrktisk temperatur.
Exempel: rent kaliumnitrat smälter vid 340°
och rent natriumnitrat vid 310°, den eutektiska blandningen
af 67,10 proc. kaliumnitrat och 32,90 proc.
natriumnitrat smälter vid den betydligt lägre temperaturen
af 218°. Eutektiska metallegeringar ha
äfvenledes mycket lägre smältpunkt än de ifrågavarande
metallerna, t. ex. 59,2 proc, vismut + 40,8
proc. kadmium : smältpunkt 144°. 45 proc. bly +
55 proc. vismut : smältpunkt 127°, 52 proc. vis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
